Curie

  1. – en avvecklad miniatyrdator från Intel. – Curie var ungefär lika stor som ett svenskt tiokronorsmynt. Den var avsedd för kropps­burna datorer, sakernas internet och inbyggda system. – Curie innehöll en komplett dator (utan bildskärm, tangentbord och mus) och dessutom en uppsätt­ning sensorer. Den kommuni­cerade trådlöst med Blue­tooth low energy, och hade ett laddbart batteri. Den lanserades 2015 och lades ner 2017. – Namnet: Uppkallad efter Nobel­pris­tagaren Marie Curie (se Wikipedia). – Läs mer på Intels webbsidor: länk (från 2017);
  2. (compact URI) – ett sätt att skriva förkortade webb­­adresser i XML. Används när texten innehåller flera länkar till ett och samma dokument. Man anger då först i en definition den gemen­­samma delen av dessa länkar. Sedan behöver man bara hänvisa till den definitionen och lägga till den informa­tion som fattas. – Läs mer i detta dokument från W3C (från 2010).

[datorer] [inbyggda system] [nerlagt] [webben] [ändrad 5 december 2019]

Firefox

en av världens mest spridda webbläsare. – Firefox kom 2004. Den är ut­vecklad i öppen käll­kod av projektet Mozilla. – Firefox, som är gratis, spreds snabbt eftersom den hade flera för­delar jäm­fört med då marknads­dominerande Internet Ex­plorer. Bland annat var Fire­fox bättre på att stoppa irriterande popp­upp­sidor och spion­program. I början av 2010‑talet tog Inter­net Ex­plorer tillbaka marknadsandelar, samtidigt som Firefox fick kon­kurrens av Google Chrome. – Firefox finns att ladda ner på mozilla.com. – I november 2014 släppte Mozilla en version av Fire­fox avsedd speciellt för ut­vecklare, se Mozillas blogg. – Se också Firefox Nightly och Firefox OS. – En kraftigt omarbetad version, Firefox Quantum, släpptes i november 2017. Den kan utnyttja flera processorer samtidigt, och uppges behöva mindre minne. – Se Mozillas webbsidor.

[webb­läsare] [ändrad 3 mars 2018]

REST

för representational state transfer – ett sätt att programmera webbplatser så att de kan tillhandahålla tjänster åt andra webbplatser. Detta ska fungera även om webbplatserna har programmerats av utvecklare utan kunskap om varandra eller om den andra webbplatsen. Webbplatserna förses med standardiserade gränssnitt (API:er) på ett sätt som påminner om hur man gör i objektorienterad programmering. – Beteckningen REST infördes år 2000 av Roy Fielding (roy.gbiv.com), och har sedan dess blivit det kanske mest använda sättet att bygga upp webbaserade program. Observera att REST inte är något som kan laddas ner, utan beskrevs av Fielding i allmänna termer – man får själv utveckla en tillämpning av REST. Program och resurser som följer reglerna för REST kallas för RESTful. – Läs mer här och i Wikipedia.

[förkortningar på R] [systemutveckling] [webben] [ändrad 13 juni 2020]

sajtikon

(favicon) – liten ikon, en bokstav hög, som visas till vänster om webbadressen (URL:en) i adress­fältet på webb­läsare och i bok­märkes­listor (”favoriter”, därav det engelska namnet favicon). Den kan vara en kraftigt förenklad bild, ofta bara en bokstav med anknytning till den webbsida som den hör ihop med. – Sajt­ikoner kallas också på svenska för urlikoner. Dataterm­gruppen rekommenderar termerna adress­ikon eller adressymbol (länk). – Sajt­ikoner infördes av Micro­soft i Inter­net Explorer under namnet favicons, men nu finns de i alla webb­läsare. – Se också X‑Face.

[grafiskt användargränssnitt] [webbläsare] [ändrad 4 september 2018]

sajt

försvenskad stavning av site i web site – se webbplats. – Använd den försvenskade stavningen sajt hellre än site, eftersom sajt kan böjas på svenska: en sajt, den sajten, flera sajter, de sajterna. – Se Datatermgruppens rekommendation – länk.

[språktips] [webbsidor] [ändrad 6 november 2019]

webbplats

(website eller web site) – även sajt – flera webbsidor som har samma utgivare, sammanknytande länkar mellan sidorna och oftast något som är gemensamt för sidornas innehåll. Utgivare kan vara en privatperson, ett företag, en myndighet eller en ideell organisation. – Observera att sidorna på en webbplats inte alltid behöver finnas på samma webbserver och att det kan finnas flera webbplatser på samma webbserver. Det som främst kännetecknar en webbplats är att en och samma utgivare står bakom innehållet på alla sidorna. Webbplatser brukar ha en ingångssida eller välkomstsida, som inte bör kallas för hemsida. Ibland kallas hela webbplatsen för hemsida, men det är befängt. – Se Datatermgruppen (länk).

[webbsidor] [ändrad 12 november 2019]

beställvideo

(video-on-demand) – sändning av film och andra program till individuella tittare på tider som varje tittare själv väljer. Alltså som en video‑butik på nätet. Kan göras genom kabel‑tv‑nätet, genom bredbandsnätet eller via mobiltelefonnätet. – Jämför med betald visning. – Se också near video‑on‑demand, over‑the‑top och push video‑on‑demand samt om Netflix och Play. – Läs också vad Dataterm­gruppen skriver – länk.

[kultur och underhållning på webben] [videoteknik] [webbtjänster] [ändrad 25 november 2019]

MSN

varumärke för vissa internetbaserade tjänster från Microsoft. MSN är i USA också internet­operatör. – MSN startades 1995, och omfattade då bland annat e‑post­tjänsten Hotmail† (ersatt av Outlook.com) och snabbmeddelande­tjänsten MSN Messenger. De flesta (men inte alla) tjänsterna i MSN flyttades 2005 till ny­­startade Windows Live† (som sedan dess har försvunnit som varu­märke). – Namnet: MSN stod från början för Micro­­soft Network. Sedan blev det en pseudo­­för­­kort­­ning. – Se msn.com.

[pseudoförkortningar] [webbtjänster] [ändrad 12 april 2017]

jokertecken

(wild card) – tecken som står för obestämda tecken (vilka tecken som helst, eventuellt inget tecken), och som används vid sökningar i databaser och med sökmotorer på webben. Det finns två vanliga jokertecken:

– Fråge­tecken brukar stå för exakt ett val­fritt tecken, och aste­risk brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Ex­em­pel: h?nd ger träff på hand, hind hund och händ. Men katt* ger träff på ord som katt, Kattegatt, katten, katterna och kattsand. – Läs också om skalmatchning och högertrunkering. – När man söker med så kallade reguljära uttryck använder man andra tecken. – Se också Datatermgruppen (länk).

[sökningar] [ändrad 8 mars 2020]