Googles system för rangordning av sökresultat, utvecklad av Googles grundare Sergey Brin och Larry Page (se arkiverad uppsats). – PageRank bedömer hur intressant en sida är för användaren baserat dels på hur många andra sidor som länkar till den sidan, dels på hur många andra sidor som den sidan länkar till. Den första värderingen av hur intressanta sidorna är tas som startvärden för en andra utvärdering: hur intressanta är de sidor som denna sida länkar till, och hur intressanta är de sidor som länkar till denna sida. Detta upprepas i flera omgångar. En ingående beskrivning finns i Wikipedia. Innehållet på sidorna (till exempel hur många gånger sökordet förekommer) tas däremot inte till grund för bedömningen, vilket motiveras med att det är enkelt att manipulera. – PageRank är en vidareutveckling av HITS, som utvecklades av Jon Kleinberg. – PageRank används fortfarande som generellt namn på Googles rankningsalgoritmer, fast det troligen inte finns mycket kvar av den ursprungliga algoritmen. I själva verket använder Google numera flera algoritmer för att bedöma webbsidor. Google strävar (liksom andra sökmotorer) nämligen efter att undvika sidor som är gjorda enbart för att locka besökare till en annan sida.
[rankning] [ändrad 5 september 2018]
- – ett svenskt företag som utvecklar webbkameror och övervakningsutrustning. Grundat 1984 i Lund. Sedan 2015 är japanska Canon majoritetsägare av företaget. – Se axis.com;
- – en avvecklad webbläsare från Yahoo, avsedd för iPhone och iPad. – Axis släpptes i maj 2012 och avvecklades i juni 2013. Axis var nära kopplad till Yahoos sökmotor. Användaren kunde överföra resultaten av sina sökningar på Axis från iPhone till iPad eller till persondator.
[företag] [nerlagt] [webbläsare] [ändrad 6 mars 2018]
- – en webbläsare från Google. – Chrome släpptes i september 2008. Den kör varje enskild öppen webbsida som en separat process i operativsystemet, så om en webbsida krånglar eller kraschar drabbas bara den sidan: andra öppna webbsidor påverkas inte. Detta gör det också svårare att sprida sabotageprogram från webbsidor. – I maj 2016 uppgav analysföretaget Net Applications (se denna länk) att Chrome var världens mest använda webbläsare. – Se google.com/chrome. – Läs också om Chromium och Chrome OS.
- – (om IBM) – se Project Chrome.
[skvaller och rykten] [webbläsare] [ändrad 24 november 2018]
- – en avvecklad miniatyrdator från Intel. – Curie var ungefär lika stor som ett svenskt tiokronorsmynt. Den var avsedd för kroppsburna datorer, sakernas internet och inbyggda system. – Curie innehöll en komplett dator (utan bildskärm, tangentbord och mus) och dessutom en uppsättning sensorer. Den kommunicerade trådlöst med Bluetooth low energy, och hade ett laddbart batteri. Den lanserades 2015 och lades ner 2017. – Namnet: Uppkallad efter Nobelpristagaren Marie Curie (se Wikipedia). – Läs mer på Intels webbsidor: länk (från 2017);
- – (compact URI) – ett sätt att skriva förkortade webbadresser i XML. Används när texten innehåller flera länkar till ett och samma dokument. Man anger då först i en definition den gemensamma delen av dessa länkar. Sedan behöver man bara hänvisa till den definitionen och lägga till den information som fattas. – Läs mer i detta dokument från W3C (från 2010).
[datorer] [inbyggda system] [nerlagt] [webben] [ändrad 5 december 2019]
en av världens mest spridda webbläsare. – Firefox kom 2004. Den är utvecklad i öppen källkod av projektet Mozilla. (Firefox är alltså en vidareutveckling av Netscape Navigator.) – Firefox, som är gratis, spreds snabbt eftersom den hade flera fördelar jämfört med då marknadsdominerande Internet Explorer. Bland annat var Firefox bättre på att stoppa irriterande poppuppsidor och spionprogram. I början av 2010‑talet tog Internet Explorer tillbaka marknadsandelar, samtidigt som Firefox fick konkurrens av Google Chrome. Och i början av 2020-talet är Firefox marknadsandel nere på fem procent. – Firefox finns att ladda ner på mozilla.com. – I november 2014 släppte Mozilla en version av Firefox avsedd speciellt för utvecklare, se Mozillas blogg. – Se också Firefox Nightly och Firefox OS. – En kraftigt omarbetad version, Firefox Quantum, släpptes i november 2017 – se blog.mozilla.org…. Den kan utnyttja flera processorer samtidigt, och uppges behöva mindre minne. Firefox Quantum är numera identiskt med vanliga Firefox. – Se Mozillas webbsidor.
[webbläsare] [ändrad 19 mars 2023]
”betongwebben” – traditionella webbsidor avsedda för persondatorer, till skillnad från mobila webbsidor avsedda för mobiltelefoner och surfplattor.
[jargong] [webben] [ändrad 15 juni 2020]
- – förkortning för internet steering committee – internetstyrelse – organ i olika länder som leder och samordnar användningen och utvecklingen av internet i landet;
- – se ISC2;
- – se Internet storm center;
- – Internet software consortium, se isc.org (länken brukar fungera, trots eventuell överstrykning);
- – se IMS service control;
- – ISC, se International supercomputing conference.
[förkortningar på I] [internet] [it-säkerhet] [organisationer] [superdatorer] [ändrad 14 december 2017]
kopia av e-post (eller vanligt brev) som sänds till en eller flera extra mottagare utan att de andra adressaterna får veta det. – Avsändaren anger vilka som ska få en dold kopia av e‑post i ett särskilt adressfält: ”Dold kopia”, ”Dold mottagare” eller ”BCC”. Ingen av de andra, icke dolda, mottagarna kan då se namnen på de dolda mottagarna. Om det finns flera dolda mottagare kan de inte heller se varandras namn. Tekniskt går det till så att avsändarens e‑postprogram eller tjänst först adresserar alla utgående exemplar av mejlet individuellt, men sedan raderar adresserna i fältet ”Dold kopia” innan mejlen går i väg. – Den engelska benämningen BCC står för blank carbon copy. Den härstammar från skrivmaskinernas tid, då kopior framställdes med karbonpapper. – Se också kopia (CC). – Se också Datatermgruppen (länk).
[e-post] [ändrad 4 juni 2018]
för representational state transfer – ett sätt att programmera webbplatser så att de kan tillhandahålla tjänster åt andra webbplatser. – REST ska fungera även om webbplatserna har programmerats av utvecklare utan kunskap om varandra eller om den andra webbplatsen. Webbplatserna förses med standardiserade gränssnitt (API:er) på ett sätt som påminner om hur man gör i objektorienterad programmering. – Beteckningen REST infördes år 2000 av Roy Fielding (roy.gbiv.com), och har sedan dess blivit det kanske mest använda sättet att bygga upp webbaserade program. Observera att REST inte är något som kan laddas ner, utan beskrevs av Fielding i allmänna termer – man får själv utveckla en tillämpning av REST. Program och resurser som följer reglerna för REST kallas för RESTful. – Läs mer här och i Wikipedia.
[förkortningar på R] [systemutveckling] [webben] [ändrad 13 juni 2020]
(website eller web site) – även sajt – flera webbsidor som har samma utgivare, sammanknytande länkar mellan sidorna och oftast något som är gemensamt för sidornas innehåll. Utgivare kan vara en privatperson, ett företag, en myndighet eller en ideell organisation. – Observera att sidorna på en webbplats inte alltid behöver finnas på samma webbserver och att det kan finnas flera webbplatser på samma webbserver. Det som främst kännetecknar en webbplats är att en och samma utgivare står bakom innehållet på alla sidorna. Webbplatser brukar ha en ingångssida eller välkomstsida, som inte bör kallas för hemsida. Ibland kallas hela webbplatsen för hemsida, men det är befängt. – Se Datatermgruppen (länk).
[webbsidor] [ändrad 12 november 2019]