Moores lag

(Moore’s law) – säger i sin ursprungliga form att antalet komponenter på halv­ledar­kretsar fördubblas med 12 månaders mellanrum. Numera brukar man säga att mellanrummet är 18 månader. – Mer exakt gäller lagen kretsar som tillverkas på det mest ekonomiska sättet. Ofta lägger man till att priset på samma tid dessutom halveras. – Gordon Moore formulerade sin lag 1965 i artikeln ”Cramming more components onto integrated circuits” (länk). Då räknade Moore med att kapaciteten skulle fördubblas årligen, men efter empiriska observa­tioner ändrade Moore 1975 för­dubblings­takten till var 24:e månad. Att det numera oftast står var 18:e månad beror på en annan Intel­chef, David House, har angett den tiden. – Lagen har hållit sedan början av 1960‑talet. (Den bör inte för­växlas med Murphys lag.) – Se också Wirths lag och Kryders lag.

[lagar] [ändrad 30 juli 2019]

Finagles lag

(Finagle’s law)Finagles lag om dynamiska negativer lyder: ”Allt som kan bli fel blir fel.” Att Finagles lag har blivit känd som Murphys lag bevisar att den stämmer. – Finagles lag kommer från science­fiction­böckerna av Larry Niven om Ringworld (se Wikipedia). I dem har gruv­arbetare på en asteroid en gud som heter Finagle, och denna gud har en galen profet som heter Murphy. Därav för­väx­lingen med den reelle och inte alls galne flyg­ingen­jören Ed Murphy och hans lag.

[fel] [lagar] [ändrad 5 juli 2017]

Fitts lag

(Fitts’s law) – tiden det tar att nå ett mål är en funktion av avståndet till målet och målets storlek. – Lagen är uppkallad efter den amerikanska psykologen och ergonomen Paul Fitts (1912—1965). Han var specialist på flyg­säkerhet och formulerade sin lag 1954 som en matematisk beskrivning av mänskliga målinriktade rörelser. Numera brukar Fitts lag åberopas vid utformning av grafiska användar­gränssnitt. – Läs mer i Wikipedia.

[grafiska användargränssnitt] [lagar] [ändrad 17 oktober 2019]

fyra obestridliga lagar om datasäkerhet

– four irrefutable security laws:

  1. – användare vill klicka på saker;
  2. – programkod vill vara fel;
  3. – tjänster vill vara på, och:
  4. – säkerhetsfunktioner kan användas för att ställa till skada.

– Lagarna formulerades 2010 av Malcolm Harkins, då säkerhetsdirektör på Intel, nu på Cylance (länk).

[it-säkerhet] [lagar] [ändrad 17 oktober 2019]

Murphys lag

Porträtt av Ed Murphy,
Edward A Murphy,

(Murphy’s law)”Om det finns två eller flera sätt att göra något på, och ett av dem kan ställa till katastrof, så kommer någon att göra på det sättet.” – Det är den ursprungliga formuleringen från 1949, hämtad från den amerikanske flyg­vapen­ingenjören kapten Edward A Murphy (1918—1990), citerad av hans son Robert Murphy. Den vanliga, mer kända formuleringen av Murphys lag är i själva verket Finagles lag. (En kortare formulering i Murphys anda skulle vara ”Om det alls går att göra fel så kommer någon att göra fel.”) – Murphys lag är inte lagen om alltings jävlighet, utan ett uttryck för Ed Murphys nitiska perfektion­ism. Han ansåg att fel kunde förebyggas – men bara om man kollade och dubbel­kollade och garderade även mot de mest osannolika misstag. Produkterna skulle vara idiotsäkra. – Se artikel i Scientific American, maj 1997. – Murphys lag har likheter med Sods lag, Spodes lag och fysikens fjärde lag, men absolut inte med Moores lag. Därtill kommer Muphrys lag.

[fel] [lagar] [ändrad 26 april 2018]

Hanlons rakkniv

(Hanlon’s razor)”Förklara aldrig någonting med ill­vilja om dumhet räcker som för­kla­ring.” – Namnet: Upphovsperson påstås vara en Robert Hanlon, men det är oklart vilken Robert Hanlon; even­tu­ellt formulerades lagen i själva verket av för­fat­ta­ren Robert Hein­lein – mer om det i Wikipedia. – Ordet rakkniv anspelar på Ockhams rak­kniv, upp­kallad efter den medel­tida engelska filo­sofen William av Ockham (se Wiki­pedia): krångla inte till det i onödan eller, som William uttryckte det: ”antalet stor­heter bör inte ökas mer än vad som är nöd­vän­digt”.

[dumhet] [lagar] [ändrad 17 oktober 2019]

Bells lag

(Bell’s law eller Bell’s law of computer classes) – säger att det kommer en ny typ av datorer varje år­tionde. På 1960‑talet var det stor­datorer, på 1970‑talet mini­datorer, på 1980‑talet persondatorer, på 1990‑talet internet­anslutna person­datorer, på 00‑talet internet­anslutna mobiltelefoner och på 10‑talet surf­plattor. – Lagen formulerades 1972 av Gordon Bell (länk), som då arbetade på Digital†, sedan på Micro­soft Research, numera emeritus. – Gordon Bell uttryckte sig 1972 så här: ”Roughly every decade, tech­nology advances in semiconductors, storage, networks, and interfaces enable a new, lower cost computer class also known as platform to form to serve a new need that is enabled by smaller devices e.g. less transistors per chip, less expensive storage, displays, i/o, network, and unique inter­face to people or some other information processing sink or source.”

[datorer] [lagar] [ändrad 17 oktober 2019]

Amdahls lag

(Amdahl’s law)”Ett system behöver en bit in/utdata per sekund per instruktion per sekund.” – Lagen formulerades 1967 av stordator‑konstruktören Gene Amdahl (1922—2015, se Wikipedia) i föredraget ”Validity of the single pro­cessor approach to achieving large‑scale computing capabilities” (länk).

[it-system] [lagar] [ändrad 1 maj 2017]

Kryders lag

(Kryder’s law)”Lagringskapaciteten i magnetiska minnen fördubblas varje år.” – Upp­kallad efter Mark Kryder, tidigare teknisk direktör på Seagate. Lagen beskrevs första gången 2005 i en artikel i Scientific American, klicka här (långsam länk). – Jäm­för med Moores lag.

[lagar] [lagringsmedier] [ändrad 29 januari 2019]