Sailfish

Sailfish OS – ett operativsystem för smarta mobiler, ut­vecklat av det finländska företaget Jolla. Det visades upp i Helsing­fors i november 2012. Sail­fish är en vidareutveckling av Meego, som i sin tur bygger på Linux, se också Mer. Tele­foner med Sail­fish kan också köra program för Android. – Sailfish används i den smarta mobilen Turing Phone†. – Se sailfishos.org. – Swordfish är en vidareutveckling av Sailfish.

[mobilt] [operativsystem] [ändrad 19 december 2019]

ISDN

förkortning för integrated service device network – ett system för digital dataöverföring via det vanliga kretskopplade telefonnätet:

  1. – ”vanlig” ISDN var på 1980- och 1990-talen en tjänst som erbjöds till privatpersoner och småföretag som ett snabbare alternativ till modem för uppringda förbindelser. Det har trängts ut av DSL och mobil datakommunikation. – ISDN av denna typ klarade dataöverföring med upp till 128 kilobit per sekund, jämfört med högst 56 kilobit per sekund för modem. Vänte­tiden innan datakommuni­ka­tion­en kom igång var nästan omärklig, och man kunde tala i telefon samtidigt som man skickade data. Anslutning till telenätet skedde med en terminaladapter med anslutningar för dator, telefon och fax. – Nack­delen med ISDN var, förutom priset, att varje abonnent behövde två telefonlinjer. I början av 00‑talet konkurrerade därför DSL, som klarar sig med en telefonlinje och dessutom är mycket snabbare, ut ISDN för privatkunder och småföretagare;
  2. – samma system med högre kapacitet för överföring av större datamängder över telefonnätet. Alltså avsett för större företag och organisa­tioner. De hyrde ISDN-förbindelser från telefonbolagen. Även denna form av ISDN håller på att fasas ut under 2010-talet.

– Den internation­ella ISDN-standarden fastställdes 1984 och reviderades 1988. – Internationella teleunionen ITU:s information om ISDN (från 2014), se denna länk.

[datakommunikation] [förkortningar på I] [ändrad 9 november 2019]

Bonjour

en teknik för automatisk (självkonfigurerande) sammankoppling av datorer och tillbehör – ett så kallat spontant nätverk. Utvecklat av Apple, först under namnet Rendezvous, lanserat 2002 och avsett för alla slags operativsystem och hårdvara. – Varje dator eller annan utrustning med Bonjour börjar kommunicera så snart den fysiska anslutningen (kabel eller trådlöst) till nätet fungerar. Den kan då upptäcka andra enheter att kommunicera med. Varje enhet presenterar sig för de andra och talar om vilka tjänster den tillhandahåller. Det kan vara utskrifter, fax, anslutning till internet eller fjärrstyrning av hemelektronik. – Bonjour är skrivet i öppen källkod och bygger på internetprotokollet IP. Läs mer på Apples webbsidor. – Jämför med Universal plug and play (UPnP).

[konfigurering] [nätverk] [ändrad 4 september 2019]

PlanetLab

forskningsprojekt som kopplar samman datorer från hela världen i en gemen­sam platt­form för experiment och under­sökningar. – Planet­Lab är ett så kallat över­­lägg på inter­net: det an­vänder inter­net för dataöverföring, men det döljer det för an­vändarna. Deras pro­gram exekveras på datorer i flera olika världs­delar, men det ska ske skarvlöst. – Privat­personer kan inte an­sluta sig till Planet­Lab: det är bara öppet för insti­tu­tioner. Det an­vänds för att testa nät­verks­baserad teknik och distribuerade system och för mätningar. Bland annat är Googles Measure­ment lab baserat på Planet­Lab. – Varje del­tagande projekt har tillgång till en slice (skiva) av Planet­Lab. En slice har tillgång till dator­kapacitet på ett antal servrar som är an­slutna till Planet­Lab. Vilka servrar det är be­stäms genom över­ens­kommelser mellan pro­jektet och värdarna. (Det är alltså inte alls likt molnet.) Den del av en slice som finns på en bestämd server kallas för sliver (flisa, flaga). Varje sliver har till­gång till en på för­hand be­stämd kapacitet hos värden. – Användarna hanterar sin slice av Planet­Lab genom ett Unix‑gräns­snitt, närmare bestämt Linux. – Pro­jektet Planet­Lab har pågått sedan 2002. – Program­koden för Planet­Lab finns att ladda ner för den som vill starta ett eget Planet­Lab: se svn.planet-lab.org. – Se planet-lab.org. – Jämför med resilient over­lay networks och Ever­grow† (av­vecklat).

[forskning] [internet] [ändrad 17 april 2018]

802.16a

specifikation för trådlösa stadsnät med en räckvidd på upp till 50 kilo­meter. Den ingår i wimax. Standarden fastställdes 2003. Den använder radiofrekvenser mellan 2 och 11 gigahertz, och kan sända data med upp till 75 megabit per sekund. – Läs mer här.

router

nätverksenhet som hittar en rutt för meddelanden (egentligen delar av meddelanden, paket) från sändare till mottagare på internet eller i ett lokalt nätverk. – Ett paket passerar oftast flera routrar innan det kommer fram. Routerns uppgift är att läsa adress­informationen på varje in­kom­mande paket, fastställa ett vägval till slutdestinationen samt att skicka iväg paketet till nästa router på vägen. (En router arbetar i nätverkslagret i OSI‑modellen – jämför med en switch.) Routern har tillgång till diri­ge­rings­tabeller (routingtabeller) med vägval till mottagare, och ofta också information om nätverkets tillstånd (tillfälliga problem). – En statisk router har bara en routingtabell för ett begränsat antal förinställda mot­tagare, men en dynamisk router kan fråga andra nätverk var en viss mot­tag­are finns (se DNS). – En router kan också anpassa data­kommuni­ka­tionen till olika protokoll, en funktion som ibland sköts separat av en brygga (bridge). Kombina­tionen av brygga och router kallas ibland för brouter. En router som ansluter ett lokalt nät till internet kallas för edge router (gränsrouter). Om routern sköter trafiken inuti ett lokalt nät är det en core router (kärnrouter). – Böjning: en router, flera routrar. – Uttal: Router uttalas ”rauter” på amerikansk engelska. På brittisk engelska säger man ”rauter” eller ”rooter”. – Det finns ingen svensk term för router.

[nätverk] [ändrad 30 juni 2018]

regionalt nät

(regional area network, för­kortat RAN) – datornät eller mobilnät som omfattar ett större område, ofta landsbygd. Talar man i stället om storstäder används på engelska be­näm­ningen metro­politan area network, för­kortat MAN, på svenska stads­nät. Den vanligaste typen av regionalt nät är mobilnät, på engelska wire­less regional area net­works, ibland för­kortat WRAN.

[nätverk] [ändrad 8 november 2019]

Evergrow

avslutat projekt för utveckling av internet, finansierat av EU, påbörjat 2004 avslutat 2007. Evergrowprojektet skulle mäta och kartlägga internet och utveckla tekniker för att göra internet snabbt, säkert och utbyggbart med sikte på år 2025. De nya teknikerna skulle införas som ett extra skikt ovanpå det existerande nätet. Projektets webbplats, evergrow.org är nerlagd, men se EU:s webbsidor. – Jämför med PlanetLab.

[forskning] [internet] [nerlagt] [ändrad 17 april 2018]