Ord och uttryck i it-branschen
annoterad verklighet – teknik som förser användaren med kompletterande information, normalt text (annoteringar), om den fysiska omgivningen (människor och saker). – Annoterad verklighet förutsätter en kroppsburen dator, teknik som uppfattar och känner igen det som finns i omgivningen samt speciell utrustning som hörlurar eller interaktiva glasögon. – Jämför med förstärkt verklighet (augmented reality).
[användargränssnitt] [kroppsburet] [verkligheter] [ändrad 5 april 2022]
en planerad men aldrig tillverkad hundradollarsdator i surfplatte-version. (Se One laptop per child.) – Utvecklingen av XO‑3 lades ner i november 2012. I stället kom under 2013 XO‑4 och XO‑4 Touch. – XO‑3 var tänkt att likna Apples iPad: alltså en dator som består av enbart en pekskärm med ett virtuellt tangentbord. – Se wiki.laptop.org/go/XO-3 och denna video på YouTube. – Jämför med XO‑1.
[aldrig realiserad] [barn] [one laptop per child] [surfplattor] [utbildning] [ändrad 15 november 2018]
(augmented reality) – teknik som kombinerar människans sinnesintryck med datorgenererade intryck i realtid. – Den vanliga yttervärlden som vi uppfattar med ögon, öron och andra sinnesorgan kompletteras alltså med virtuella inslag medan vi går och står. Det förutsätter speciella interaktiva glasögon eller liknande utrustning. En metod som är i praktiskt bruk fungerar så att man tittar på en historisk turistattraktion genom bildskärmen på en smart mobil med kamera. På bildskärmen visas då motivet med datorgenererade tillägg, till exempel en rekonstruktion av hur arkeologer tror att en ruin såg ut innan den blev ruin. Det liknar virtuell verklighet, fast blandat med vanliga sinnesintryck. – Jämför med annotated reality, augmented virtuality och blandad verklighet (mixed reality). – Förstärkt verklighet var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[användargränssnitt] [glasögon] [verkligheter] [virtuell verklighet] [ändrad 5 april 2022]
(wearable computer) – dator som är inbyggd eller fastsatt i kläder, bälte, mössa, headset, interaktiva glasögon, armband, smart klocka, sele eller annat. Sådana datorer har ofta trådlös datakommunikation och möjlighet till talstyrning. Ofta är de gjorda för att man ska kunna använda dem när man är i rörelse eller har händerna upptagna. Kroppsburna datorer har praktisk nytta för yrkesgrupper som reparatörer och räddningsarbetare. I mitten av 2010-talet börjar de också förekomma bland personer som vill slippa ta upp telefonen ur fickan. – Se också Openshoe.
[kroppsburet] [ändrad 22 maj 2019]
en bärbar dator för skolbarn, utvecklad i projektet One laptop per child. – XO‑1 är en bärbar dator med AMD‑processor, SSD (ingen snurrande hårddisk), trådlöst nätverk, mikrofon och högtalare. Batteriet kan laddas upp med ett jojoliknande snöre. XO‑1 har inbyggd trådlös kommunikation, och är avsedd för operativsystemet Sugar, baserat på Linux (närmare bestämt Fedora). – Läs mer här. – Jämför med XO‑4 och XO‑4 Touch (XO‑2 och XO‑3 lades ner före debuten) samt XO‑infinity. – Läs också om roboten Butiá.
[barn] [lågprisprodukter] [one laptop per child] [utbildning] [ändrad 15 november 2018]
glasögon med inbyggd dator och en bildskärm som användaren kan se samtidigt som hon ser sin materiella omgivning som vanligt. Eventuellt används näthinneprojektion. – Det mest kända projektet för att utveckla interaktiva glasögon var Google Glass, som lades på is i början av 2015 men återupplivades 2019. – Se också Magic Leap, Telepathy och Givevision. – Jämför med VR‑glasögon.
[glasögon] [ändrad 22 maj 2019]
en planerad men aldrig tillverkad modell av ”100-dollarsdatorn”, se One laptop per child. Tillkännagavs 2008 men lades ner samma år före lanseringen. – Jämför med XO‑1, XO‑4 och XO‑4 Touch.
[aldrig realiserad] [barn] [one laptop per child] [ändrad 25 oktober 2017]
varumärke för interaktiva glasögon från Google. – Det gäller glasögon med inbyggd bildskärm, konstruerade så att användaren kan se det som visas på bildskärmen samtidigt som hon ser omgivningen som vanligt (blandad verklighet). – Glasögonen fanns att köpa under 2014 under namnet Explorer Edition, men i januari 2015 beslöt Google att sluta sälja dem till konsumenter. I augusti 2015 spreds obekräftade uppgifter om ett kommande nytt utförande av Google Glass med namnet Enterprise Edition, EE. Först i maj 2019 presenterades Enterprise Edition 2, se Googles blogg. De glasögonen säljs bara till företag. De är avsedda som hjälpmedel i arbete. Bilder på Google Glass 2 hade visats i pressen i slutet av december 2015: glasögonen hade lämnats in till amerikanska telestyrelsen, FCC, men det blev då ingen produkt. – Under sommaren 2015 bytte projektet Google Glass namn till Project Aura. Det projektet togs över av Googles systerbolag X. Under 2017 försvann det namnet från Googles webbsidor. – Googles forskningschef Astro Teller förklarade i en artikel på idg.se (länk) varför den första modellen av Google Glass stoppades. Enligt Astro Teller ska den modell som såldes 2014 ses som en testmodell, inte som det slutliga utförandet. Dessutom uppstod etiska och juridiska problem med att bärarna av Google Glass ständigt var utrustade med en aktiv videokamera, vilket inte alla som de mötte uppskattade. (Bärarna kallades ibland för glassholes.) – Project Aura ska inte förväxlas med Googles Project Ara, och Google Glass ska inte förväxlas med det avvecklade Google Goggles†. – Program för Google Glass kallades för Glassware. På svenska har interaktiva glasögon skämtsamt kallats för glassögon efter Google Glass. – Läs också om Telepathy och Magic Leap.
[glasögon] [ändrad 1 januari 2021]
OLPC – en satsning på en billig bärbar dator för skolbarn i fattiga länder. – Projektet startades i form av en stiftelse i januari 2005 av bland andra Nicholas Negroponte och Alan Kay. Den billiga datorn kallades först för 100‑dollarsdatorn (the 100‑dollar laptop), men priset blev till sist högre än så. De första datorerna kom 2007. Det officiella namnet på den första datorn var XO‑1. 2013 kom XO‑4 och XO‑4 Touch. Operativsystemet är Linux med ett grafiskt användargränssnitt som heter Sugar. – Datorn XO‑infinity, numera Infinity:One, som utvecklas fristående från stiftelsen, följde i sitt första utförande specifikationerna för XO‑serien. – Läs mer på one.laptop.org. (Olpc.com är en seriös sajt utan officiell koppling till projektet, men olpc.org är en kapad sajt med reklam.) – Mer i Wikipedia. – Läs också om tiodollarsdatorn. – Läs också om projektet Worldreader.
[barn] [linux] [lågprisprodukter] [one laptop per child] [utbildning] [ändrad 15 november 2018]
vidareutvecklad modell av skoldatorn från projektet One laptop per child (OLPC). – XO‑4 liknar föregångaren XO‑1, men har modernare hårdvara. Varianten XO‑4 Touch har pekskärm. – XO‑4 och XO-4 Touch började säljas under 2013. De kom i stället för XO-3†, en surfplatta, avsedd för skolelever. (XO‑3 lades ner i slutet av 2012 innan tillverkningen hade börjat.) – Läs mer på OLPC:s webbsidor.
[barn] [lågprisprodukter] [one laptop per child] [undervisning] [ändrad 6 mars 2023]