ett system i Apples iPhone för kommunikation med fasta sändare (beacons – fyrar) på några meters håll. – Syftet är att besökare i butiker och andra lokaler ska kunna identifieras automat och få erbjudanden eller annan information när de går förbi. Det ska också kunna användas för inomhusnavigering. – iBeacon lanserades 2013 i version 7 av iOS. Det bygger på dataöverföringstekniken Bluetooth low energy. Det har också beskrivits som en konkurrent till NFC. – Se Apples webbsidor.
[inomhusnavigering] [marknadsföring] [trådlöst] [ändrad 29 augusti 2020]
varumärke för en teknik för strömsnål trådlös dataöverföring, avsedd för kommunikation mellan apparater (sakernas internet). – Zigbee utgår från den tekniska standarden IEEE 802.15.4, men kan finnas i olika utföranden som inte alltid är kompatibla. Zigbee kan överföra upp till 250 kilobit per sekund (jämfört med högst 56 kilobit per sekund för ett gammaldags telefonmodem) om man utnyttjar tekniken maximalt, men i normalt bruk blir det 20 eller 40 kilobit per sekund. Det fungerar på avstånd mellan 10 och 75 meter, beroende på miljö, och överföringen sker på radiofrekvenser som får användas fritt. – Zigbee är avsett för sensorer och andra anordningar som helst ska kunna sköta sig själva. Det har funnits sedan 1990-talet i olika versioner. Den första officiella versionen visades upp 2004. En ny variant, Zigbee Pro, kom 2007. – Läs mer på branschorganisationen Zigbee Alliances webbplats (zigbeealliance.org), sedan maj 2021: Connectivity standards alliance, CSA (csa‑iot.org). – Se också artikeln Zigbee wants to be the Bluetooth of the internet of things. Too bad everybody hates it (länk). – Jämför med Bluetooth low energy och Ant.
[sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 21 november 2022]
- – se client-side scanning;
- – cascading stylesheets, kaskadmallar – flera stilmallar knutna till samma webbsida – vilket innebär att samma text och bild och annat material kan presenteras i flera olika former. Man kan till exempel ha samma webbsida med en vanlig mall, en mall för besökare med synsvårigheter och en tredje mall som passar för små bildskärmar, som på mobiltelefoner. Detta är relativt enkelt därför att mallarna är separata filer som inte ingår i webbsidans HTML‑kod. Därför kan en webbsurfare ha egna stilmallar som CSS-anpassade webbsidor kan följa. Om webbläsaren klarar kaskadmallar kan den välja mellan mallarna enligt användarens anvisningar. – En uppvisning av CSS finns på denna webbsida: klicka på de olika alternativen under ”Choose style sheet”. Det är samma webbsida (samma text och bild, förutom dekorationsbilder) i olika skepnader. En ändring på sidan slår igenom i alla versionerna. – Webbens tekniska ledningsgrupp W3C förklarar kaskadmallar här. – Läs också i Wikipedia;
- – content scramble system eller content scrambling system – kopieringsskydd som används på DVD‑skivor med upphovsrättsligt skyddat material, främst långfilmer. Det infördes 1996 och var lätt att knäcka redan 1999. Det används fortfarande, men har till stor del ersatts av andra kopieringsskydd. – För att en CSS‑krypterad inspelning ska kunna dekrypteras krävs att samma krypteringsnyckel finns både på spelaren och på skivan. Det finns ungefär 400 nycklar i systemet. Varje tillverkare av DVD-spelare tilldelas en sådan nyckel, men varje DVD-skiva innehåller alla nycklar. Först efter att skivan och spelaren har utväxlat nycklar kan materialet dekrypteras och spelas upp. Om en tillverkare av spelare missköter sig har utgivaren av det skyddade materialet, alltså filmbolaget, möjlighet att utesluta den tillverkarens nyckel från kommande skivor. (Men det finns alltså inget sätt att blockera material som redan är utgivet.) – Se dcdcca.org. – CSS kan bland annat kringgås med programmet DECSS;
- – oftare: XSS – förkortning för cross‑site scripting, se webbkodinjektion;
- – se chirp spread spectrum.
[attacker] [förkortningar på C] [ios med flera] [trådlöst] [upphovsrätt] [webbpublicering] [övervakning] [ändrad 26 oktober 2021]
eller warspying – sökande efter signaler från trådlösa video-kameror för man ska kunna tjuvtitta.
[it-säkerhet] [trådlöst] [videoteknik] [ändrad 10 augusti 2019]
en standard för trådlöst nätverk (wi-fi) som kom efter 802.11g och som i praktiken ger en kapacitet på högst 150 megabit per sekund. Det är lika snabbt som med en ethernet-kabel. Standarden blev officiell i slutet av 2009, men produkter baserade på den preliminära standarden (draft 802.11n) hade då funnits att köpa sedan 2007. 802.11n använder MIMO och andra förbättringar jämfört med 802.11g, vilket i teorin kan ge en bandbredd på 600 megabit per sekund. – Se IEEE:s webbsidor (länk). – Sedan oktober 2018 kallas denna standard för Wi‑Fi 4 (se denna länk).
[standarder] [wi-fi] [ändrad 16 februari 2019]
wireless local area network, förkortat WLAN – lokalt nätverk där de anslutna datorerna (eller andra digitala apparater) ansluts med radioteknik i stället för med sladdar. Oftast (men inte alltid) avses nätverk baserade på 802.11‑standarden (mer känd som wi‑fi). – Trådlösa nätverk används för anslutning av persondatorer till internet, men också för lokal dataöverföring direkt mellan de anslutna datorerna. – Läs också om WWAN (wireless wide area network).
[trådlöst] [ändrad 26 april 2020]
en tidigare föreslagen variant av standarden för trådlösa nätverk, 802.11, för spontana nätverk – så kallad mesh-arkitektur. – Se IEEE (från 2011). Den föreslagna standarden är överspelad, eftersom 2012 års utgåva av 802.11‑specifikationen (länk) omfattar mesh.
[aldrig realiserat] [standarder] [wi-fi] [ändrad 15 mars 2018]
local area wireless network – ett mindre vanligt alternativ till förkortningen WLAN, wireless local area network – se trådlöst nätverk.
[förkortningar på L] [nätverk] [trådlöst]
tillägg till wi-fi-standarden 802.11a, avsett att uppfylla de europeiska kraven på radiosändningar på 5 megahertz-bandet. Fastställdes 2003. Tillför styrning av sändareffekten (TPC) och dynamiskt frekvensval (DFS). Behövs för att signalerna inte ska störa radar.
[standarder] [trådlöst] [ändrad 28 oktober 2019]