ABC

  1. ABC80 med bildskärm i tjock-tv-stil och beige bulligt tangentbord.
    Luxors första dator, ABC80.

    – en serie persondatorer från Luxor† i Motala, tillverkade 19781986. Datorerna och operativsystemen ut­veck­la­des av ett annat företag, DIAB†, men till­verk­ning och mark­nads­föring sköttes av Luxor. Det fanns ABC80, ABC800, ABC802, ABC806, ABC1600 och ABC9000. – ABC1600 och ABC9000 körde Unix under varu­märket ABCenix, se Dnix†. – Nokia köpte Luxor 1985, och la ned ABC‑serien 1986. Historik finns bland annat på denna webb­sida;

  2. Atanasoff Berry Computer – se John Vincent Atanasoff.

[it-historia] [nerlagt] [persondatorer] [ändrad 3 november 2017]

AS/400

en minidator från IBM, lanserad 1988. – AS/400 var den sista minidatorn som var kommersiellt framgångsrik. Den var omtyckt på grund av sin driftsäkerhet. AS/400 gick 2001 upp i serverserien iSeries, som i sin tur 2006 bytte namn till System i†, sedan till IBM Power Systems. (Skillnaden mellan minidatorer och servrar är att en minidatorer är kopplade till dumma terminaler, medan servrar är kopplade till nätverk av persondatorer.) Benämningen AS/400 används fortfarande ibland, trots namnbytena. – Förkortningen AS uppges ha stått för Application system. Operativsystemet hette OS/400† (vidareutvecklat till IBM i).

[inaktuellt] [minidatorer] [ändrad 17 januari 2023]

personal computer

  1. – se persondator;
  2. Personal computer, förkortat PC – den persondator med Intel‑processor och operativsystemet PC‑DOS som IBM lanserade 1981. Sedan dess har den och dess efterföljare, trots att de har förändrats till oigenkännelighet, förblivit inofficiell branschstandard – se också IBM‑kompatibel och PC AT†. – Från 1987 använde IBM varumärket Personal System/2†, PS/2, för sina persondatorer, men åter­­gick i slutet av 1990‑talet till beteckningen IBM PC. – IBM slutade att tillverka persondatorer 2005 när PC‑divisionen såldes till Lenovo;
  3. – PC – på svenska: beteckning för dator som är avsedd för att köra Windows, det vill säga vad som förr kallades för en IBM‑kompatibel dator. (Bärbara datorer kan också vara PC.) På svenska brukar man därför inte kalla en Mac för en PC. På engelska kallas alla slags persondatorer, alltså även Mac, för PC.

– Uttrycket personal computer an­vändes redan 1974 av Stewart Brand, grundare av Whole earth catalog†. Förkortningen PC uttyds också patch and crash”.

[it-historia] [persondatorer] [ändrad 24 januari 2020]

ord

  1. – (datorord, maskinord) – i datorteknik: datamängd som kan flyttas i en enda operation från arbets­minne till processor, och som kan korttidslagras i ett register i processorn. Ord­längden, som anges i bit, är en viktig egenskap hos datorer och operativ­system: en 64‑bitars­pro­cessor är mycket mer kraft­full än en 32‑bitarsprocessor, men bara om operativ­system och program är anpassade för den ord­längden. – Det var när den vanliga ordlängden var 8 bit som byte fick betydelsen 8 bit;
  2. – se sökord;
  3. – se ordbehandling.

[datorns konstruktion] [processorer] [ändrad 15 augusti 2019]

Atari

Atari Portfolio.
Atari Portfolio.

en legendarisk tillverkare av spelkonsoler och persondatorer, nerlagd 1996. Numera namnet på ett franskägt företag (atari.com) som utvecklar och säljer datorspel och som 2021 lanserade spelkonsolen Atari VCS (atarivcs.com). – Det ursprung­liga Atari grundades 1972, och var det första företag som sålde dator­spel som kommersiell produkt. Atari började 1976 sälja en spelkonsol som kopplades till en tv. Samma år köptes Atari av Warner Communi­cations (numera WarnerMedia). 1980 började Atari sälja persondatorer eget operativsystem. 1984 sålde Warner persondator- och spelkonsolverksamheten under namnet Atari Corporation till Jack Tramiel†. Dator­spelen låg kvar i ett annat företag, Atari Games. – Atari Corporation ut­veck­lade persondatorer och spelkonsoler, bland annat den hand­hållna datorn Atari Port­folio, känd från filmen Terminator 2 (länk), men kunde inte kon­kur­rera med Windows‑plattformen och med produkter från andra spelkonsoltillverkare som Nintendo. Verksam­heten upp­hörde 1996, och företaget såldes sedan flera gånger. Ett dotter­bolag till det franska företaget Infogrames köpte företaget 2003 och bytte sedan namn till Atari Inc. Företaget utvecklar och säljer datorspel. – Atari Inc begärde företagsrekonstruktion (chapter 11) i januari 2013, men har rekonstruerats. Efter flera års ansträngningar lanserade Atari Inc i juni 2021 spelkonsolen Atari VCS, som kan köra gamla Atari-spel, men också nya datorspel för Windows.  – Atari Games bytte namn till Midway Games West, numera del av Warner. – En video om Ataris historia finns på YouTube, klicka här. – Mer Atarinostalgi på Internet Archive. – Ljudgenera­torn Atari punk console har inget med Atari att göra, förutom namnet. – IDG:s artiklar om Atari: länk.

[bärbara datorer] [företag] [hobby] [it-historia] [spel] [ändrad 4 juni 2021]

Apple III

Bild på datorn Apple III.
Apple III – ett av Apples misslyckanden.

en kortlivad efterföljare till Apple II†. – Apple III lanserades 1980 och lades ner 1984 (en variant, Apple III Plus, lades ner 1985). Apple III konstruerades för att konkurrera med IBM PC†, och var inte en direkt vidareutveckling av Apple II. Den hade till exempel ett särskilt operativsystem, Apple SOS. Den lyckades inte ens konkurrera med sin före­gångare Apple II (som fanns att köpa till 1993 i versionen Apple IIe), än mindre med IBM PC, och kom från 1984 i skuggan av Macintosh. Apple sålde då ut alla Apple III och satsade i stället på Apple IIc.

[it-historia] [nerlagt] [persondatorer] [ändrad 10 januari 2023]

Harvardarkitekturen

(Harvard architecture) – en tidig princip för datorkonstruktion, karakteriserad av separata minnen för program och data. – Harvardarkitekturen användes bland annat 1946 i datorn Mark I† på Harvard, men den slogs snart ut av von Neu­mann‑arki­tekturen. Harvardarki­tekturen hade vissa fördelar, till exempel att processorn kunde läsa in instruktioner och data samtidigt. I en del nyare datorer tillämpas en blandning av von Neumann- och Harvard­arkitekturerna. – Mer i Wiki­pedia.

[datorns konstruktion] [it-historia] [ändrad 22 december 2018]

Deep Thought

en dator som byggdes för att spela schack, konstruerad på Carnegie Mellon‑universitetet och vidareutvecklad på 1980‑talet av IBM. – Deep Thought kunde spela schack på stormästarnivå, men den be­segrades 1989 av dåvarande världsmästaren Garry Kasparov. Deep Thought er­sattes på 1990‑talet av Deep Blue, som 1997 besegrade Kasparov. – Namnet Deep Thought är taget från boken Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams. Det är en gigantisk superdator, som i den svenska översättningen heter Djupa tanken. Den kommer fram till att svaret på den yttersta frågan är 42.

[spel] [superdatorer] [ändrad 9 maj 2022]

Cotton Candy

[nerlagd] – en komplett dator inbyggd i ett USB‑minne. Alltså en USB‑dator. Den utvecklades av norska FXI Tech, visades upp 2011 och sålde bra tills FXI Tech, trots det, gick i konkurs 2014. – Cotton Candy saknade bildskärm och tangentbord, och måste för att man skulle kunna använda den anslutas till en vanlig dator (Mac, pc, Linux) eller till fristående bildskärm och tangentbord. Även tv gick bra som bildskärm. Men Cotton Candy var komplett i den bemärkelsen att den hade processor, arbets­minne, lagrings­minne och operativsystem. Den hade också trådlös datakommunika­tion med wi‑fi och bluetooth. Systemet kallades för Cstick. – Cotton Candy var gjord för att man skulle kunna ta med sig sin egen dator överallt där man kunde dispone­ra en annan dator och för att man skulle kunna göra sina personliga data flyttbara utan att behöva lagra dem i webbaserade tjänster. – FXI Techs webbsida är nerlagd, men information om Cotton Candy finns på pcwdld.com. – Läs också om Byzantium, Haven, Anonym OS†, live CD och Tails.

[datorer] [nerlagt] [ändrad 16 augusti 2019]

spinntronik

en teknik som använder elek­tro­nernas spinn för lagring och behandling av data. Kallas också för spinnelektronik. – Spinntronik förut­sätter att man ställer in spinnet i ett antal elektroner, eller snarare i elek­tronerna i ett antal atomer – det går nämligen inte att hantera elektroner i samma atom var för sig. Sedan kan atomerna fungera som filter: de släpper fram elektroner med samma spinn, men stoppar elektroner med fel spinn. Spinntronik används redan i läshuvuden för hårddiskar. (Läs också om MRAM.) Nästa steg är att tillverka ett slags transistorer med spinntronik: de skulle släppa igenom eller stoppa strömmar beroende på spinnet. Sådana transistorer kan göras mindre och mer strömsnåla än vad som är möjligt med vanliga halvledare. Slut­ligen finns möjligheten att konstruera så kallade kvant­datorer med spinntronik. – På engelska: spintronics.

[experimentell teknik] [fysik] [kvantdatorer] [ändrad 4 november 2019]