Kategori: elektronisk kommunikation

RAM

  1. – random access memory – den typ av fysiskt minne som används som arbetsminne. – Det är ett halvledarminne som på moderna persondatorer brukar vara på ett antal gigabyte. Tekniskt sett står ”random access” för möjligheten att hämta data från minnet i godtycklig (random) ordning utan skillnad i tidsåtgång. (Alltså till skillnad från magnetiska minnen, i synnerhet band, där hastigheten i dataåtkomsten påverkas av var den efterfrågade informationen finns på bandet.) Detta var en nyhet på 1960‑talet. Det brukar vara underförstått att RAM är ett minne som man kan skriva och läsa till – till skillnad från ROM (read-only memory). Tekniskt sett är dock även ROM ett slags random access memory. – I de första datorerna bestod RAM av magneter (se core), men numera är det alltid ett halvledarminne. Det brukar vara ett flyktigt minne (se DRAM), vilket innebär att man förlorar alla data i arbetsminnet om strömmen bryts. RAM uttyds ibland även som ”rarely adequate memory”. – Olika slags RAM, klicka här. – Läs också om virtuellt minne;
  2. – ram – (svenskt ord motsvarande engelska frame) – i minneshantering: den minsta delen som ett fysiskt minne delas in i, vanligen mellan 512 byte och åtta kilobyte. Motsvaras för logiskt minne av sidor (pages);
  3. – (för frame) – i datakommunikation: ett sammanhållet block av meddelanden eller delar av meddelanden som överförs som en helhet i ett nätverk. Termen används när man talar om datalänklagrets funktion: en ram är alltså inte samma sak som ett paket;
  4. – på webbsidor: del av webbsidan med innehåll som är oberoende av resten av webbsidan. De flesta webbsidor har ramar, ofta i form av en spalt. – Poängen med ramar är att man kan byta ut en del av webbsidan utan att behöva ändra på helheten. Dokumentet med HTML‑koden för webbsidan som helhet innehåller där ramen ska vara bara en instruktion som säger ”här ska det vara en ram” och en länk till ett annat dokument. När sidan ska visas hämtas innehållet i det andra dokumentet och visas i det angivna utrymmet. I synnerhet tidningars webbsidor består till stor del av ramar. Man vill kunna ändra en del av sidan utan att behöva ändra i det HTML‑dokument som ger sidan som helhet dess form. – På engelska: frame. – Se också ramlös.

[datakommunikation] [förkortningar på R] [minnen] [webbpublicering] [ändrad 25 maj 2018]

Dark mail

ett projekt som utvecklar e‑post som ska vara omöjlig att avläsa. Allt ska vara krypterat, även mottagaradress och avsändaradress. – Projektet inleddes 2013 som reaktion på avslöjandena av hur NSA med flera avläser och kartlägger e‑post i hela världen. Klienter för alla vanliga datorsystem, smarta mobiler och surfplattor ska utvecklas. Dark Mail byggde först på ett protokoll som hette SCIMP†. – Bakom projektet står Dark mail technical alliance, alltså företagen Lavabit† och Silent circle med medverkan av bland annat Phil Zimmermann. – Se darkmail.info. – Läs också om Meshnet och Protonmail.

[kryptering] [personlig integritet] [ändrad 22 september 2020]

ramlös

om webbsidor: utan ramar (betydelse 3). Hela sidan är alltså kodad som ett enda dokument. De flesta webbsidor har ramar, till exempel för att skilja stående information som adressuppgifter från information som byts ut. Detta kan i vissa fall ställa till problem, så det finns webbformgivare som helst gör sidorna utan ramar. – På engelska: frames-free.

[webbsidor] [ändrad 4 november 2013]

CSV

  1. – comma-separated values – se komma­av­gränsad;
  2. – filformat för kommaavgränsade data;
  3. – computer system validation – validering av it‑system: test och in­tyg­ande av att ett it‑system gör exakt det som det ska göra och inget annat;
  4. – circuit-switched voice – krets­kopplad röst­kom­mu­ni­ka­tion – gammel­dags analog tele­­foni. (Även känd på engelska som POTS.)

[databaser] [filformat] [förkortningar på C] [systemutveckling] [telefoni] [ändrad 29 juni 2017]

återvändssida

(dead end page) – webbsida som inte har några länkar till andra webbsidor. – En återvändssida har länkar som leder till sidan, men inga som leder ifrån den. Det kan vara avsiktligt, men är ofta ett fel. Exempel: varukorg i e‑handel där besökaren kan fylla varukorgen, men sedan inte har någon länk till att bekräfta och betala. – Jämför med föräldra­lös sida.

[fel] [webbpublicering] [ändrad 21 december 2021]

KALQ

en utformning av tangentbord som är avsedd för skrivning med tummarna. Alltså när man SMS:ar med mobiltelefon. – Ut­gångs­punkten är att man skriver växelvis med höger och vänster tumme. Bok­stäv­erna har därför placerats på ett sätt som passar det sättet att skriva. – Tangent­bordet är uppkallat efter en knapp­sekvens på höger sida. Det har utvecklats efter ingå­ende studier på S:t Andrews university i Skottland, Max Planck‑institutet i Tyskland och Montana Tech under ledning av bland annat Per Ola Kristensson (länk). – Läs mer i detta press­med­de­lande.

[mobilt] [tangentbord] [ändrad 15 juni 2020]

öppen toppdomän

(open top-level domain) – toppdomän som vem som helst kan registrera in domäner under. Typexempel är toppdomänerna .com, .net och .org. Det ställs inga andra krav än att man betalar avgiften och sköter sig. I vissa fall kan rätten till en domän ändå ifrågasättas – se domänrofferi. – Öppna toppdomäner är en undergrupp av generiska toppdomäner. – Alternativet är begränsade toppdomäner.

[toppdomäner] [ändrad 27 maj 2020]

nerströms

  1. – nerströmskomponent – downstream component – komponent i ett mjukvarusystem som gör något som ligger nära det som användaren ser och använder. Den är beroende av andra komponenter som kallas för uppströmskomponenter. Ett program som ritar diagram är till exempel nerströms i förhållande till den databas (uppströms) som den hämtar data från;
  2. – datakommunikation från inter­net­opera­tör till abonnent. Trafik i andra rikt­ningen går uppströms (up­stream). – Jäm­för med nerladdning och nerlänk.

– På engelska: downstream.

[datakommunikation] [ändrad 4 september 2022]