Bump

ett nerlagt system för överföring av information mellan smarta mobiler genom att man höll dem intill varandra. Det kunde bland annat användas för betalningar. (Det påminner om NFC.) – Före­taget Bump köptes i september 2013 av Google. I januari 2014 avveck­lade Google både varumärket och produkt­erna (länk). (Webbplatsen bu.mp finns kvar, men underhålls inte.)

[kontaktlöst] [nerlagt] [ändrad 14 februari 2018]

dead drop

  1. Dead dropsUSB-minnen som är inmurade i yttervägg för spridning av filer. Vem som vill kan ansluta sin dator till ett sådant minne för att kopiera filer till sin egen dator eller för att lägga till filer. Det är alltså ett system för anonym fil­delning. – Dead drops är ett initiativ av den tyska arkitekten Aram Bartholl. Läs mer på deaddrops.com. Påbörjades i New York hösten 2010;
  2. – ett program för säker fil­över­föring, se Deaddrop.

– Dead drop är en den engelska motsvarigheten till spiontermen ”[död] brev­låda”. Det kan vara vilken hålighet som helst där man lämnar meddelan­den eller annat som någon annan hämtar senare; poängen är att den som lämnar meddelandet och den som tar emot det inte ska ses tillsammans. – Se också blind drop.

[fildelning] [ändrad 12 april 2018]

Firesheep

ett program som uppfångar in­logg­nings­upp­gifter från Firefox från andra datorer som har trådlös internetanslutning. – Firesheep utvecklades för att framtvinga högre säker­het, men det kan naturligtvis också användas för data­intrång. Fire­sheep kom 2010 och utvecklas inte längre. – Bak­grund: När man loggar in på en sida på internet krypteras användarnamn och lösenord nästan alltid. Även om någon uppsnappar användarnamn och lösen­ord är informationen oanvändbar, eftersom den är krypterad. Men inloggningsuppgifterna sparas också på datorn som en sessionskaka. De uppgifterna överförs från datorn till servern varje gång som använd­aren besöker en annan sida på samma webbplats, och då är uppgifterna inte kryp­te­rade. Den som avlyssnar trådlös trafik från en dator kan alltså enkelt uppsnappa okrypterade inloggningsuppgifter. – Utvecklingen av Fire­sheep motiverades med att det var ett sätt att tvinga fram krypterade kakor – mer i Wikipedia. Firesheep kan laddas ner från codebutler.com(från 2010). – Läs också om Cookie Cadger, ett nyare liknande program.

[kakor] [lösenord] [ändrad 24 augusti 2018]

bekräftelsemejl

E‑post som skickas till användare när de registrerar sig på en webbplats, och som måste besvaras. Registreringen blir inte definitiv förrän mejlet har besvarats. Bekräftelsemejl skickas till den e‑postadress som användaren angav vid registreringen. De används också för användare som registrerar sig för nyhetsbrev och andra abonnemang. Syftet är att kontrollera att den e‑postadress som besökaren har uppgett är rätt. Dessutom försvårar det för andra personer att okynnesregistrera någon. Mottagaren svarar på ett bekräftelsemejl antingen genom att svara på det eller genom att klicka på en länk i mejlet. Numera är det senare vanligast. – På engelska: confirmation email eller confirmation mail. – Se också mejlvägg.

[e-post] [it-säkerhet] [ändrad 7 februari 2019]

evercookie

kaka (cookie) som det är mycket svårt att av­lägsna. – Ever­cookies sparas på flera ställen på mot­ta­ga­rens dator, och om man raderar några av dem, men inte alla, så åter­skapas de bort­tagna. Man måste alltså hitta och avlägsna alla. Ever­cookies pro­gram­meras med Java­script. Läs mer här (från 2010).

[kakor] [ändrad 24 augusti 2018]

Haystack

ett program för skydd av regimkritikers kommunikation på internet. – Programmet utvecklades av amerikanen Austin Heap med början 2009. Det togs ur bruk i september 2010. – Namnet syftade på uttrycket ”hitta en nål i en höstack”, vilket antyder hur programmet fungerar. – Programmet fick hård kritik för att det inte höll vad det lovade, för att Heap inte lämnade ut källkoden och för att de regimkritiker i Iran som testade det råkade ut för förföljelser. – Läs mer på haystacknetwork.com (stängd) och i Wikipedia. – Läs också om .bit, Feed over email, Free network foundation†, internetridån, Meshnet, svartkast och Telex (bety­delse 2).

[censur] [försvunnet] [skyddad kommunikation] [övervakning] [ändrad 18 september 2022]

Open Cobalt

en webbläsare för virtu­ella världar och en ut­veck­lings­platt­form för virtuella världar. Projektet bakom Open Cobalt tycks vara vilande. – Open Cobalt är ett program som kan läsa in tre­dimen­sion­ella miljöer från inter­net, visa dem och låta an­vändaren inter­agera med dem. An­vändaren kan också bygga och pub­li­cera egna tre­dimen­sion­ella miljöer. – Open Cobalt har ingen central server, utan är ett P2P-baserat system där an­vändare som är inne i samma virtu­ella värld kom­mu­ni­cerar direkt med varandra, så att samma saker händer sam­tidigt hos båda. – Open Cobalt bygger på Croquet, som är en tillämp­ning av pro­gram­språket Small­talk. – Se opencobalt.net (inte uppdaterad sedan 2010) och Open Cobalt i Google Groups (länk). – Och se croquet.studio (från 2019).

[experimentell teknik] [virtuellt] [webbläsare] [ändrad 31 oktober 2019]

narrowcasting

”snävradio”, ”snävsändning” – sändning av video, musik, röstmeddelanden och annan information till en mindre grupp mottagare samtidigt, till exempel ett antal butiker. – Ordet anspelar på broadcasting, på svenska rundradio. – Jämför med slivercasting.

[ord på -casting] [radio och tv] [ändrad 20 april 2022]

överlägg

(overlay network)överläggsnätverk – nätverksbaserade applikationer som körs på ett annat nät­verk, i praktiken alltid internet. Kända exempel är Skype, snabbmeddelanden och chatt. De körs på internet, men efter att användarna har loggat in behöver de inte tänka på internets adressystem. Det beror på att vanliga internetadresser, som är upp­byggda av internetdomäner som .com, .net och .se, för användarna ersätts av användarnamn. Användarnamnen översätts av överläggsapplikationer till adresser som internet kan använda, och det sker omärkligt för användarna. Överlägg använder alltså inter­net som transportnät. – Syftet med överlägg kan vara att för­enkla för användarna, men också att göra internet snabbare och tillför­litligare. – Se också Resilient overlay networks och PlanetLab.

[applikationer] [meddelanden] [nätverk] [ändrad 30 juni 2017]

bandbredd

(bandwidth)överföringskapacitet, datatakt – en elektronisk kommunikationsförbindelses förmåga att överföra datamängder per tidsenhet. – Bandbredd anges i datakommunika­tion i bit per sekund, bps. Hög bandbredd ger möjlig­het till dataöverföring i hög takt (rate). – Ordet bandbredd är hämtat från radioteknik, där det syftar på det kontinuerliga band av frekvenser runt den centrala frekvensen som en radiosändning tar i anspråk. Runt den centrala frekvensen, till exempel 96,2 megahertzFM, måste radiosändningen nämligen ha ostörd tillgång till så kallade sidoband (högre och lägre sidoband) av näraliggande frekvenser. (Det är en omöjlighet att sända på bara 96,2 megahertz – eller någon annan frekvens.) Ju högre ljudkvalitet man vill ha på radiosändningen, desto bredare band behövs. Andra radiosignaler på näraliggande frekvenser skulle försämra radiosignalens kvalitet. Man kan därför inte tilldela radiostationer frekvenser som ligger alltför nära varandra. – Nätverkstekniken har tagit över termen och uppkallat resultatet (hög datatakt) efter förutsättningen (hög bandbredd). Därav termen bredband. – Hastighet används ofta i samma betydelse, men det är tekniskt missvisande. Signalerna kommer i princip fram lika fort på en ”snabb” som på en ”långsam” förbindelse. Skillnaden är hur många bit som kommer fram per sekund. (Du vill ha en lastbil, inte en Porsche, om du ska köra ett flyttlass.) – Se också bredband. – Bandvidd är en direktförsvenskning som inte är den etable­rade facktermen.

[elektronisk kommunikation] [ändrad 14 maj 2020]