Wolfram Alpha

ett slags sökmotor som har utvecklats av Stephen Wolfram, och som kan svara på skriftliga frågor. – Wolfram Alpha blev tillgänglig för allmänheten i maj 2009. Wolfram Alpha ska kunna förstå frågor ställda i naturligt språk (engelska och sedan 2018 även japanska) och ge ett korrekt svar. Till exempel ”where is Timbuktu?” och ”when did Charles XII die?”. Det är alltså ingen traditio­nell sökmotor, snarare en ”svarsmotor”. – Se wolframalpha.com. – Jämför med IBM:s Watson och med Amazon Echo, Apples Siri, Facebook M†, Microsofts Cortana och Soundhounds Hound.

[ai] [språkteknik] [sökmotorer] [ändrad 9 oktober 2022]

SWRL

Semantic web rule language – ett språk för regler som beskriver betydelsen av ord i den semantiska webben. – Reglerna ringar in betydelsen av ett ord genom definierade relationer till andra ord. Exempel: en morbror är en man och har minst en syster och minst en av hans systrar har minst ett barn. Detta uttrycks i SWRL i maskinläsbara regler som kan användas för automatisk informationssökning. SWRL är en kombination av två äldre regelspråk: OWL och Rule markup language (RuleML), och är en tillämpning av XML. – Se W3C:s webbsidor (länk).

[förkortningar på S] [webben] [xml] [ändrad 24 januari 2021]

AS2

(Applicability statement 2) – en standard för säker dataöverföring, baserad på webbprotokollet HTTP. AS2 är en nyare version av AS1. AS1 överförde data mellan företag som e‑post, medan AS2 överför data som om det var webbsidor, vilket går snabbare. AS2 innehåller också säkerhetsåtgärder som kryptering och elektroniska signaturer. I stället för HTTP används ofta den säkrare varianten HTTPS. Standarden AS2 har fastställts av internets tekniska lednings­grupp IETF.– Se RFC 4130: länk.

[förkortningar på A] [it-säkerhet] [rfc] [webben] [ändrad 16 mars 2020]

broadcast storm

kedje­reaktion av med­de­landen och svar på med­de­landen i snabbt växande antal i ett nätverk. – En broadcast storm kan leda till att nät­verket slutar fungera, så kallad härdsmälta. Orsaken kan vara tekniskt fel eller sabot­age:

  • – Det tekniska felet kan vara att två switchar i det lokala nätet är sammankopp­lade. Om den ena switchen gör en rund­sänd­ning (samma med­de­lande skickas till alla i nätet) går med­de­landet också till den andra switchen, som också sänder ut medde­landet till alla in­klu­sive den första switchen, som i sin tur…
  • – Om felet beror på sabo­tage är det ofta ett led i en överbelastningsattack riktad mot tredje part. Alla datorer i ett lokalt nät (A) får ett medde­lande med falsk avsändar­adress, som går till det till­tänkta offret (B). De skickar då svarsmeddelanden till den upp­givna adressen, sam­tid­igt som de skickar meddelandet vidare till var­andra. Re­sul­tatet blir att offrets it‑system bombarderas med svarsmedde­landen och eventuellt slutar att fungera. (Syftet är alltså inte att attackera det första nätverket (A), utan att attackera B, men även A, som är ofrivillig förmedlare av angreppet, kan slås ut.)

– Det paket som orsakar en broad­cast storm kallas ibland för tjernobylpaket.

[attacker] [fel] [nätverk] [ändrad 2 maj 2018]

beständig kaka

(persistent cookie) – kaka (cookie) som ligger kvar i webbläsarens kakfil från besök till besök under lång tid (månader eller år) eller tills den raderas antingen av användaren eller av servern som skapade kakan. – En beständig kaka behöver inte vara oföränderlig under sin livstid, den kan uppdateras av webbservern när användaren återkommer till webbplatsen som la dit den. – Beständiga kakor finns för att webbservrar ska känna igen återkommande besö­kare (egentligen besök­arnas webbläsare) så att webbservern kan personanpassa webbsidorna med ledning av sparad information från tidigare besök. Men inget hindrar användaren från att radera beständiga kakor.

[kakor] [ändrad 24 augusti 2018]

datastorm

  1. – det att en nyhet snabbt får orimligt mycket publicitet på internet;
  2. – tekniskt fel som leder till att alla delar av it‑systemet börjar skicka massor med med­del­anden och svars­med­del­anden till var­andra.

– På engelska: data storm.

[fel] [webbpublicering] [ändrad 14 augusti 2014]

distribuerad hashtabell

tabell över innehållet i ett nätverk, uppdelad på många datorer, på ett sådant sätt att all information går snabbt att hitta. En vanlig hashtabell delar upp innehållet i ett antal så kallade hinkar (buckets), som alla finns på samma dator. Men i en distribuerad hashtabell finns ”hinkar” på olika datorer (servrar) i ett nätverk. – Varje sökbar resurs i nätet (till exempel låtar i MP3‑format) tilldelas en nyckel som säger var på nätet resursen finns. (Nyckeln kan vara en hashkondensat – men behöver inte vara det.) Nycklarna sparas i en tabell på en av flera servrar på nätet enligt ett förutsägbart system: servrarna delar upp numren mellan sig i nummerordning. När man ställer en fråga (en sökning) är det, när man har hämtat nyckeln, lätt att räkna ut vilken server i nätverket som har den sökta informationen. – På engelska: distributed hash table – DHT.

[informationshantering] [nätverk] [ändrad 29 november 2019]

Herdict

ett avslutat projekt för kartläggning av webb­sidor som inte är tillgängliga – oavsett om detta berodde på tekniska fel, censur eller något annat. – Herdict byggde på att många använd­are rappor­te­rade otillgängliga webbsidor med hjälp av ett tilläggs­pro­gram i sina webbläsare. – Namnet: Herdict är en samman­drag­ning av engelska herd och verdict. Det var ett projekt inom OpenNet Initiative, inlett 2007, avslutat 2019. – Läs mer på cyber.harvard.edu….

[avslutat] [censur] [gräsrotsbaserat] [webbtjänster] [ändrad 17 april 2022]

paketmodifiering

(packet mangling) – tekniskt motiverad för­ändring av paket som dirigeras genom ett nät­verk. – Den engelska termen packet mangling kan låta som skadegörelse, men paket­modifiering är seriöst, och görs för att under­lätta datakommunikation, till exempel för att markera att ett paket får passera genom ett filter eller en brand­vägg.

[nätverk] [ändrad 7 januari 2019]

clickprint

  1. – klickavtryck – mönster av webb­surfande som skiljer sig från person till person. Består av sådant som antalet sidor som besöks varje session, hur lång tid man ägnar åt varje sida, veckodag och klock­slag för besök på vissa sidor. (Jämför med hur man i signalspaning förr kunde identifiera individuella telegrafister genom deras ”handstil”.) – Enligt forskarna Balaji Padmanabhan (länk) och Catherine Yang (länk) kan klickavtryck användas för att med hög träffsäker­het identifiera individer. Se deras artikel ”Clickprints on the web” (pdf) från 2006;
  2. Clickprint – varumärke för ett amerikanskt företag som tillhandahåller webbaserade tryckeri­tjänster, se clickprint.com.

[personlig integritet] [webben] [ändrad 5 februari 2022]