samband

  1. – det att två eller flera företeelser verkar höra ihop:
    • statistiskt samband: företeelserna förekommer samtidigt, varierar samtidigt eller följer på varandra, dock utan att några orsaker till detta är kända;
    • – orsakssamband, kausalt samband: det finns kända orsaker till att företeelserna förekommer tillsammans;
  2. – i främst militär och polisiär terminologi: se kontakt.

[elektronisk kommunikation] [statistik] [23 september 2019]

böjbar

om bildskärmar för mobiltelefoner: som kan böjas på mitten och vikas upp igen utan att det blir något veck eller skarv. När man viker upp telefonen blir det en odelad bildskärm som täcker båda halvorna. – Den första mobiltelefonen av den typen var Samsung Galaxy Fold (länk) med bildskärmen Infinity Flex. Den visades upp i februari 2019 och kostade då nära 20 000 kronor. Hopvikt ser den ut som en vanlig smart mobil, uppvikt (som en bok) blir den som en surfplatta utan synbar skarv. Kritiker påpekade att telefonen inte går att vika ihop helt. – Ett par dagar senare visade Huawei upp Huawei Mate X (länk). – På engelska: foldable eller bendable. – Jämför med rullbar och vikbar.

[bildskärmar] [20 september 2019]

extended OSI

den utvidgade OSI‑modellen för datakommunikation. Förutom de sju lager som från början har ingått i OSI‑modellen har den utvidgade OSI‑modellen tre extra lager:

  • – lager 8 är användaren;
  • – lager 9 är organisationen (företaget);
  • – lager 10 är myndigheter och externa kravställande organisationer.

– Den utvidgade OSI‑modellen föreslogs 2010 av Ian Farquhar (länk), som då arbetade på RSA, i artikeln ”Engineering security solutions at layer 8 and above” (arkiverad). Målet med de tre nya nivåerna var inte att förbättra datakommunikationen som sådan, utan att höja säkerheten och efterlevnaden av lagar och bestämmelser. De tre extra lagren ingår inte i någon erkänd standard, men i synnerhet lager 8 diskuteras ibland (uttrycket fanns innan Farquhar skrev sin artikel). Då avses ofta funktioner för att identifiera och autentisera användare i nätverk och för att förhindra eller försvåra att användaren medvetet eller omedvetet underlättar nätfiske och försök till intrång.

[nätverk] [18 september 2019]

elektrosmog

  1. – beteckning på den påstått skadliga mängd av elektromagnetisk strålning som människor utsätts för på grund av mobiltelefoni, wi-fi och annan trådlös kommunikation. – Se till exempel webbsidan  elektrosmog.se. – På engelska: electrosmog. (Smog är ett ord för kraftiga och synliga luftföroreningar i storstäder: smoke och fog);
  2. – ett diskussionsforum om trådlösa nätverk, startad 2002 (när wi‑fi var nytt) av Lars Aronsson, sedan länge nerlagt.

[diskussioner] [it-relaterade hälsoproblem] [mobilt] [trådlöst] [15 september 2019]

wangiri

ett sätt att lura människor att ringa upp dyra betalnummer. Bedragaren ringer upp offret från ett utländskt telefonnummer men lägger på omedelbart: bedragaren hoppas då att offret ska ringa tillbaka. I så fall kopplas offret till ett dyrt avgiftsbelagt telefonnummer. Alternativt spelas ett reklammeddelande upp. Wangiri görs oftast med automatisk uppringning. – Ordet: wangiri är japanska och betyder ”en [signal], bryt”.

[it-relaterad brottslighet] [telefoni] [2 september 2019]

toppdomänbluff

bluffdomän som skiljer sig från en legitim domän genom att den ligger under en annan toppdomän. – Domänen har registrerats av någon annan än det aktuella företaget eller organisationen, och i hopp om att besökare ska ta fel. – Påhittat exempel: det svenska företaget ”Foretag”, som finns på ”foretag.se”. Men det finns också en domän som heter ”foretag.tm”, och det är en bluffdomän – den tillhör inte företaget ”Foretag”. Den har registrerats av någon utomstående under toppdomänen tm. Huvuddomänen (”foretag”) är alltså bokstav för bokstav identisk med en legitim huvuddomän, men den är registrerad under en annan toppdomän (tm i stället för se). – För att man ska kunna tala om bluff krävs också att sajten ”foretag.tm” används för att på något sätt lura besökare som tror att de har kommit till företaget ”Foretags” webbsidor. – Detta slags domäner kan vara legitima. Det är ju inte omöjligt att ett företag i Turkmenistan (toppdomänen tm) heter likadant som ett svenskt företag och därför registrerar samma huvuddomän  – men risken för att besökare ska förväxla webbplatserna är i sådana fall troligen minimal. För att man ska kunna tala om toppdomänbluff måste man se till syftet med registreringen och hur domänen används. – I sådana fall, i synnerhet om det gäller internationellt kända företagsnamn och även personnamn, kan registrering av sådana domäner återkallas, och i vissa fall vara brottslig – se till exempel domänrofferi och  Trademark clearinghouse, se också alternativt tvistlösningsförfarande. – Man talar också om dubbelgångardomäner (doppelganger domains) och onda tvillingar (evil twins).

[bluffdomäner] [bluff och båg] [27 augusti 2019]

felstavningsdomän

internetdomän som, utan giltig anledning, heter nästan likadant som ett känt företags eller annan organisations domän. Skillnaden kan vara en enstaka bokstav. (Stadskontoret.se i stället för statskontoret.se.) Felstavningsdomäner är ofta bluffdomäner, alltså tillkomna i bedrägligt syfte. De kan till exempel användas för domän-i-mitten-attacker. (Likheterna i stavning kan givetvis också ha giltiga skäl.) – Felstavningsdomäner kallas också för dubbelgångardomäner, på engelska: doppelganger domains. – Se också fulregistrering och homografattack.

[bluffdomäner] [bluff och båg] [27 augusti 2019]

bluffdomän

internetdomän med namn som avsiktligt har valts för att det ska kunna förväxlas med en annan, seriös domän. Det finns två huvudtyper:

  1. – se toppdomänbluff
  2. – se felstavningsdomän.

– Bluffdomäner används för att lura besökare till sajter som besökarna annars inte skulle gå till, till exempel till sajter som marknadsför pornografi eller snabba sätt att bli rik (jämför med spam). Ibland handlar det bara om att driva upp besökssiffror eller om att samla in adresser för spam. Bluffsidor kan också användas för att lura personer att logga in på den falska webbsidan (vilket inte lyckas) och därmed lämna ifrån sig användarnamn och lösenord (se nätfiske).

[bluffdomäner] [bluff och båg] [27 augusti 2019]

  •  

Censored Planet

ett projekt som med automatiserade metoder letar efter tecken på censur på internet. Systemet togs i bruk 2018 och finns på University of Michigan (umich.edu). Censored Planet uppsöker kontinuerligt webbsidor i 170 länder för att se om webbsidor är blockerade, och om det i så fall beror på censur. – Se censoredplanet.org.

[censur] [webben] [22 augusti 2019]