carrier

  1. – nätgrossist, stamnätsoperatör – företag (operatör) som till­handa­håller kapaci­tet i tele- eller data­nät till andra före­tag. De andra före­tagen kan vara tjänste­leveran­törer eller andra carriers. – Carrier över­sätts ibland med nät­operatör, men det ordet används också synonymt med operatör, så termen kan lätt miss­förstås. Ett och samma före­tag kan vara både carrier och tjänste­leveran­tör. – Skilj mellan carrier och access­nät­operatör. En carrier kan äga ett stam­nät eller stads­nät utan att samtidigt äga access­nätet;
  2. – kort för carrier wave – se bärvåg. I mobiltelefoni kan det också över­sättas med kanal. Det syftar inte bara på själva bärvågens frekvens utan på det omgivande frekvensbandet som är nödvändigt för att man ska kunna överföra information (se bredband);
  3. – hållare – standardiserat fodral för blad­server eller hård­disk, anpassad för spåren i racket.

[datakommunikation] [hårdvara]

frågetecken

– tecknet ? —

  1. – se jokertecken;
  2. – i webbadresser (URL:er): instruktion till webbservern att en webbadress beskriver en webbsida som sammanställs genom en sökning, inte en statisk sida. Till exempel betyder URL:en it‑ord.idg.se/?s=frågetecken att webbservern ska söka igenom data­basen för IDG:s ord­lista efter uppslagsordet frågetecken och efter alla ord­för­kla­ringar som inne­håller ordet fråge­tecken. Resultatet av sök­ningen samman­ställs till en sida som webbservern skickar till an­vändaren.

[tecken] [webbpublicering] [ändrad 2 maj 2020]

sakernas internet

(internet of things, förkortat IoT) – anslutning av olika apparater, mätutrustning, maskiner, fordon och annat, som inte kan räknas som datorer, till internet. – Genom att sakerna är anslutna till inter­net kan de fjärr­styras av människor eller av andra maskiner genom det allmänt tillgängliga nätet med minsta möjliga krångel vad anslutningen beträffar. De kan också skicka data som används för mätningar, diagnos och automatisk styrning. Oftast är sakerna för­sedda med tråd­lös kommunikation i själv­kon­figurerande nät. – Sakernas inter­net har anknytning till det som på 00‑talet kallades för ubikvitära system. Om det gäller hem talar man ibland om det smarta hemmet, se också domotik. – Se också IPSO, spime, U‑sam­hället och ask the fridge. – Svensk rapport från 2009 om internet of things, se här (pdf). – MSB:s information om säkerhetsproblem med sakernas internet, se denna länk.

[sakernas internet] [ändrad 26 juni 2019]

road warrior

Bild på Mel Gibson i filmen Mad Max 2 Road Warrior.
Originalet.

(”landsvägskrigare”) – fältarbetare med mobil­tele­fon och bärbar dator eller surfplatta, eller en anställd som reser mycket och har samma slags ut­rust­ning. – Benämningen är troligen hämtad från Mel Gibsons film The Road Warrior från 1981 (i Europa känd som Mad Max 2 – se IMDb: länk). Kallas också för on‑the‑go pro. – Jäm­för med corridor warriordigital nomad, windshield warrior och tangent­bords­riddare. – Se också skriv­bords­krigare. – Fler ord på warrior.

[arbetsmarknad] [it-folkgrupper] [jargong] [mobilt] [spelfilmer] [ändrad 31 mars 2020]

Marid

MTA authorization records in DNS – en nerlagd arbetsgrupp som inom internets tekniska ledningsgrupp IETF ut­arbe­tade förslag om att motarbeta spam genom att göra det svårare att förfalska avsändaradresser i e‑post. Gruppen lades ned i september 2004 på grund av oenighet. Oenigheten gällde främst Microsofts förslag Sender ID. – Arbetsgruppens webbsidor finns kvar på IETF:s webbsidor.

[e-post] [förkortningar på M] [identifiering] [nerlagt] [spam] [ändrad 28 december 2019]

dataplanet

i nätverk: den aspekt av nätverks­utrust­ningen som utför de instruk­tioner som behövs för att förmedla ett medde­lande till mottag­aren. Data­planet tillämpar kommunika­tions‑protokoll. Data­planet sam­verkar med kontrollplanet som har den information som behövs för att styra meddelandet rätt. – På engelska: [the] data plane eller [the] forwarding plane.

[nätverk] [ändrad 14 november 2018]

kontrollplanet

i nätverk: den aspekt av nätverks­utrust­ningen som har informa­tion om hur meddel­anden ska hanteras för att nå mottagaren. Det kan också innehålla regler för sållning och priori­tering av meddel­anden. Kontroll­planet samverkar med data­planet, som använder informa­tionen för att faktiskt förmedla meddel­andet till mottag­aren. – På engelska: control plane.

[nätverk] [ändrad 23 april 2020]

mjukvarudefinierat nätverk

nätverk där de funktioner som styr nät­verket separeras från den utrustning som kopplar trafiken. In­ställningar och konfiguration kan därför göras från vanliga datorer. Vanliga servrar kan styra och över­vaka trafiken i nätverket. – Man kan säga att det så kallade kontroll­planet skiljs från data­planet. Data­planet, som kopplar trafiken genom nätverket, hanteras fort­farande av den speciella nätverksutrustningen (switchar, routrar), medan kontrollplanet, som innehåller en beskrivning av nätverket och de regler som styr trafiken i nätverket, kan hanteras från vilken dator som helst. – På engelska: software-defined networking, SDN. Användning av mjukvarudefinierade nätverk kallas också för net­work functions virtualization, förkortat NFV. – Den inoffi­ci­ella standarden för mjukvarudefi­ni­erade nätverk är Open­flow. – Se också Open networking foundation, ONF. – Läs också om SD-WAN.

[nätverk] [ändrad 21 januari 2019]

absolut länk

komplett webbadress (URL). – En absolut länk kan användas i alla webbläsare och andra program som kan hämta webbsidor eller annan information som publiceras med webbteknik. – På engelska: absolute link. – Alternativet är relativa länkar, som är delar av adresser. De kan bara länka till doku­ment som finns i samma system.

[webben] [ändrad 7 maj 2020]