- – internetprotokollet – se IP;
- – intellectual property – se immaterialrätt;
- – ingress protection – se kapslingsklassning;
- – instruction pointer – se instruktionspekare;
- – integrerad produktion – en svensk kvalitetsmärkning för jordbruksprodukter – se denna länk.
[förkortningar på I] [hårdvara] [internet] [programmering] [upphovsrätt] [ändrad 15 juli 2019]
utrustning för direktanslutning av dator till mobilnätet (3g eller 4g), inbyggd i ett USB‑minne. – Se också surfning.
[hårdvara] [mobilt] [ändrad 22 februari 2o21]
ett Linux-baserat operativsystem för tv och annan hemelektronik samt smarta mobiler. – AliOS har utvecklats av det kinesiska företaget Alibaba, närmare bestämt av dotterbolaget Alicloud, och släpptes 2011. 2012 påstod Google att AliOS (som då hette Yun OS) var en inkompatibel omarbetning av Android. Det ledde till att Acer i september 2012 stoppade lanseringen i Kina av en ny mobiltelefon med AliOS. Men sedan dess har AliOS blivit det mest spridda operativsystemet för hemelektronik i Kina. En variant för sakernas internet är AliOS Things. – Se alios.cn (på kinesiska). – AliOS hette tidigare först Yun OS, senare Aliyun OS.
[linuxdistributioner] [mobilt] [sakernas internet] [ändrad 5 december 2018]
Dynamic host configuration protocol – ett protokoll som automatiskt tilldelar datorerna i ett nät IP‑adresser, så att de kan anslutas till internet. När en dator ansluts till det lokala nätet sker detta automatiskt i enlighet med de regler som administratören har fastställt. DHCP kan tilldela datorerna både fasta IP‑adresser (till exempel för webbservrar) och flytande IP‑adresser (tillfälliga IP‑adresser för persondatorer när nätverket har fler datorer än IP‑adresser).
[förkortningar på D] [internet] [ändrad 10 oktober 2018]
ett avvecklat uppslagsverk på nätet. – Google Knol innehöll artiklar i olika ämnen, skrivna av namngivna personer. Vem som ville fick skriva, och det var gratis. Google startade tjänsten 2007, men meddelade i november 2011 att den skulle avvecklas, vilket definitivt skedde i maj 2012. – Knol skilde sig från Wikipedia genom att skribenterna var namngivna och inte behövde vara opartiska eller redovisa sina källor. Det kunde finnas flera artiklar om samma ämne, även med samma rubrik. Skribenterna avgjorde själva ifall läsarna skulle kunna ändra i texten (se wiki). Från den 1 maj 2012 finns Knols webbplats inte kvar, men skribenterna fick möjlighet att flytta sina artiklar till sajten Annotum† (annotum.org), som avvecklade verksamheten 2016, även om sajten finns kvar. – Namnet: Knol anspelade på knowledge.
[nerlagt] [webbuppslagsverk] [ändrad 18 februari 2022]
(cookiejacking) – avläsning av kakorna på någon annans dator i syfte att komma över lösenord. – Lösenord och andra inloggningsuppgifter till skyddade webbplatser sparas nämligen ofta som kakor (cookies) för att användaren inte ska behöva logga in på nytt varje gång hon går till en ny sida under ett besök på samma webbplats. Kaknappning upptäcktes 2011, och gick då att genomföra på Internet Explorer, men inte på andra webbläsare, och krävde rätt omständliga arrangemang. – Se artikel från nyhetsbyrån Reuter (från 2011).
[it-säkerhet] [kakor] [ändrad 24 augusti 2018]
beteckning på delar av internet som är oåtkomliga eller okända för de flesta, till exempel för att de inte finns med i sökmotorernas index:
- – det mörka nätet – hemliga datornät med lösenords-skyddad och krypterad information. Endast inbjudna får vara med;
- – se anonymiseringstjänst;
- – nätverk på internet för spridning av otillåtet kopierade filer (musik, film, datorprogram); de program som används i sådana nät. – Se artikeln ”The darknet and the future of content distribution” (länk) av Peter Biddle, Paul England, Marcus Peynado och Bryan Willman på Microsoft;
- – nätverk som kringgår filter och censur på internet. – Se också svartkast;
- – se Meshnet och Dark mail.
– Läs också om dark social och djupwebben samt om internet goes dark. – Språkligt: Man skiljer ofta mellan dark och deep i dessa sammanhang: deep / djup betyder svåråtkomlig, men dark / mörk betyder hemlig, dold, eventuellt olaglig, skum. Men den distinktionen tillämpas inte alltid.
[internet] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [upphovsrätt] [webben] [ändrad 1 maj 2022]
(Java APIs for integrated networks) – en avvecklad Java‑baserad teknik som skulle göra det möjligt att skriva program för webben utan att programmeraren skulle behöva veta om kommunikationen sker över telenätet, optiska fibernät eller via mobiltelefonnätet. – Syftet var att ett program bara skulle skrivas en gång och sedan fungera i alla miljöer. – Jain lanserades 1999 av Sun†, som senare köptes av Oracle. All utveckling av Jain inom Oracle tycks ha upphört 2004: Oracles webbsidor om Jain är borttagna sedan början av 2019. – Jain har emellertid utvecklats vidare av frivilliga i projektet Jain-sip, se github.com/usnistgov/jsip. – Även: anhängare av den jainistiska religionen – se Wikipedia.
[nerlagt] [programmering] [webben] [ändrad 9 oktober 2019]
”Var försiktig med vad du gör, var frikostig med vad du tar emot.” – Principen handlar på hur man bör agera i ett datornätverk: man ska noggrant följa alla regler när man sänder till andra, men när man tar emot meddelanden från andra ska man vara tolerant mot eventuella fel, så länge som helheten är möjlig att tyda. – Uppkallad efter internetpionjären Jon Postel (1943—1998, se Wikipedia). Den är också känd som robusthetsprincipen (the robustness principle). (Se också robusthet.)
[internet] [lagar] [ändrad 29 oktober 2018]
HTTP over SSL – en variant av HTTP med högre säkerhet. Sedan slutet av 2010‑talet har en allmän övergång från HTTP till HTTPS pågått. – HTTPS är en kombination av vanliga HTTP (hypertext transfer protocol) och SSL (secure socket layer). All kommunikation från en webbadress (URL) som börjar med ”https://” är krypterad och relativt väl skyddad mot avläsning och manipulation av information. När man skriver webbadresser som börjar med ”https://” får man inte glömma s:et på slutet. – HTTPS utvecklades 1994 av Netscape och är en officiell standard som definieras i en RFC (RFC 2818)
[kryptering] [rfc] [webben] [ändrad 26 augusti 2020]