widget

  1. – allmänt engelskt ord för ”pryl”, ”grej”. Jämför med gadget. – Ordet widget används främst om tillbehör och verktyg, men inte om kompletta ”prylar” som mobiltelefoner och kameror (=gadgets);
  2. – se gränssnittskomponent;
  3. – litet program på webbsida;
  4. – förr: litet program för Dashboard i Mac OS X Tiger och följande versioner av Mac OS X, som numera heter macOS, fram till Catalina 2019. Med Catalina tog Apple bort Dashboard och därmed widgets i denna betydelse. – Widgets på Mac var enkla program skrivna med Javascript, HTML och CSS, och de brukade fungera genom att ta hjälp av webben och av andra program på datorn.

[grafiskt användargränssnitt] [macos] [ändrad 31 augusti 2020]

databasregeln

den paragraf i yttrandefrihetsgrund­lagen (YGL) som reglerar innehållet i webbsidor. (Första kapitlet, nionde paragrafen.) – Som databaser räknas alltså i denna lag webbsidor. Databasregeln skiljer mellan webbsidor som publiceras av massmedie­företag med utgivningsbevis och ansvarig utgivare och webbsidor som publiceras av andra. En webbsida som publiceras av ett massmedieföretag, till exempel av ett tidningsförlag, regleras enligt samma principer som en tryckt skrift. Den faller alltså under tryckfrihetsförordningen (TF), som i stort sett är likadan som YGL. Andra webbsidor kan ansöka om utgivningsbevis och regis­trera en ansvarig utgivare, och faller då också under YGL. – Läs också om BBS‑lagen och Dataskyddsförordningen.

[lagar] [massmedier] [tryckfrihet] [webbpublicering] [ändrad 21 oktober 2020]

tagg

  1. (tag)märkning, märkord, nyckelord, etikett – text med instruktioner eller information, in­fogad i text eller i andra filer, ofta som dold text:
    • – dolda in­struktioner, till exempel de koder som anger att text ska visas i kursiv eller halvfet stil. Sådana taggar är dolda för den som läser texten, såvida man inte läser källkoden. HTML-taggar (HTML tags) är de instruktioner som styr hur en webbsida ska se ut, och som normalt är osynliga för besökaren;
    • – taggar med information som an­vänds för att under­­lätta sökning och bear­bet­ning av information. Taggar kan beskriva inne­­hållet i en text (”[detta är ett] kak­recept”), beskriva ljud-, bild- eller video­­filer (som annars inte är sökbara med text) eller ha andra funktioner. – I XML beskriver taggarna på olika sätt inne­­hållet på sidan. De är an­visningar till webb­läsaren eller andra pro­gram som ska visa eller bearbeta innehållet på sidan. – Taggarna på en webb­sida blir synliga om man klickar på Källa (Source) i menyn Visa (View) eller liknande. – På internet förekommer det att användare taggar andras sidor enligt olika system. Syftet är att beskriva eller värdera inne­­hållet på sidan. Då finns taggarna inte där sidan finns, utan i en separat data­­bas med länkar till de taggade sidorna. – Se taggo­nomi och taggmoln. – Ordet tagg är en försvenskning av engelska tag, som från början betyder märklapp eller etikett. I stället för tagg kan man använda ord som märk­ning, märkord eller nyckel­ord. – Ordet taggning an­­vänds också om klassi­fi­ce­ring, upp­­märk­ning i mer allmän betydelse: ”denna webb­­sida har taggats som sport”, vilket kan syfta på en ögon­­läs­­bar upp­­märk­ning – en vinjett. – Läs också om taggning (tagging), hash­­­taggar (hash­tags) och smarta taggar;
  2. – tag – graffitimålares beteckning på sina signaturer. – Jämför med handle.

[signaturer] [sökningar] [webbpublicering] [ändrad 5 augusti 2019]

sticky

– som fastnar, klistrig, kvardröjande, trög:

  1. – om webbsidor: som får besökarna att stanna kvar. Sticky webb – klistrig webb – beteckning på postorderwebbsajter som är gjorda för att hålla besökarna kvar så länge som möjligt. De lockar med spel, frågesporter, enkäter, poängbelöningar och annat. Detta i kontrast till de postorderwebbsajter som är gjorda för att besökaren ska kunna bestämma sig och beställa så snabbt som möjligt;
  2. – mer allmänt: som får kunder att förbli trogna;
  3. – om inställningar, tangenttryckningar och instruktioner: som fortsätter att gälla tills man ändrar;
  4. – sticky keys – se tröga tangenter;
  5. sticky ad – fastklistrad annons – webbannons som alltid visas på bildskärmen så länge man är kvar på samma webbsida, även om man rullar.

[marknadsföring] [tangentbord] [tillgängligt] [webbpublicering] [ändrad 18 mars 2019]

frågetecken

– tecknet ? —

  1. – se jokertecken;
  2. – i webbadresser (URL:er): instruktion till webbservern att en webbadress beskriver en webbsida som sammanställs genom en sökning, inte en statisk sida. Till exempel betyder URL:en it‑ord.idg.se/?s=frågetecken att webbservern ska söka igenom data­basen för IDG:s ord­lista efter uppslagsordet frågetecken och efter alla ord­för­kla­ringar som inne­håller ordet fråge­tecken. Resultatet av sök­ningen samman­ställs till en sida som webbservern skickar till an­vändaren.

[tecken] [webbpublicering] [ändrad 2 maj 2020]

wireframe

  1. – website wireframe – skiss av webbsida där plats för redaktionell text, annonser och bilder markeras med rutor;
  2. – ritning av tredimensionellt föremål med visad som ett rutmönster. Det ser ut som om ett osynligt föremål har slagits in i ett nät. – Kallas på engelska också för mesh, på svenska ofta hönsnät.

[cadcam] [webbpublicering] [ändrad 18 mars 2018]

fold

om press: det horisontella mittvecket på en tryckt dagstidning. – Above the fold – över vecket, alltså på den övre halvan av sidan, i synnerhet förstasidan: där står de viktigaste nyheterna, som man ser direkt. (Gäller i synnerhet dagstidningar i fullformat, som numera är ovanligt.) Motsvarande på webbsidor: ovanför kanten – på den del av webbsidan som man ser direkt utan att behöva skrolla. – Below the fold – se nedanför kanten.

[publicering] [webben] [ändrad 9 december 2019]

RSS

RDF site summary – en teknik som visar användare när det finns nya inslag på webbsidor. – Läsaren prenumererar på så kallade RSS‑flöden från webbsidor som hon är intresserad av. Det förutsätter att webbsidan är anpassad för RSS. Läsaren får då information om nytt material i ett speciellt program, en RSS‑läsare, eller genom en funktion som finns i de flesta webbläsare. Från början visades bara rubrik och några rader från webbsidan i RSS‑flödet, så om man ville läsa mer fick man besöka den riktiga webbsidan, men nu kan man ofta läsa hela texten i RSS‑läsaren. – Syftet med RSS är dels att minska belastningen på webbservern, dels att göra det enklare för läsaren att se om det har kommit något nytt. Sidor i RSS‑format publiceras ibland för att andra webb­sidor också ska kunna publicera materi­alet rakt av: det kallas för syndikering. – RSS utvecklades av Netscape, och använder ett XML‑baserat format. Från början stod RSS för rich site summary, sedan hette det really simple syndication i några år. Ibland kallas RSS bara för XML. Specifikationen för RSS finns här (länk). Ett alternativ till RSS är Atom. – Läs också om Pubsubhubbub.

[förkortningar på R] [rss] [ändrad 11 april 2020]