Fitts lag

(Fitts’s law) – tiden det tar att nå ett mål är en funktion av avståndet till målet och målets storlek. – Lagen är uppkallad efter den amerikanska psykologen och ergonomen Paul Fitts (1912—1965). Han var specialist på flyg­säkerhet och formulerade sin lag 1954 som en matematisk beskrivning av mänskliga målinriktade rörelser. Numera brukar Fitts lag åberopas vid utformning av grafiska användar­gränssnitt. – Läs mer i Wikipedia. – Fler lagar.

Murphys lag

Porträtt av Ed Murphy,
Edward A Murphy,

(Murphy’s law)”Om det finns två eller flera sätt att göra något på, och ett av dem kan ställa till katastrof, så kommer någon att göra på det sättet.” – Det är den ursprungliga formuleringen från 1949, hämtad från den amerikanske flyg­vapen­ingenjören kapten Edward A Murphy (1918—1990), citerad av hans son Robert Murphy. Den vanliga, mer kända formuleringen av Murphys lag är i själva verket Finagles lag. (En kortare formulering i Murphys anda skulle vara ”Om det alls går att göra fel så kommer någon att göra fel.”) – Murphys lag är inte lagen om alltings jävlighet, utan ett uttryck för Ed Murphys nitiska perfektion­ism. Han ansåg att fel kunde förebyggas – men bara om man kollade och dubbel­kollade och garderade även mot de mest osannolika misstag. Produkterna skulle vara idiotsäkra. – Se artikel i Scientific American, maj 1997. – Murphys lag har likheter med Sods lag, Spodes lag och fysikens fjärde lag, men absolut inte med Moores lag. Därtill kommer Muphrys lag.

[fel] [lagar] [ändrad 26 april 2018]

Hanlons rakkniv

(Hanlon’s razor)”Förklara aldrig någonting med ill­vilja om dumhet räcker som för­kla­ring.” – Namnet: Upp­­hovs­­person påstås vara en Robert Hanlon, men det är oklart vilken Robert Hanlon; even­tu­ellt formu­le­rades lagen i själva verket av för­fat­ta­ren Robert Hein­lein – mer om det i Wikipedia. – Ordet rak­kniv anspelar på Ockhams rak­kniv, upp­kallad efter den medel­tida engelska filo­sofen William av Ockham (se Wiki­pedia): krångla inte till det i onödan eller, som William uttryckte det: ”antalet stor­heter bör inte ökas mer än vad som är nöd­vän­digt”.

[dumhet] [lagar]

Bells lag

(Bell’s law eller Bell’s law of computer classes) – säger att det kommer en ny typ av datorer varje år­tionde. På 1960‑talet var det stor­datorer, på 1970‑talet mini­datorer, på 1980‑talet person­datorer, på 1990‑talet internet­anslutna person­datorer, på 00‑talet internet­anslutna mobil­tele­foner och på 10‑talet surf­plattor. – Lagen formulerades 1972 av Gordon Bell (länk), som då arbetade på Digital†, sedan på Micro­soft Research, numera emeritus. – Gordon Bell uttryckte sig 1972 så här: ”Roughly every decade, tech­nology advances in semi­conductors, storage, networks, and inter­faces enable a new, lower cost computer class also known as plat­form to form to serve a new need that is enabled by smaller devices e.g. less transistors per chip, less expensive storage, displays, i/o, network, and unique inter­face to people or some other information processing sink or source.”

[datorer] [lagar]

Amdahls lag

(Amdahl’s law)”Ett system behöver en bit in/utdata per sekund per in­struk­tion per sekund.” – Lagen for­mu­le­rades 1967 av stor­­dator-­kon­struk­tören Gene Amdahl (1922—2015, se Wikipedia) i före­draget ”Validity of the single pro­cessor approach to achieving large-scale computing capabilities” (länk).

[it-system] [lagar] [ändrad 1 maj 2017]

Kryders lag

(Kryder’s law)”Lagringskapaciteten i magnetiska minnen fördubblas varje år.” – Upp­kallad efter Mark Kryder, tidigare teknisk direktör på Seagate. Lagen beskrevs första gången 2005 i en artikel i Scientific American, klicka här (långsam länk). – Jäm­för med Moores lag.

[lagar] [lagringsmedier] [ändrad 29 januari 2019]

Postels lag

”Var försiktig med vad du gör, var fri­kostig med vad du tar emot.” – Prin­cipen handlar på hur man bör agera i ett dator­nät­verk: man ska nog­grant följa alla regler när man sänder till andra, men när man tar emot med­­de­landen från andra ska man vara to­le­rant mot even­tu­ella fel, så länge som hel­heten är möjlig att tyda. – Upp­kallad efter inter­net­pion­jären Jon Postel (1943—1998, se Wikipedia). Den är också känd som ro­bust­hets­prin­cipen (the ro­bust­ness prin­ci­ple). (Se också robusthet.)

[internet] [lagar] [ändrad 29 oktober 2018]

Kerckhoffs princip

Auguste Kerckhoffs.

principen att säkerheten i ett krypteringssystem ska hänga enbart på att man hemlighåller nyckeln. Man ska däremot inte be­trakta krypteringsalgoritmen som en hemlig­­het. – Principen formulerades 1883 av Auguste Kerckhoffs (1835—1903, namnet slutar på s, mer i Wikipedia) i boken La crypto­graphie militaire (länk till den franska texten). – På Kerckhoffs tid var principen främst praktiskt grundad: om säkerheten hänger på att al­goritmen är hemlig, och fienden ändå får tag i algoritmen, måste man byta al­goritm, vilket är svårt. Men om säker­heten hänger bara på nyckeln be­höver man bara byta nyckel, vilket är enklare. Man kan också byta nyckel regelbundet, men man kan inte byta al­goritm särskilt ofta. – Senare till­kom argumentet att algoritmen bör vara öppen för att den ska kunna granskas av fack­folk så att eventuella brister upp­dagas. – Kerckhoffs princip är allmänt accepterad, och hemliga krypteringsalgoritmer brukar ses med misstänksam­het. Ameri­kanska statens offi­ci­ella al­go­ritm AES är till exempel öppen, liksom den mycket spridda RSA‑algoritmen. – En följdsats av Kerckhoffs princip är att säker­heten ökar ju färre hemlig­heter man har. Resonemanget kan också överföras på principen om öppen käll­kod. – Läs också om Schneiers lag.

[kryptering] [lagar] [ändrad 29 juni 2017]

Wirths lag

säger att ”i samma takt som hård­varan blir snabbare så blir mjuk­varan långsammare”. – Upp­kallad efter Nicklaus Wirth (länk), numera pen­sion­erad forskare på tekniska hög­­skolan i Zürich.

[lagar] [nicklaus wirth] [ändrad 13 maj 2019]