Datakommunikation (kategori)

mejl

– se e-post. – Skriv mejl hellre än engelska mail, eftersom mejl kan böjas och avledas: mejl, mejla, mejlade, ett mejl, det mejlet, flera mejl, de mejlen. – Se Datatermgruppen.

[e-post] [språktips] [ändrad 7 januari 2020]

försvenskad stavning av site i web site – se webbplats. – Använd den försvenskade stavningen sajt hellre än site, eftersom sajt kan böjas på svenska: en sajt, den sajten, flera sajter, de sajterna. – Se Datatermgruppens rekommendation – länk.

[språktips] [webbsidor] [ändrad 6 november 2019]

REST

för representational state transfer – ett sätt att programmera webbplatser så att de kan tillhandahålla tjänster åt andra webbplatser. – REST ska fungera även om webbplatserna har programmerats av utvecklare utan kunskap om varandra eller om den andra webbplatsen. Webbplatserna förses med standardiserade gränssnitt (API:er) på ett sätt som påminner om hur man gör i objektorienterad programmering. – Beteckningen REST infördes år 2000 av Roy Fielding (roy.gbiv.com), och har sedan dess blivit det kanske mest använda sättet att bygga upp webbaserade program. Observera att REST inte är något som kan laddas ner, utan beskrevs av Fielding i allmänna termer – man får själv utveckla en tillämpning av REST. Program och resurser som följer reglerna för REST kallas för RESTful. – Läs mer här och i Wikipedia.

[förkortningar på R] [systemutveckling] [webben] [ändrad 13 juni 2020]

subject

i e-post: ärende, ämne, rubrik; subject field – ärendefält. – Se Datatermgruppen (länk). – Se också data subject (registrerad).

[e-post] [ändrad 15 maj 2018]

sajtikon

(favicon) – liten ikon, en bokstav hög, som visas till vänster om webbadressen (URL:en) i adressfältet på webbläsare och i bokmärkeslistor (”favoriter”, därav det engelska namnet favicon). Den kan vara en kraftigt förenklad bild, ofta bara en bokstav med anknytning till den webbsida som den hör ihop med. – Sajtikoner kallas också på svenska för urlikoner. Datatermgruppen rekommenderar termerna adressikon eller adressymbol (länk). – Sajtikoner infördes av Microsoft i Internet Explorer under namnet favicons, men nu finns de i alla webbläsare. – Se också X‑Face.

[grafiskt användargränssnitt] [webbläsare] [ändrad 4 september 2018]

webbplats

(website eller web site) – även sajt – flera webbsidor som har samma utgivare, sammanknytande länkar mellan sidorna och oftast något som är gemensamt för sidornas innehåll. Utgivare kan vara en privatperson, ett företag, en myndighet eller en ideell organisation. – Observera att sidorna på en webbplats inte alltid behöver finnas på samma webbserver och att det kan finnas flera webbplatser på samma webbserver. Det som främst kännetecknar en webbplats är att en och samma utgivare står bakom innehållet på alla sidorna. Webbplatser brukar ha en ingångssida eller välkomstsida, som inte bör kallas för hemsida. Ibland kallas hela webbplatsen för ~~hemsida~~, men det är befängt. – Se Datatermgruppen (länk).

[webbsidor] [ändrad 12 november 2019]

MSN

varumärke för vissa internetbaserade tjänster från Microsoft. MSN är i USA också internetoperatör. – MSN startades 1995, och omfattade då bland annat e‑posttjänsten Hotmail† (ersatt av Outlook.com) och snabbmeddelandetjänsten MSN Messenger†. De flesta (men inte alla) tjänsterna i MSN flyttades 2005 till nystartade Windows Live† (som sedan dess har försvunnit som varumärke). – Namnet: MSN stod från början för ~~Microsoft Network~~. Sedan blev det en pseudoförkortning. – Se msn.com.

[förkortningar på M] [pseudoförkortningar] [webbtjänster] [ändrad 12 april 2017]

proxy

proxyserver, mellanserver – server som förmedlar meddelanden och anrop riktade till andra datorer (servrar). – Proxyservrar används för flera ändamål:

– för att minska belastningen på nätet eller på servrarna (se också spegelsajt;
– för att höja säkerheten (proxyservern fungerar ungefär som en brandvägg);
– för att granska och filtrera trafiken;
– för att kryptera utgående trafik och göra användarna anonyma (se anonymitetsserver).

– Proxyservrar delas in i:

– transparenta (genomsiktliga, osynliga – användarna märker inte att de finns, eftersom de transparenta proxyservrarna inte påverkar innehållet i trafiken) och:
– icke-transparenta (de märks genom att de tillför, bearbetar eller tar bort information).

– Proxyservrar är ett normalt inslag i nätverk, men det förekommer också att proxyservrar installeras i smyg som ett sätt att begå dataintrång eller sabotage. – Normalt används en proxy för utgående trafik, alltså för en grupp användares kommunikation med internet. En reverse proxy tar emot ingående trafik, alltså all trafik till en viss webbserver. Syftet är då att minska eller fördela belastningen eller att försvåra angrepp. – Proxyservrar lagrar ibland kopior av ofta efterfrågad information. De kan då leverera denna direkt till klienterna utan att belasta den egentliga webbservern. – Ordet: Proxy betyder ställföreträdare, ombud – det är inte en kortform av proximity (närhet). – I andra sammanhang kan proxy betyda ombud, ställföreträdare (syftande på människor) eller fullmakt. – Se också Datatermgruppen (länk) och Wikipedia.

[it-säkerhet] [nätverk] [ändrad 17 oktober 2019]

beställvideo

(video-on-demand) – sändning av film och andra program till individuella tittare på tider som varje tittare själv väljer. Alltså som en video‑butik på nätet. Kan göras genom kabel‑tv‑nätet, genom bredbandsnätet eller via mobiltelefonnätet. – Jämför med betald visning. – Se också near video‑on‑demand, over‑the‑top och push video‑on‑demand samt om Netflix och Play. – Läs också vad Datatermgruppen skriver – länk.

[kultur och underhållning på webben] [videoteknik] [webbtjänster] [ändrad 25 november 2019]

bilaga

fil som bifogas e-post eller annat elektroniskt meddelande. – En bilaga kan vara en textfil, en pdf, bild, video, ljud eller något annat digitalt, eventuellt i komprimerad form. Bilagor syns i meddelandet som en ikon eller som en klickbar textrad, och öppnas separat genom att man klickar på ikonen eller textraden. Man kan då också behöva ange vilket program som behövs för att öppna filen. Vissa e‑postprogram visar bilagorna direkt om de är i ett format som programmet känner igen. – Det första programmet för att lägga bilagor till e-post hette uuencode och skrevs 1980 av Mary Ann Horton (maryannhorton.com). – Se också Datatermgruppen (länk). – Bilagor används ofta i spam för spridning av skadeprogram. Man bör därför bara öppna bilagor från avsändare som man känner, och bara om man vet vad bilagorna innehåller. – På engelska: attachment, attached file, enclosure.

[e-post] [ändrad 15 februari 2022]