videochatt

(video chat)video-samtal över internet. Det är bara möjligt mellan personer som har god­känt varandra som kontakter. Man ”ringer upp” genom att klicka på ett eller flera namn i en kon­takt­lista. Tekniskt förutsätter det att alla har mikrofon, högtalare (eller hörlurar) och video­kamera, men det är sedan länge standard på datorer, surfplattor och smarta mobiler. Man måste också ha ett lämpligt program eller en lämplig tjänst. – Skillnaden mellan videochatt och videotelefoni är att videotelefoni görs över det allmänna telenätet. Man slår ett telefonnummer och kan i princip ringa videosamtal till vem som helst som har en telefon med bild­skärm. – Se också chatt, röstchatt och röstsamtal.

chatt

(försvenskad stavning av chat) – skriftligt samtal via internet med två eller flera. Varje deltagare ser sina egna och de andras inlägg på en lista och kan svara direkt. Det är tekniskt nära besläktat med snabbmeddelanden (instant messages). – Skillnaden mellan chatt och snabbmeddelanden har luckrats upp. Från början innebar chatt att man anslöt sig till ett chattrum och deltog i samtalet där. Ett chattrum är ett diskussionsforum för skriftliga samtal i realtid. Man chattade med dem som för tillfället var inne i chattrummet. (Men det brukade också vara möjligt att bjuda in personer till en privat chatt.) Snabbmeddelanden innebär däremot att man samtalar skriftligt i realtid med en eller flera bestämda personer. Sedan länge kallas även detta för att chatta, bland annat för att det saknas ett kort och tydligt ord för att samtala genom snabbmeddelanden. – Språk­ligt: Heter det en chatt, flera chattar eller ett chatt, flera chatt? Båda böj­ning­ar­na används, och det finns en betydelseskillnad. Ett chatt brukar betyda ett chattsamtal. En chatt, chatten brukar betyda en chattlinje eller liknande. – Jämför med öl, som ibland heter en öl (en flaska öl, ett glas öl), ibland ett öl (ett slags öl, ett ölmärke). – Läs också om Chatroulette, röstchatt och videochatt.

[meddelanden] [ändrad 19 april 2017]

Mirabilis

det israeliska företag som 1996 lanserade ICQ. – Mirabilis grundades av Yair Goldfinger, Arik Vardi, Sefi Vigiser och Amnon Amir, och köptes 1998 av America Online (numera Aol) som döpte om Mirabilis till ICQ Incorporated. Numera ägs ICQ av ryska Digital Sky Technologies, sedan 2010 Mail.ru Group (länk).

[företag] [meddelanden] [namnbyte] [uppköpt] [ändrad 12 maj 2020]

ICQ

det första stora systemet för snabbmeddelanden. – ICQ lanserades 1996 av det israeliska företaget Mirabilis, som 1998 köptes av America Online, numera Aol. Aol hade då också har ett eget system för snabbmeddelanden, AIM†. AIM sålde 2010 ICQ till ryska Mail.ru Group, numera Digital Sky Technologies. – ICQ utläses I seek you. – Se icq.com.

[meddelanden] [ändrad 19 april 2018]

Off-the-record messaging

även: OTR Messaging – ett tilläggs­program som krypterar snabbmeddelanden (instant messages). – Programmet har flera funktioner: medde­landena krypteras, motparten autenti­seras (du vet säkert vem du samtalar med), för­nek­bar autenti­sering (det går inte att i efterhand bevisa att du har skickat ett visst meddelande) och att det är omöjligt för utomstående att i efter­hand dekryptera dina meddelanden, även om nycklarna kommer på av­vägar. – Läs mer på cypherpunks.ca/otr (från 2016).

[kryptering] [meddelanden] [ändrad 14 januari 2020]

WhatsApp

program för meddelanden mellan smarta mobiler. – Whats­App finns för Android, iOS, Macintosh och Windows. När man installerar programmet på sin tele­fon får man en WhatsApp-adress baserad på telefonnumret. Det lagras i Whats­Apps centrala data­bas över an­vändare. Användarnas telefonlistor jämförs med data­basen och alla kontakter som också är Whats­App­användare läggs i en särskild kontakt­lista. Whats­App utvecklas av ett amerikanskt företag med samma namn, grundat 2009. – Se whatsapp.com.

[meddelanden] [ändrad 25 september 2020]

whittling

ett fiktivt kirurgiskt ingrepp i tummen som skulle göra det enklare att SMS:a med mobiltelefoner. (To whittle är att tälja, kreta, karva.) Den (förhoppnings­­vis) påhittade före­te­elsen beskrevs 2007 i en satirisk tidnings­artikel, men togs på allvar, och spreds 2013 fort­farande som sanning. – Se artikel i Engadget (länk).

[kuriosa] [källkritik] [meddelanden] [ändrad 22 november 2017]