ett projekt som utvecklar Googles webbläsare Chrome i öppen källkod. – Samtidigt som Google fortsätter att utveckla Chrome pågår Chromium‑projektets arbete med att vidareutveckla Chrome med bidrag från frivilliga programmerare. Vem som helst kan ladda ner källkoden till Chrome och göra ändringar, förbättringar och anpassningar som kan lämnas in till Chromium‑projektet och eventuellt infogas i Chromium. Förbättringar i Chromium kan sedan användas av Chrome. Det är alltså samma förhållande som det från början var mellan Netscapes sedermera nerlagda Navigator† och Mozilla‑projektetsFirefox. Chromium-projektet inleddes 2008. – Google är noga med att Chromium är namnet på projektet, inte på en produkt.– Chromium är grunden för bland annat Amazons webbläsare Silk och för webbläsaren Epic. – Läs mer på chromium.org. – Läs också om Chromium OS.
Amazon Silk – webbläsaren i AmazonsläsplattaFire. Den används också i mobiltelefonen Fire.– Silk bygger på teknik från Chromium. Den är gjord för att fungera tillsammans med Amazons servrar: vissa webbsidor som användarna hämtar förbearbetas på Amazons servrar, andra inte. Det kallas för split browser architecture. Det leder till att användarens surfhistoria sparas på Amazons servrar, men Amazon uppger att uppgifterna bara ligger kvar i 30 dagar. Den som önskar kan stänga av kopplingen till Amazon och surfa ”off-cloud” (”molnfritt”). – Silk finns inte för nerladdning. Men i praktiken är det möjligt att installera och köra Silk på surfplattor och smarta mobiler med Android. – Se Amazons webbsidor.
en radikal omarbetning av HTML, spikad i oktober 2014. – HTML5 är utformat för att klara rörliga bilder och ljud utan tilläggsprogram som Flash. HTML5 hade varit under arbete sedan 2004 och användes på många webbsidor redan innan webbens ledningsgrupp W3C fastställde standarden. – Se W3C:s webbsidor (länk) och se Wikipedia.
– Network access point – plats där olika internetoperatörers nät kopplas ihop så att de kan kommunicera med varandra. – Se också GIX;
– Network access protection – säkerhetsteknik från Microsoft, utvecklad för operativsystemet Windows Vista. NAP utvecklades för att fungera ihop med Ciscos NAC†(Network admission control). – Läs mer om NAP på Microsofts webbsidor (från 2012).
det att en annonsör betalar en sökmotor för att en bestämd annons ska visas varje gång någon söker på ett visst sökord. – Nyckelordsköp är kontroversiellt i de fall när ett företag köper rätten att annonsera när någon söker på en konkurrents företagsnamn eller produktnamn. När man söker på företaget A:s namn får man i sådana fall alltså se en annons för konkurrenten B. – På engelska: keyword buying.
(user-generated content, UGC, även: indigenous content) – text, bilder, video och musik som icke‑professionella användare publicerar på internet. Tre kriterier brukar anges:
– materialet ska vara publicerat, det vill säga allmänt tillgängligt (inte nödvändigtvis gratis). Om någon skickar foton med e‑post till en vän räknas det alltså inte;
– det ska vara originalmaterial, något som användaren/skaparen har upphovsrätt till;
– det ska vara icke-professionellt – materialet får inte vara framställt på en tidning, nyhetsbyrå, musikstudio, filmbolag eller liknande, eller gjort av någon som normalt får betalt för sådant material.
– Begreppet användarskapat innehåll kom i bruk runt 2005. Användarskapat innehåll kan vara bidrag på webbtidningar eller andra kommersiella webbplatser, men också finnas på privatpersoners egna webbsidor, främst bloggar. – Som användarskapat innehåll räknas både material med nyhetsvärde (till exempel nyhetsbilder tagna av privatpersoner) och kommentarer och debattinlägg. Kopiering av material som andra har skapat (som att spela in ett tv‑program och lägga det på Youtube) räknas däremot inte. – Se också consumer-generated media.
– Network admission control – en avvecklad säkerhetsteknik från Cisco. NAC fungerade ihop med MicrosoftsNAP(Network access protection). – Se Ciscos webbsidor (inaktuellt);
– network access control – nätverksåtkomstkontroll – benämning på system för att kontrollera åtkomst till resurser i nätverk. Då avses inte bara inloggning, utan en kombination av tekniker för att upptäcka och förhindra olovlig åtkomst.
(presence-based) – om tjänster på internet: som kräver att både sändare och mottagare av ett meddelande är anslutna på samma gång. De måste alltså ha datorn eller mobiltelefonen i gång och vara inloggade på den tjänst som förmedlar meddelandena. Vanliga närvarobaserade tjänster är chatt, snabbmeddelanden(instant messaging) och telefoni över internet. (Närvarobaserade tjänster ger ofta möjlighet att lämna korta meddelanden till användare som inte är anslutna. De får meddelandet när de loggar på nästa gång.) – Närvarobaserade tjänster förutsätter närvarobevakning. – Alternativet till närvarobaserade tjänster är till exempel vanlig e‑post: sändaren och mottagaren behöver inte vara anslutna till internet samtidigt, mejlen kommer fram ändå.
– allmänt i datakommunikation: anslutningsnät – förbindelsen mellan ett stamnät och det accessnät som abonnenten är direkt ansluten till (the local loop). Kallas på engelska också för the middle mile;
– backhauling – onödiga omvägar i datakommunikation, till exempel att data som ska skickas från ett lokalkontor i Hongkong till företagets molntjänst måste ta vägen över huvudkontoret i London. Kallas också på engelska för tromboning;
– ibland översätts backhaul med stamnät, vilket är fel enligt punkt 1;
– i telekommunikation: förbindelsen mellan en basstation för mobiltelefoni och operatörens kärnnät;
– om wi‑fi – en särskild radiokanal, ofta runt fem gigahertz, för kommunikation mellan noderna i ett mesh‑nätverk, separat från kanalen som överför data till användarens dator;
– i tv: överföring av hela, inspelade program till en tv‑station för sändning till allmänheten senare;
– ursprunglig betydelse: returlast, returtrafik, returtransport – last som ett transportföretag åtar sig för att föraren ska slippa köra tillbaka med tom lastbil.
