XDSL

sammanfattande beteckning på DSL, digital subscriber line, av alla slag. – X:et står för okänd, eftersom det finns en hel familj av DSL‑tekniker med förkortningar som slutar på DSL.

[dsl] [förkortningar på X] [ändrad 23 juni 2017]

XAMPP

Cross-platform (=X), Apache, MySQL samt PHP och Perl – en upp­sätt­ning program som tillsammans används för att pro­gram­mera och under­hålla webbsidor. Program­paketet är inte avsett för att driva webbservrar, men det används ändå för det ända­målet. Alla program som ingår i XAMPP är skrivna i öppen käll­kod och levereras som fri mjuk­vara. – XAMPP ut­veck­las av det tyska pro­jektet Apache Friends (apachefriends.org). Program­paketet finns för Linux, Mac, Solaris† (tidigare) och Windows, och det kan laddas ner gratis från apachefriends.org. – Namnet XAMPP an­spelar på LAMP och liknande programpaket.

[förkortningar på X] [fri mjukvara] [webbpublicering] [öppen källkod] [ändrad 8 september 2017]

sökordspackning

(keyword stuffing eller bara word stuffing) – att ha med samma ord många gånger på en webbsida. Orden kan stå i texten eller i dold text. Syftet brukar vara att sidan ska få en hög pla­ce­ring i sökmotorer när någon söker på det ordet. Därför har sökmotorer program som upptäcker sökordspackning och diskvalificerar sökordspackade sidor. – Sökordspack­ning kan också göras av utomstående genom att de, där det är möjligt, skriver kommentarer på webbsidan och späckar kommentaren med sökord. Det kan vara sabotage: utomstående använder sökordspackning för att få sök­motorer att diskvalifi­cera sidor som sabotören ogillar.

[marknadsföring] [missbruk] [sökmotorer] [ändrad 5 september 2018]

VDSL

Very high bit-rate DSL – teknik för dataöverföring i mycket hög takt över det vanliga telefonnätet. En typ av DSL. Med VDSL kan abonnenten ta emot data med upp till 52 megabit per sekund och sända data med upp till 16 megabit per sekund. VDSL är alltså en asymmetrisk form av DSL, precis som ADSL, men VDSL är snabbare. En nackdel är att VDSL inte kan användas om det är längre än 1–1,5 kilometer mellan telestation och abonnent.

[dsl] [förkortningar på V] [ändrad 30 juni 2017]

cellywood

skämtsamt om filmer som är gjorda för att visas i mobiltelefoner – cellphone plus Hollywood. – På 00‑talet gjordes satsningar på att anpassa filmer och tv‑serier så att man skulle kunna se dem i mobilen medan man väntade på bussen. Fotot måste anpassas till mobilens bildskärm och avsnitten skulle vara korta.

[film] [jargong] [mobilt] [ändrad 6 november 2019]

arkiv

  1. – i datalagring: samling filer som kanske aldrig mer kommer att behandlas, men som inte bör eller inte får raderas. De ska inte heller ändras. Det kan till exempel finnas lagar och bestämmelser som säger att data måste sparas ett bestämt antal år. Arkivering görs därför ofta på långsamma men billiga medier, till exempel magnetband eller DVD, eftersom man räknar med att de sällan eller aldrig kommer att efterfrågas. Numera sker arkivering allt oftare på hårddiskar eller SSD. – Se också tier 3 storage;
  2. – beteckning på filer som är till­gängliga för ner­laddning från inter­net med anonymt ftp;
  3. – flera filer som lagras som en enda fil, vanligtvis komprimerad, till exempel ett tar-arkiv (tarball);
  4. – i Bittorrent: en komplett upp­sättning filer – en eller flera – som ingår i en ner­laddning. Den som har ett komplett arkiv på sin dator (och ger andra till­gång till det) kallas för seeder. Ett arkiv i Bit­torrent är uppdelat i småbitar. Den som ännu inte har ett komplett arkiv (en leecher) kan ändå vara med i Bittorrent;
  5. – den meny i grafiska användargränssnitt som inne­håller instruktioner som Spara, Spara som och Skriv ut med flera. Arkiv är här en över­sättning av engelska File – se fil.

– I allmänspråket är ett arkiv en lagrings­plats för information som inte längre behövs i den dagliga verksamheten, och som inte får eller ska ändras, men som ändå ska sparas på ett säkert och välordnat sätt.

[arkivering] [datalagring] [filer] [grafiskt användargränssnitt] [webbpublicering] [ändrad 3 juli 2021]

hemsida

ett ord som bör undvikas. Skriv hellre webbsida:

  1. – från början var ”hemsidan” en webbsida som användaren själv satte ihop. Den innehöll länkar till andra sajter, och hade alltså delvis samma funktion som bokmärken/favoriter har i moderna webb­läsare;
  2. – senare blev ”hemsidan” detsamma som startsidan, alltså den webbsida som automatiskt visas när man startar webbläsaren, och som användaren själv kan ställa in;
  3. – senare började man kalla ingångssidan eller välkomstsidan på en webbplats för ”hemsida”;
  4. – men många kallar alla webbsidor för ”hemsidor”, och:
  5. – somliga kallar till och med en hel webbplats (som består av flera sidor) för ”hemsida”.

– Ordet hem ställer lätt till förvirring, eftersom det finns flera knappar (i webbläsare och på webbsidor) som heter Home, men som har olika funktion.

[språktips] [webbpublicering] [ändrad 22 november 2018]