regel 35

(rule 35)”Om det inte har gjorts porr på det så kommer det att göras.” – Jäm­­för med regel 34.

[lagar]

regel 34

(rule 34) – ”Om det existerar så finns det som porr.” – Regeln saknar undan­tag, men se regel 35. Vilka de föregående 33 Rules of the internetse Urban Dictionary är varierar.

[lagar] [ändrad 11 maj 2017]

Metcalfes lag

(Metcalfe’s law)”Värdet av ett nätverk för varje enskild användare ökar med kvadraten på antalet använd­are.” – Detta anses gälla för telefon­nätet, internet, järn­vägar och flyg, men också för tjänsteleverantörer som kontokorts­företag. – Lagen är upp­kallad efter Bob Metcalfe. – Ar­ti­keln ”A refutation of Metcalfes law…” av Andrew Odlyzko och Benjamin Tilly, se här. – Met­calfe kommen­te­rar sin lag många år efteråt, se här (arkiverad). – Jämför med nätverkseffekt och comedy of the commons.

[lagar] [ändrad 2 juli 2017]

Stiglers lag

(Stigler’s law)”Ingen lag är uppkallad efter sin ursprungliga upptäckare.” Kallas också Stigler’s law of eponomy (Stiglers lag om upp­kal­lande). – Lagen har namn efter den ameri­kanska pro­fes­sorn Stephen Stigler (länk). Han uppger, helt följdriktigt, att lagen upp­täck­tes av socio­logen Robert Merton (1910—2003, länk).

[lagar] [ändrad 28 juni 2018]

lådprincipen

Dirichlets lådprincip – i matematik: Om man har fler brev än brev­fack, och lägger varje brev i ett av brev­facken, kommer något brev­fack att inne­hålla minst två brev. Detta är förstås en själv­klar­het, men är ändå bra att ha i minnet när man ska lösa problem inom sanno­lik­hets­lära. Det är också viktigt för förståelsen av kondensat (hash). – Se till exempel kolli­sion. – Upp­kallad efter den tyska mate­ma­ti­kern Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet (1805—1859, se Wikipedia). – Kallas också för ­brevfacks­prin­cipen, på engelska the pigeon­hole principle, ibland oegentligt översatt till duv­slags­prin­cipen (pigeon­hole=brev­fack), the drawer principle, the box principle eller Dirichlet’s principle.

[kryptering] [lagar] [matematik] [ändrad 13 november 2017]

Nyquists lag

även: Nyquist–Shannons samplings­teorem eller bara samp­lings­teoremet, Nyquist­krite­riet – princip som anger den lägsta samp­lings-­frekvens som kan an­vändas vid digital in­spel­ning av ljud och bild. – Samplingsfrekvensen (Nyquist­­frekvensen) måste vara minst dubbelt så hög som den högsta frekvens som ska spelas in (i praktiken något högre). Annars blir inte bara ljud­kvaliteten lidande, det uppstår också störande bieffekter (artefakter). Till exempel samplas ljudet till en musik‑CD med en frekvens på 44 100 hertz. Det är mer än dubbelt så mycket som 20 000 hertz, vilket brukar räknas som den högsta frekvens som ett mänskligt öra kan upp­fatta. Detta är en tillämpning av Nyquists lag. – Se också vikning. – Lagen fomulerades av den svensk­­födde veten­­skaps­mannen Harry Nyquist (1889—1976, se Wikipedia) som på Bell Labs samarbetade med Claude Shannon. De lade tillsammans grunden till den matematiska teorin om tele- och datakommunika­tion. Shannon och Nyquist formulerade principen ungefär samtidigt. – Harry Ny­quist konstruerade också 1924 en fax (”tele­­­foto­­graf”) som sedan tillverkades av AT&T.

[datakommunikation] [fysik] [lagar] [ändrad 31 januari 2019]