frilista

(allowlist) – lista över sådant som ska släppas igenom eller tillåtas utan granskning: e‑post från betrodda avsändare, program som får köras, etcetera. Frilista är en nyare term för vitlista (whitelist), som anses föra tankarna till rasistiska föreställningar. – Frilistning är alltså en omvändning av spärrlistning (tidigare: svartlistning) – upprättande av listor över sådant som inte ska släppas igenom. (Det finns också grålistning, som inte är ett mellanting.) – I spamfilter är en frilista en lista över avsändaradresser eller domäner: all e‑post från de avsändarna släpps förbi utan att innehållet analyseras av spamfiltret. E‑post från spärrlistade avsändare kontrolleras inte heller av spamfiltret utan kastas i papperskorgen direkt. De meddelanden som når spamfiltret är alltså varken frilistade eller spärrlistade, och kontrolleras därför av spamfiltret. – I maj 2020 meddelade brittiska National cyber security centre (ncsc.gov.uk) att den ska sluta använda termerna blacklist och whitelist. I stället ska det heta deny list och allow list, även stavat denylist och allowlist. – Se NCSC:s blogg.

[e-post] [it-säkerhet] [30 maj 2021]

automatisk samtalsfördelning

i företagstelefoni: ett system som tar emot inkommande telefonsamtal och skickar dem till en lämplig person. System för automatisk samtalsfördelning kan också hantera köer och föra statistik. Vem eller vilka som samtalen skickas till kan avgöras med ledning av vem som ringer (nummerpresentation) eller den uppringandes val (talsvar), eventuellt med användning av maskininlärning. – På engelska: automatic call distribution, automated call distributor; ACD.

[telefoni] [28 maj 2021]

frag attack

en möjlig typ av attack mot wi‑fi‑utrustning. – Fragattacker bygger på en sårbarhet som har funnits i wi‑fi sedan det lanserades 1997. Namnet frag attack är kort för fragmentation and aggregation. Det syftar på hur wi‑fi delar upp dataflödet i småbitar (fragmentation) som sätts ihop i rätt ordning (aggregation) hos mottagaren. Enligt forskaren Mathy Vanhoef (mathyvanhoef.com), som upptäckte och beskrev sårbarheten 2021, kan en angripare störa dataflödet genom att sända extra fragment som wi‑fi‑utrustningen behandlar som legitima. På så sätt kan angriparen få systemet att lagra oönskade data, att lämna ifrån sig data eller ge sig själv möjlighet att avlyssna kommunikation. Mathy Vanhoef understryker att detta är besvärligt och inte alltid möjligt. Det är ovisst ifall metoden någonsin har använts på fältet. Men mjukvaruföretag och tillverkare av wi‑fi‑utrustning arbetar på att eliminera sårbarheten. – Frag attack stavas också fragattack. – Läs mer på Mathy Vanhoefs blogg.

[attacker] [sårbarheter] [wi-fi] [21 maj 2021]

data drop

  1. – datamängd som levereras från ett projekt till beställare med bestämda mellanrum. Syftet är att ge en bild av hur projektet fortskrider;
  2. – om hacktivism: se datasläpp;
  3. – om nätverk: kabelutläggning innanför väggarna i en bostad eller lokal;
  4. – kastande av data: en router kan kasta paket avsiktligt av tekniska skäl;
  5. – ”rensning av skallen” – det att man glömmer allt man har pluggat in så snart skrivningen är över.

[avslöjanden] [internet] [jargong] [nätverk] [systemutveckling] [19 maj 2021]

IDFA

identifier for advertising – slumpmässigt valda unika nummer som Apple tilldelar mobiltelefoner och surfplattor. – IDFA‑numren kan används av annonsörer för att registrera hur användarna interagerar med annonser. De har jämförts med kakor i webbläsare. Användaren kan byta ut IDFA‑numret, och även neutralisera det med funktionen Limit ad tracking, LAT, som byter ut IDFA‑numret mot en serie nollor. Under 2021 inför Apple ja‑krav för IDFA: om en annonsör vill få tillgång till IDFA‑numret måste användaren ge sitt samtycke. Detta kallas för App‑tracking transparency, ATT. Det infördes med början i april 2021 med version 14.5 av iOS, iPadOS och tvOS.

[förkortningar på I] [ios med flera] [personlig integritet] [webbreklam] [5 maj 2021]

taktilt internet

interaktion med internet direkt med kroppen. – Taktilt internet beskrivs som steget efter sakernas internet (internet of things). Målet är att kroppsrörelser, beröring och blickar ska fungera som användargränssnitt till internetbaserade tjänster och funktioner som fungerar i realtid. Det ska inte behövas några separata styrdon. Användaren ska få återkoppling omedelbart på lämpligt sätt. Ett tänkbart tillämpningsområde är direktstyrning av robotar, till exempel i sjukvård. – Termen taktilt internet skapades 2014 av professor Gerhard Fettweis i Dresden, se bland annat denna rapport. – På engelska: tactile internet. – Se taktilitet.

[användargränssnitt] [internet] [27 april 2021]