en tjänst som förmedlar e‑post från statliga, regionala och kommunala myndigheter i Sverige. – Både privatpersoner och företag kan ta emot e‑post från Min myndighetspost i stället för att få den med pappersposten. Det är gratis. Alla myndigheter använder inte Min myndighetspost. – Meddelanden i Min myndighetspost vidarebefordras till tjänsten Mina meddelanden om mottagaren har den tjänsten. – Skillnaden mellan Min myndighetspost och Mina meddelanden är att Min myndighetspost förmedlar meddelanden enbart från myndigheter. – Min myndighetspost är en tjänst från myndigheten DIGG och driftas av Skatteverket. – Se minmyndighetspost.se.
[e-post] [svenska myndigheter] [6 mars 2023]
– spamkonto:
- – konto som på Twitter eller andra sociala medier sköts av en mjukvarurobot. Sådana spamkonton skapas för att sprida desinformation, för att samla in information om användare eller för att göra reklam. Spamkonton får inte finnas enligt Twitters regler, och företaget uppgav i maj 2022 att det stänger av en halv miljon spamkonton varje dag (se twitter.com/paraga…). Spamkonton var en av de saker som gjorde Elon Musk tveksam till att köpa Twitter;
- – på Twitter och andra sociala medier: konto som har registrerats under falskt namn därför att innehavaren vill publicera pornografi eller annat som hen inte vill stå för;
- – en extra e‑postadress som man använder för att slippa oönskad reklam till sin vanliga e‑postadress. – Man anger den extra e‑postadressen i sammanhang där man måste ange en e‑postadress, men där man fruktar att resultatet bara blir en mängd oönskad e‑post (spam). Sedan kanske man aldrig kollar det kontot.
[bluff och båg] [e-post] [mjukvarurobotar] [sociala medier] [spam] [ändrad 14 november 2022]
mejldubbelgångare – person som har nästan samma e‑postadress som en annan person. Den andra personen får mejl som uppenbarligen är avsedda för dubbelgångaren. – Uttrycket email doppelgänger syftar oftast på oavsiktlig förväxling.
[e-post] [fel] [26 februari 2022]
maskinläsbar lista över sådant som inte ska släppas igenom eller inte tillåtas. – Spärrlistningen kan gälla e‑post eller andra meddelanden från angivna avsändare, men det kan också gälla inloggning eller åtgärder som begärs av angivna program. – Spärrlista är en nyare term för svartlista, som anses föra tankarna till rasistiska föreställningar. På engelska: deny list eller denylist. – Se också frilista.
[e-post] [it-säkerhet] [30 maj 2021]
(allowlist) – lista över sådant som ska släppas igenom eller tillåtas utan granskning: e‑post från betrodda avsändare, program som får köras, etcetera. Frilista är en nyare term för vitlista (whitelist), som anses föra tankarna till rasistiska föreställningar. – Frilistning är alltså en omvändning av spärrlistning (tidigare: svartlistning) – upprättande av listor över sådant som inte ska släppas igenom. (Det finns också grålistning, som inte är ett mellanting.) – I spamfilter är en frilista en lista över avsändaradresser eller domäner: all e‑post från de avsändarna släpps förbi utan att innehållet analyseras av spamfiltret. E‑post från spärrlistade avsändare kontrolleras inte heller av spamfiltret utan kastas i papperskorgen direkt. De meddelanden som når spamfiltret är alltså varken frilistade eller spärrlistade, och kontrolleras därför av spamfiltret. – I maj 2020 meddelade brittiska National cyber security centre (ncsc.gov.uk) att den ska sluta använda termerna blacklist och whitelist. I stället ska det heta deny list och allow list, även stavat denylist och allowlist. – Se NCSC:s blogg.
[e-post] [it-säkerhet] [spamfilter] [30 maj 2021]
om e-post: tillägg av text till användarnamnet i en e‑postadress, gjord av innehavaren, för att hon automatiskt ska kunna sortera eller radera inkommande e‑post. – Plusadressering (även kallat subadressering) är en möjlighet som erbjuds av flera stora e‑posttjänster. – Exempel: e‑postadressen xmpl@xmpl.com kan med plusadressering också bli xmpl+spam@xmpl.com eller xmpl+konserthuset@xmpl.com. Det är plustecknet som markerar början på plusadresseringen. Sådana adresser kallas därför för plusadresser. Det förutsätts här att den påhittade tjänsten xmpl.com tillåter plusadressering. – Innehavaren använder plusadressering för att registrera sig för tjänster där hon antingen inte vill lämna ut sin vanliga e‑postadress, eller där hon vill kunna sortera inkommande e‑post automatiskt. Tjänsten xmpl.com kommer att ignorera plustecknet och det som står efter, och skickar alla inkommande mejl (med hela plusadressen kvar) till xmpl@xmpl.com. Innehavaren av xmpl@xmpl.com kan då skriva regler för inkommande e‑post. Till exempel att mejl till xmpl+spam@xmpl.com ska raderas direkt, eller att mejl till xmpl+konserthuset@xmpl.com ska läggas i en bestämd mapp. – På engelska: subadressing. – Adresser med plusadressering kallas ibland för engångsmejl, men det är en annan sak, även om syftet i båda fallen kan vara att slippa oönskad e-post. – Termen subadressering används, eller har använts, med liknande betydelse i andra sammanhang.
[e-post] [ändrad 12 november 2020]
– eller plus-adress – se under plusadressering.
[e-post]
tillfällig e-postadress – e‑postadress som är användbar bara en kort tid efter att den har registrerats, och som därefter raderas. Tillfälliga e‑postadresser fungerar kanske bara i tio minuter, ibland upp till en månad. De används när man behöver ange en giltig e‑postadress för att kunna använda en tjänst på internet, men när man inte vill ange sin verkliga e‑postadress, till exempel för att slippa spam eller vanlig reklam. Användaren måste hålla ett öga på den tillfälliga e‑postadressens inkorg för att besvara begäran om bekräftelsemejl. – Det finns företag som erbjuder engångsmejl som tjänst, se till exempel Fake name. – På engelska: one‑time mail, one‑time email. – Benämningen engångsmejl används ibland om plusadressering, som är något annat.
[dold identitet] [e-post] [ändrad 2 november 2020]