femtobasstation

(femtocell eller small cell)basstation för mobil­telefoni med kort räck­vidd, avsedd för en enda bostad eller litet företag. Syftet är att ge bättre anslutning till mobil­nätet med större band­bredd i huset. – En femtobasstation är en liten låda, som en router för tråd­löst internet (wi‑fi). Den placeras inomhus och ansluts till en mobil­operatörs nät på samma sätt som ett internet­abonnemang, alltså genom telefonnätet (DSL) eller genom optisk fiberkabel. Kunden registrerar en eller flera mobiltelefoner som får kommunicera med femto­basstationen när de är inom räckhåll. Endast registrerade mobil­telefoner får använda femto­basstationen. Kommunikationen mellan mobil­telefon och femto­basstation sker med vanlig teknik för mobiltelefoni, alltså med GSM, 3g eller 4g. – Mobil­telefoni kompletterat med femtobasstationer är en typ av heterogena nätverk (hetnet). – För­­delen för operatörerna är dels att femtobasstationer avlastar det vanliga mobilnätet och minskar klagomål på dålig täckning, dels att tekniken gör bredbandstelefoni till ett alternativ till tråd­löst internet. – Femtobasstationer kom i bruk med början 2009, men satsningen på 5g har gjort tekniken mindre angelägen. – Namnet: Syftar på multipelprefixet femto. – Se bransch­organisationen Small cell forum. – Det finns också mikrobasstationer och pikobasstationer. – Se också small cell.

[datakommunikation] [mobilt] [ändrad 7 maj 2019]

web dead

”död på webben” – det att all information om en person, eller åtminstone så mycket som möjligt, har tagits bort från sociala nätverk och annat. Vanligtvis har den berörda personen själv avlägsnat informationen. – Kallas också för virtuellt självmord, på engelska också cybercide. – Se också blottar­kultur, cyber­­dis­inhi­bition, digital dirt, digital hang­overdigital tatuering, Gyges effect, mobil­­blottare, open the drapes, over­share, reputation bank­­ruptcy, rätt att bli bortglömd och social bank­ruptcy.

rätt att bli bortglömd

varje persons rätt att få kränkande eller genant information om henne själv avlägsnad från internet. – När förslaget till EU:s Data­skydds­förordning först lades fram i januari 2012 före­slogs att den rätten skulle in­föras. En person skulle alltså kunna be­gära att alla data som lagrats om honom eller henne i ett socialt nät­verk eller hos ett före­tag ska tas bort. – I slutet av 2012 invände EU:s it‑säker­­­­hets­­­organ ENISA att detta är praktiskt ogenomförbart, se här. Men i maj 2014 fastslog trots det EU‑dom­­stolen att Google på be­gäran av privat­­personer måste ta bort från sitt index koppling till oriktig, ovid­kommande eller för­åldrad information om den personen (se Costeja‑domen). Det inne­bär att informationen får finnas kvar på Google, men att den inte får komma upp om man söker på personens namn. Detta kallas på engelska för delisting. Samma information kan däremot fortfarande komma upp vid andra sökningar. – Idén om rätten att bli bortglömd uppstod i Frankrike, och därför används ibland den franska benäm­ningen le droit a l’oubli även på andra språk. – Rätt att bli bortglömd är den term som används i den svenska texten till EU:s Dataskyddsförordning. – På engelska: right to be forgotten (RTBF) eller right to erasure; på svenska också rätt att glömmas, rätt att bli glömd. – Se också reputation bank­ruptcy, social bank­ruptcy, virtuellt självmord och web dead.

[dataskyddsförordningen] [personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 4 oktober 2018]

VPN-tunnel

  1. – den krypterade förbindelse som upprättas i ett virtuellt privat nätverk (VPN). – ”Tunneln” är en internetförbindelse mellan användaren och en VPN-server (den server som hanterar kommunikation mellan ett lokalt nätverk och VPN-användare). Trafiken i ”tunneln” är krypterad så att både med­del­andet och adressen till den slutliga mottagaren är oläsliga för alla som uppsnappar meddelandet. En utomstående kan bara se att det pågår kommunikation mellan användaren och VPN‑servern. VPN‑servern dekrypterar meddelandet och adressen och skickar meddelandet i klartext till den slutliga mottagaren;
  2. vpntunnel.se – svensk tjänst som tillhandahåller anonym inter­net­använd­ning genom en VPN-tunnel. Drivs av företaget Netalia i Stockholm. – Se vpntunnel.com.

[företag] [kryptering] [nätverk] [ändrad 21 december 2017]

virtuellt privat nätverk

(VPN)krypterad förbindelse genom internet mellan användare på distans och ett lokalt nätverk eller en tjänst. Förbindelsen kallas för tunnel och skyddar kommunikationen mot avläsning, trots att den går genom internet. Det är en förlängning av det lokala (privata) nätverket. VPN används på tre sätt:

  1. – tjänster för VPN ger resande och distansarbetande personal möjlighet att ansluta sig till företagets nät från hemmet eller från hotellrum på ett säkert sätt. Allt som brukar krävas är ett speciellt klientprogram och inloggning. I en VPN‑tjänst brukar ingå teknik som ser till att meddelandena kommer fram och är kompletta. – Att använda VPN blir billigare och enklare för organisationen än att bygga och driva motsvarande fysiska nät i egen regi. – Nätverket kallas för virtuellt därför att det verkar vara, och beter sig som, en del av ett privat nätverk, men i själva verket är det en tjänst på internet;
  2. – samma teknik använd som tjänst för anonym och ospårbar surfning på internet. – Se anonymiseringstjänst;
  3. – VPN används också för att kringgå geoblockering: en person i Sverige som vill se en film som bara är tillgänglig på internet i USA kan ansluta sig till en VPN‑server i USA och låta VPN‑servern hämta filmen och vidarebefordra den till Sverige. 

– På engelska: virtual private network. – Se också VPLS (virtual private LAN service) och VPN‑tunnel.

[it-säkerhet] [nätverk] [virtuellt] [ändrad 27 mars 2020]

sticky

– som fastnar, klistrig, kvardröjande, trög:

  1. – om webbsidor: som får besökarna att stanna kvar. Sticky webb – klistrig webb – beteckning på postorderwebbsajter som är gjorda för att hålla besökarna kvar så länge som möjligt. De lockar med spel, frågesporter, enkäter, poängbelöningar och annat. Detta i kontrast till de postorderwebbsajter som är gjorda för att besökaren ska kunna bestämma sig och beställa så snabbt som möjligt;
  2. – mer allmänt: som får kunder att förbli trogna;
  3. – om inställningar, tangenttryckningar och instruktioner: som fortsätter att gälla tills man ändrar;
  4. – sticky keys – se tröga tangenter;
  5. sticky ad – fastklistrad annons – webbannons som alltid visas på bildskärmen så länge man är kvar på samma webbsida, även om man rullar.

[marknadsföring] [tangentbord] [tillgängligt] [webbpublicering] [ändrad 18 mars 2019]

Lexington

arbetsnamn på en teknisk plattform från Intel för smarta mobiler. Bygger på processorn Atom och visades upp i början av 2013. Kallas också för Z2420.

[mobilt] [ändrad 18 september 2018]

Keon

en smart mobil för operativ­systemet Firefox OS, troligen avvecklad. – Keon utvecklades och såldes av före­taget Geeks­phone. Den lanserades 2013 och såldes till utvecklare som använde den för att testa program för Fire­fox OS. – Keon var en enklare smart mobil än Peak från samma företag. 2014 kom en ny telefon från samma företag, Revolutio­n.

[mobiltelefoner] [nerlagt] [ändrad 18 december 2018]