Spot

  1. – Spot Image – ett nätverk av satelliter för satellitfotografering av jordytan. Tidigare ett fristående franskt företag, numera dotterbolag till Airbus Defense and space (länk);
  2. – Smart personal objects technology – en avvecklad plattform från Microsoft för trådlös dataöverföring över FM‑nätet till smarta klockor och andra mottagare. Överföringen, som mest gällde telegramartad information som väder och andra korta meddelanden, skedde över nätet MSN Direct†. All överföring av Spot‑data upphörde 2011, och MSN Direct lades ner 2012;
  3. – en fyrbent robot, stor som en mellanstor hund, från Boston Dynamics. Den visades upp 2018 och kallades då för SpotMini. Försäljning började i september 2019. Priset beskrivs som ”något lägre än för en lyxbil”. Spot kan programmeras av användaren och kan förses med tillbehör. – Se Boston Dynamics webbsidor.

[förkortningar på S] [geo] [nerlagt] [robotar] [rymden] [trådlöst] [uppköpt] [ändrad 10 mars 2020]

common carrier

transportör – ursprungligen: företag som trans­porterar saker eller människor åt allmänheten. – Begreppet har breddats till att om­fatta teleoperatörer och bredbandsoperatörer. Alla kan använda en common carriers tjänst, förutsatt att de upp­­fyller all­männa villkor, som att de be­talar för sig. En common carrier / transportör är an­svarig för skador på människor och föremål under transporten. –För bredband och tele­foni är det betydelsefullt att en common carrier/trans­portör har budbärarimmunitet. Det innebär att företaget inte är juridiskt ansvarigt för vad kunderna använder dess tjänst för att transportera. – Den svenska termen transportör används huvud­sakligen om före­tag som sluter avtal med kunden om fysiska transporter. Om det gäller data- och telekommunikation talar man om operatörer.

[datakommunikation] [transport och logistik] [ändrad 17 mars 2021]

tagg

  1. (tag)märkning, märkord, nyckelord, etikett – text med instruktioner eller information, in­fogad i text eller i andra filer, ofta som dold text:
    • – dolda in­struktioner, till exempel de koder som anger att text ska visas i kursiv eller halvfet stil. Sådana taggar är dolda för den som läser texten, såvida man inte läser källkoden. HTML-taggar (HTML tags) är de instruktioner som styr hur en webbsida ska se ut, och som normalt är osynliga för besökaren;
    • – taggar med information som an­vänds för att under­­lätta sökning och bear­bet­ning av information. Taggar kan beskriva inne­­hållet i en text (”[detta är ett] kak­recept”), beskriva ljud-, bild- eller video­­filer (som annars inte är sökbara med text) eller ha andra funktioner. – I XML beskriver taggarna på olika sätt inne­­hållet på sidan. De är an­visningar till webb­läsaren eller andra pro­gram som ska visa eller bearbeta innehållet på sidan. – Taggarna på en webb­sida blir synliga om man klickar på Källa (Source) i menyn Visa (View) eller liknande. – På internet förekommer det att användare taggar andras sidor enligt olika system. Syftet är att beskriva eller värdera inne­­hållet på sidan. Då finns taggarna inte där sidan finns, utan i en separat data­­bas med länkar till de taggade sidorna. – Se taggo­nomi och taggmoln. – Ordet tagg är en försvenskning av engelska tag, som från början betyder märklapp eller etikett. I stället för tagg kan man använda ord som märk­ning, märkord eller nyckel­ord. – Ordet taggning an­­vänds också om klassi­fi­ce­ring, upp­­märk­ning i mer allmän betydelse: ”denna webb­­sida har taggats som sport”, vilket kan syfta på en ögon­­läs­­bar upp­­märk­ning – en vinjett. – Läs också om taggning (tagging), hash­­­taggar (hash­tags) och smarta taggar;
  2. – tag – graffitimålares beteckning på sina signaturer. – Jämför med handle.

[signaturer] [sökningar] [webbpublicering] [ändrad 5 augusti 2019]

Systems network architecture

(SNA) – ett nätverk som utvecklades på 1970‑talet av IBM för stordatorer, och som fortfarande förekommer. – Numera används vanligtvis TCP/IP för själva dataöverföringen, medan SNA används för att han­tera åtkomst till program i systemet. IBM säljer inte längre utrustning för SNA, men ger fortfarande support åt användare. – Läs mer på IBM:s webbsidor.

[nätverk] [ändrad 6 januari 2020]

anonymitetsserver

(anonymity server eller anonymous remailer) – även: ano­nymi­se­rings­tjänst eller anonymitetstjänst – internettjänst som gör det möjligt att skicka e-post och besöka webb­sidor anonymt (smygsurfa). – Syftet är i första hand att för­hindra avläs­ning och kart­­lägg­ning av använd­ar­na. Servern tar bort den ursprungliga adress­informationen och skickar sedan med­de­lan­dena till mot­tag­aren med en till­fällig avsänd­are. Det går då att spåra meddelan­den till anonymitets­­servern, men inte längre. – För att servern ska kunna skicka svar till­baka till avsänd­a­ren har den en lista som knyter de till­fäll­iga identitet­er­na till avsändar­nas adresser. Varje till­fällig av­sändaridenti­tet används bara en gång och raderas sedan. Trafiken mellan använd­are och ano­nymi­tets­­server kryp­teras. – Flera anonymitetsservrar har tvingats att stänga efter­som de har beskyllts för att ha förmedlat bilder på sexuella övergrepp mot barn, pirat­kopi­e­rat material och annat olagligt. – Kända anonymitetsservrar i Sverige är Dold.se (länk), som tidigare drevs av IDG, Flashback, IPredator† och Relakks (relakks.com – nerlagd 2019). – Läs också om Tor och VPN‑tunnel.

[dold identitet] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [ändrad 26 april 2019]

femtobasstation

(femtocell eller small cell)basstation för mobil­telefoni med kort räck­vidd, avsedd för en enda bostad eller litet företag. Syftet är att ge bättre anslutning till mobil­nätet med större band­bredd i huset. – En femtobasstation är en liten låda, som en router för tråd­löst internet (wi‑fi). Den placeras inomhus och ansluts till en mobil­operatörs nät på samma sätt som ett internet­abonnemang, alltså genom telefonnätet (DSL) eller genom optisk fiberkabel. Kunden registrerar en eller flera mobiltelefoner som får kommunicera med femto­basstationen när de är inom räckhåll. Endast registrerade mobil­telefoner får använda femto­basstationen. Kommunikationen mellan mobil­telefon och femto­basstation sker med vanlig teknik för mobiltelefoni, alltså med GSM, 3g eller 4g. – Mobil­telefoni kompletterat med femtobasstationer är en typ av heterogena nätverk (hetnet). – För­­delen för operatörerna är dels att femtobasstationer avlastar det vanliga mobilnätet och minskar klagomål på dålig täckning, dels att tekniken gör bredbandstelefoni till ett alternativ till tråd­löst internet. – Femtobasstationer kom i bruk med början 2009, men satsningen på 5g har gjort tekniken mindre angelägen. – Namnet: Syftar på multipelprefixet femto. – Se bransch­organisationen Small cell forum. – Det finns också mikrobasstationer och pikobasstationer. – Se också small cell.

[datakommunikation] [mobilt] [ändrad 7 maj 2019]

rätt att bli bortglömd

varje persons rätt att få kränkande, felaktig eller genant information om henne själv dold i sökmotorer. – När förslaget till EU:s Dataskyddsförordning först lades fram i januari 2012 föreslogs att rätten att bli bortglömd skulle införas. En person skulle alltså kunna be­gära att alla data som lagrats om honom eller henne i ett socialt nätverk eller hos ett företag ska tas bort. – I slutet av 2012 invände EU:s it‑säkerhetsorgan ENISA att detta är praktiskt ogenomförbart – se här. Men i maj 2014 fastslog trots det EU‑domstolen att Google på begäran av privatpersoner måste ta bort från sitt index koppling till oriktig, ovidkommande eller föråldrad information om den personen (se Costeja‑domen). Det inne­bär att informationen får finnas kvar på Google, men att den inte får komma upp om man söker på personens namn. Detta kallas på engelska för delisting. Samma information kan däremot fortfarande komma upp vid andra sökningar. – Idén om rätten att bli bortglömd uppstod i Frankrike, och därför används ibland den franska benäm­ningen le droit a l’oubli även på andra språk. – Rätt att bli bortglömd är den term som används i den svenska texten till Dataskyddsförordningen. – På engelska: right to be forgotten (RTBF) eller right to erasure; på svenska också rätt att glömmas, rätt att bli glömd. – Se också reputation bankruptcy.

[dataskyddsförordningen] [personlig integritet] [personuppgifter] [självutplåning] [ändrad 13 mars 2023]

virtuellt privat nätverk

(VPN)krypterad förbindelse genom internet mellan användare på distans och ett lokalt nätverk eller en tjänst. Förbindelsen kallas för tunnel och skyddar kommunikationen mot avläsning, trots att den går genom internet. Det är en förlängning av det lokala (privata) nätverket. VPN används på tre sätt:

  1. – tjänster för VPN ger resande och distansarbetande personal möjlighet att ansluta sig till företagets nät från hemmet eller från hotellrum på ett säkert sätt. Allt som brukar krävas är ett speciellt klientprogram och inloggning. I en VPN‑tjänst brukar ingå teknik som ser till att meddelandena kommer fram och är kompletta. – Att använda VPN blir billigare och enklare för organisationen än att bygga och driva motsvarande fysiska nät i egen regi. – Nätverket kallas för virtuellt därför att det verkar vara, och beter sig som, en del av ett privat nätverk, men i själva verket är det en tjänst på internet;
  2. – samma teknik använd som tjänst för anonym och ospårbar surfning på internet. – Se anonymiseringstjänst;
  3. – VPN används också för att kringgå geoblockering: en person i Sverige som vill se en film som bara är tillgänglig på internet i USA kan ansluta sig till en VPN‑server i USA och låta VPN‑servern hämta filmen och vidarebefordra den till Sverige. 

– På engelska: virtual private network. – Se också VPLS (virtual private LAN service) och VPN‑tunnel.

[it-säkerhet] [nätverk] [skyddad kommunikation] [virtuellt] [ändrad 27 mars 2020]

VPN-tunnel

  1. – den krypterade förbindelse som upprättas i ett virtuellt privat nätverk (VPN). – ”Tunneln” är en internetförbindelse mellan användaren och en VPN-server (den server som hanterar kommunikation mellan ett lokalt nätverk och VPN-användare). Trafiken i ”tunneln” är krypterad så att både med­del­andet och adressen till den slutliga mottagaren är oläsliga för alla som uppsnappar meddelandet. En utomstående kan bara se att det pågår kommunikation mellan användaren och VPN‑servern. VPN‑servern dekrypterar meddelandet och adressen och skickar meddelandet i klartext till den slutliga mottagaren;
  2. vpntunnel.se – svensk tjänst som tillhandahåller anonym internetanvänd­ning genom en VPN-tunnel. Drivs av företaget Netalia i Stockholm. – Se vpntunnel.com.

[företag] [kryptering] [nätverk] [skyddad kommunikation] [ändrad 21 december 2017]