Chrome

  1. – en webbläsare från Google. – Chrome släpptes i september 2008. Den kör varje enskild öppen webb­sida som en separat process i operativ­systemet, så om en webbsida krånglar eller kraschar drabbas bara den sidan: andra öppna webbsidor påverkas inte. Detta gör det också svårare att sprida sabotage­program från webbsidor. – I maj 2016 uppgav analysföretaget Net Applications (se denna länk) att Chrome var världens mest använda webbläsare. – Se google.com/chrome. – Läs också om Chromium och Chrome OS.
  2. – (om IBM) – se Project Chrome.

[skvaller och rykten] [webb­läsare] [ändrad 24 november 2018] 

Curie

  1. – en avvecklad miniatyrdator från Intel. – Curie var ungefär lika stor som ett svenskt tiokronorsmynt. Den var avsedd för kropps­burna datorer, sakernas internet och inbyggda system. – Curie innehöll en komplett dator (utan bildskärm, tangentbord och mus) och dessutom en uppsätt­ning sensorer. Den kommuni­cerade trådlöst med Blue­tooth low energy, och hade ett laddbart batteri. Den lanserades 2015 och lades ner 2017. – Namnet: Uppkallad efter Nobel­pris­tagaren Marie Curie (se Wikipedia). – Läs mer på Intels webbsidor: länk (från 2017);
  2. (compact URI) – ett sätt att skriva förkortade webb­­adresser i XML. Används när texten innehåller flera länkar till ett och samma dokument. Man anger då först i en definition den gemen­­samma delen av dessa länkar. Sedan behöver man bara hänvisa till den definitionen och lägga till den informa­tion som fattas. – Läs mer i detta dokument från W3C (från 2010).

[datorer] [inbyggda system] [nerlagt] [webben] [ändrad 5 december 2019]

Firefox

en av världens mest spridda webbläsare. – Firefox kom 2004. Den är ut­vecklad i öppen käll­kod av projektet Mozilla. (Firefox är alltså en vidareutveckling av Netscape Navigator.) – Firefox, som är gratis, spreds snabbt eftersom den hade flera fördelar jäm­fört med då marknads­dominerande Internet Ex­plorer. Bland annat var Fire­fox bättre på att stoppa irriterande popp­upp­sidor och spion­program. I början av 2010‑talet tog Inter­net Ex­plorer tillbaka marknadsandelar, samtidigt som Firefox fick kon­kurrens av Google Chrome. Och i början av 2020-talet är Firefox marknadsandel nere på fem procent. – Firefox finns att ladda ner på mozilla.com. – I november 2014 släppte Mozilla en version av Fire­fox avsedd speciellt för ut­vecklare, se Mozillas blogg. – Se också Firefox Nightly och Firefox OS. – En kraftigt omarbetad version, Firefox Quantum, släpptes i november 2017 – se blog.mozilla.org…. Den kan utnyttja flera processorer samtidigt, och uppges behöva mindre minne. Firefox Quantum är numera identiskt med vanliga Firefox. – Se Mozillas webbsidor.

[webb­läsare] [ändrad 19 mars 2023]

självkonfigurerande

(self-configuring, även zero configuration, zeroconf) – som konfigurerar sig själv. Uttrycket används om datorer och andra apparater i nät, i synnerhet, men inte enbart, trådlösa nätverk om de kan:

  • – upptäcka nätverket eller andra ap­pa­rat­er i nätverket; 
  • – presentera sig för nätverket (beskriva sig själv och vad man kan göra);
  • – överföra den information som behövs för anslutning till nätverket och:
  • –göra de inställningar som behövs för att ansluta sig till nätverket.

– Det enda som en användaren ska behöva göra är eventuellt att säga ja eller nej till anslutningen, allt annat ska gå automat­iskt. – I ett självkonfigurerande nätverk ska en dator till exempel kunna hitta en skrivare och göra en utskrift utan att användaren behöver göra några inställningar. Kallas också för konfigura­tions­fri. Kända tekniker är Universal plug and play (UPnP), Bonjour och Apache River (tidigare Jini). – Se också spon­tana nätverk.

[konfigurering] [nätverk] [ändrad 7 juni 2017]

Universal plug and play

(UPnP) – ett system som gör att man kan ansluta tillbehör till datorer direkt, eller via internet, så att de fungerar utan inställningar. (Så kallad självkonfigurerande anslutning.) Datorn märker att tillbehöret, till exempel en skrivare eller en digitalkamera, är inkopplat och gör de rätta inställningarna automatiskt. – UPnP utvecklades av Microsoft som efterföljare till PnP. Det nya är att UPnP är baserat på internet­standarder och XML. Därför kan alla apparater som är anslutna till internet kommunicera med hjälp av UPnP. För att lansera UPnP som en obero­ende branschstan­dard överlät Micro­soft 1999 tekniken till organisationen UPnP Forum, som i sin tur 2016 överlät sina tillgångar till Open connectiv­i­ty foundation, OCF, se OCF:s webbsidor. – UPnP påminner om Apache River (ti­dig­are Jini). – Läs också om Bonjour.

[konfigurering] [nätverk] [ändrad 19 september 2020]

ISC

  1. förkortning för internet steering committeeinternetstyrelse – organ i olika länder som leder och samordnar användningen och utvecklingen av internet i landet;
  2. – se ISC2;
  3. – se Internet storm center;
  4. – Internet software consortium, se isc.org (länken brukar fungera, trots eventuell överstrykning);
  5. – se IMS service control;
  6. – ISC, se International supercomputing conference.

[förkortningar på I] [internet] [it-säkerhet] [organisationer] [superdatorer] [ändrad 14 december 2017]

peek

”kika” – om nätverk: visa nätverksdata som normalt inte är synliga för användaren.

[nätverk] [ändrad 11 maj 2020]

poke

– to poke – engelska för puffa, knuffa, stöta till:

  1. – i Facebook, se puffa;
  2. – i datornät: skicka ett enkelt med­delande bara för att se om det kommer fram. Eventuellt för att se om en viss adress i nätverket existerar. I så fall kan det vara ett led i data­intrång. – Jämför med ping;
  3. – internetjargong för flirta, stöta (på någon) eller bara ta kontakt.

[jargong] [nätverk] [sociala nätverk] [ändrad 8 december 2017]

dold kopia

kopia av e-post (eller vanligt brev) som sänds till en eller flera extra mottagare utan att de andra adressaterna får veta det. – Avsändaren anger vilka som ska få en dold kopia av e‑post i ett särskilt adressfält: ”Dold kopia”, ”Dold mottagare” eller ”BCC”. Ingen av de andra, icke dolda, mottagarna kan då se namnen på de dolda mottagarna. Om det finns flera dolda mottagare kan de inte heller se varandras namn. Tekniskt går det till så att avsändarens e‑postprogram eller tjänst först adresserar alla utgående exemplar av mejlet individuellt, men sedan raderar adresserna i fältet ”Dold kopia” innan mejlen går i väg. – Den engelska benämningen BCC står för blank carbon copy. Den härstammar från skrivmaskinernas tid, då kopior framställdes med karbon­papper. – Se också kopia (CC). – Se också Datatermgruppen (länk).

[e-post] [ändrad 4 juni 2018]