(LCD) – bildskärm eller teckenfönster av flytande kristaller. Används i bildskärmar och tv‑apparater. – Flytande kristaller består av molekyler som är ordnade i geometriska former, precis som vanliga kristaller, men i flytande form. I en LCD liknar kristallerna mikroskopiska trådar, ungefär som korta spaghettibitar i vätska. Genom att lägga på en svag ström kan man få dem att lägga sig i samma riktning, eller att byta riktning. Beroende på hur de flytande kristallerna är ordnade kan en bildpunkt på en bildskärm släppa igenom ljus eller blockera ljus. Det beror på att bildskärmen också har ett polariserande filter: om de flytande kristallerna är ordnade i samma riktning som filtret släpps ljuset igenom, om de är ordnade så att de korsar filtrets riktning blockerar de ljuset. – Kristallerna behåller sin orientering utan tillförsel av ström, så LCD‑skärmar kan göras strömsnåla (om de inte har bakgrundsbelysning, se nedan). Med hjälp av färgade filter kan bildskärmen också visa färger. – LCD‑skärmar avger inget ljus. Bildskärmar och tv‑apparater har därför alltid bakgrundsbelysning som skickar ljus genom lagret av flytande kristaller. LCD utan bakgrundsbelysning används i miniräknare och annan utrustning och har låg kontrast. – Se också aktiv matris, passiv matris, in‑plane switching (IPS) och twisted nematic (TN).
[bildskärmar] [elektronik] [ändrad 11 juni 2017]
application specific integrated circuit – applikationsspecifik integrerad krets, alltså en skräddarsydd krets för ett bestämt användningsområde. Tillverkas oftast i korta serier för att byggas in i elektroniska apparater eller maskiner.
[elektronik] [förkortningar på A] [processorer] [ändrad 5 september 2020]
en nerlagd trådlös mikrokontroller, utvecklad med tanke främst på hobbybyggare. – Nerlagd som produkt 2018. Den skulle användas som inbyggt system. – Lightblue Bean var ett litet kretskort med en LED som klarade rött, grönt, blått och blandfärger samt tre accelerometrar för x-, y- och z‑axeln. Den kommunicerade med yttervärlden med Bluetooth low energy, (BLE). Lysdioden, sensorerna och BLE‑enheten kunde programmeras, enbart trådlöst, från appen Lightblue. – Program för Lightblue Bean fungerade ihop med macOS (Mavericks och senare), och skulle också anpassas för Windows (version 8.1 och senare). Den var kompatibel med Arduino. – Lightblue Bean utvecklades med början 2013 av företaget Punch Through Design (länk). Lightblue Bean kallades först Cortado. – Se punchthrough.com/bean. (Där det står att produkten är nerlagd. Men det finns flera produkter från samma företag med varumärket Lightbean.)
[elektronik] [hobby] [nerlagt] [ändrad 12 augusti 2019]
radioteknik som gör att man kan byta frekvensområde och andra egenskaper i en radiomottagare eller sändare enbart med hjälp av datorprogram, alltså utan byte av komponenter. (Se mjukvarudefinierad.) – En tänkbar tillämpning är att kombinera många typer av radio – som GSM, 3g, 4g, Bluetooth, 802.11 – i en enda apparat genom att datorprogram om‑konfigurerar hårdvaran. Det är alltså inte flera radiomottagare och sändare (sändtagare) i ett skal, utan en enda omställbar sändtagare. En annan tillämpning är att tillverka basstationer för mobiltelefoni som kan ställas om för att sända inom ett brett spektrum av frekvenser. – På engelska: software-defined radio, förkortat SDR, eller bara software radio. – Läs mer på branschorganisationen Wireless Innovations webbplats.
[elektronik] [radio och tv] [trådlöst] [ändrad 19 april 2017]
- – förr: bildskärm och tangentbord som ansluts till en stordator eller minidator. Kallas ofta för dum terminal, eftersom den inte fungerar självständigt. Sådana terminaler ersattes på 1980‑talet av persondatorer, se terminalemulering, på 1990‑talet av klient-server-teknik. – Se också datorbaserad terminal och konsol;
- – numera ofta: fönster för textbaserat användargränssnitt i ett modernt operativsystem;
- – i Unix, strikt terminologi: en funktion i operativsystemet som realiseras i en session där operativsystemet och användaren utbyter instruktioner och utdata i textform. Det som användaren ser och hanterar kallas med denna terminologi för konsol (men oftast kallas det ändå för terminal). Se också tty;
- – Terminal – program i macOS för att ge datorn ett textbaserat användargränssnitt. – Se Apples webbsidor. – Motsvarande i användargränssnittet Xfce;
- – anslutningspunkt i elektronisk krets.
– Mer generellt betyder terminal ändpunkt. I medicinsk text används det också som adjektiv: en terminal sjukdom är en sjukdom som leder till döden. – Ordet kommer av latinets terminus – ändpunkt, slutpunkt. I princip kan man kalla varje ändpunkt i en kommunikationskedja för terminal, till exempel en skrivare. På svenska talar vi också till exempel om bussterminaler. – Eftersom ordet terminal på grund av betydelsen dödlig har blivit mer eller mindre oanvändbart i den allmänna betydelsen talar man numera ofta på engelska i stället om endpoint.
[användargränssnitt] [hårdvara] [ändrad 5 september 2018]
(EDE) – ett mått på hur mycket kasserad elektronisk utrustning som går till återvinning genom erkända organisationer. Anges i procent av vikten. Måttet har utvecklats av organisationen The Green Grid. – Se denna länk.
[elektronik] [ändrad 4 november 2018]
(1923—2005) – uppfinnare av den integrerade kretsen. – Jack Kilby tog patent på sin konstruktion i februari 1959 när han arbetade på Texas Instruments. Det var fem månader innan Robert Noyce på Fairchild Semiconductors visade upp sin alternativa konstruktion. Tio år senare fastslog en domstol att Kilby obestridligen var först, men att Noyce hade en självständig lösning som inte gjorde intrång på Kilbys patent. – Jack Kilby fick år 2000 Nobelpriset i fysik (länk).
[elektronik] [it-historia] [jack kilby] [ändrad 27 maj 2019]
”civionik” – användning av elektronik för övervakning av byggnaders tillstånd. Elektroniska mätinstrument (sensorer) byggs in i hus, broar och vägar och lämnar underlag till bedömning av hur konstruktionerna står emot påfrestningar och slitage samt deras behov av underhåll och reparationer. – Ordet: Kombination av civil engineering och electronics. Även: civionic engineering.
[elektronik] [industriell it] [sakernas internet] [ändrad 24 januari 2020]
- – strikt tekniskt: överföring av information med elektromagnetiska vågor. I den betydelsen räknas inte bara ”vanliga” radioutsändningar (rundradio) som radio, utan också tv‑sändningar, mobiltelefoni, wi‑fi och bluetooth. – Se också mikrovågor;
- – sändtagare för trådlös elektronisk kommunikation – mobiltelefoni, wi-fi, bluetooth, kallas ibland för radio;
- – vardagligt och juridiskt: rundradio, alltså schemalagda utsändningar av program som kan tas emot av alla som har radiomottagare för rätt frekvensband;
- – poddradio, eller poddar, har formen av radioprogram, men sänds genom internet, antingen fristående eller som komplement till utsändning genom rundradio (se Play).
[elektronik] [elektronisk kommunikation] [poddar] [publicering] [radio och tv] [ändrad 26 oktober 2020]