digitalradio

radiosändning där radioprogrammen överförs i digital form. – Fördelen i jämförelse med med vanlig analog radio (FM och AM) är att de tillgängliga radiofrekvenserna kan användas mer effektivt. Man kan också överföra annan in­for­ma­tion än ljud, alltså text, bild och video, förut­satt att mottagaren kan hantera det. Ljud­kvali­teten blir inte nödvän­digt­vis bättre. De svenska sändning­arna med digital­radio använder den europeiska standarden DAB (mer exakt: DAB+). – Regeringen föreslog i juni 2013 att FM‑nätet skulle avvecklas senast 2022 och ersättas med digi­tal radio. I en utredning som överlämnades till regeringen i december 2014 före­slog utredaren Nina Wormbs att övergången skulle ske så snabbt som möjligt (länk). Men i remissvar våren 2015 avrådde både Riksrevisionen (arkiverad länk) och PTS (länk) i bestämda ordalag från övergång till DAB. I juni 2015 meddelade regeringen genom kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke att planerna på övergång till DAB inte ska förverkligas. – Se artikel i Svenska Dagbladet: länk. – Norge började 2017 att avveckla radiosändningar på FM‑bandet för att ersätta det med DAB, vilket en majoritet av norrmännen var emot. – Digital­radio ska inte för­väx­las med internetradio, som tekniskt sett inte är radio, utan strömmande sändningar på internet. Däremot kan internet­radio vara utsänd­ningar av program från radiostationer, så i den bemärkelsen är det radio. – Se också hybridradio. – I enklare reklam förekommer det att vanliga radioappa­rater med digital frekvens­visning kallas för ”digitalradio”, men det är bara dumt.

[massmedier] [politik] [radio] [trådlöst] [ändrad 16 juni 2017]

radio

  • strikt tekniskt: överföring av information med elektromagnetiska vågor. I den betydelsen räknas inte bara ”vanliga” radioutsändningar (rundradio) som radio, utan också tv‑sändningar, mobiltelefoni, wi‑fi och bluetooth. – Se också mikrovågor;
  • sändtagare för trådlös elektronisk kommunikation – mobiltelefoni, wi-fi, bluetooth, kallas ibland för radio;
  • – vardagligt och juridiskt: rundradio, alltså schemalagda utsändningar av program som kan tas emot av alla som har radiomottagare för rätt frekvensband;
  • poddradio, eller poddar, har formen av radioprogram, men sänds genom internet, antingen fristående eller som komplement till utsändning genom rundradio (se Play).

[elektronik] [elektronisk kommunikation] [poddar] [publicering] [radio och tv] [ändrad 26 oktober 2020]

HTTP live streaming

ett protokoll för överföring av video och ljud över internet. Förkortas HLS. – HLS, som har utvecklats av Apple och som presenterades 2009, är till för strömmande video och ljud, alltså överföringar som man kan se eller lyssna på som om det var tv eller radio. Eftersom HLS fungerar inom ramen för HTTP, som är det grundläggande protokollet för webben, fungerar kommunikationen överallt där man kan överföra webbsidor. Många företag har anpassat sina tjänster och produkter så att de klarar HLS. – Se Apples webbsidor.

[ljud och bild] [strömmande] [webben] [ändrad 2 oktober 2018]

elpost

skämtsamt ord för e-post. – I Finland före­kommer ordet elpost i svensk text ibland även i officiella samman­hang. Det kan bero på påverkan från det finska ordet sähköposti, som står för e-post, men som bok­stavligen betyder elektrisk post. Svenska språk­­vårdare i Finland avråder från ordet elpost och rekommen­derar e-post, se här (en bit ner på sidan).

[e-post] [språktips] [ändrad 31 juli 2019]

föregripande felkorrigering

i dataöverföring: rättelse av fel i meddelande hos mottagaren, alltså utan att mottagaren (mottagarens utrustning) begär omsändning. – Felet kan rättas därför att meddelandet innehåller redundant information, som kontrollsiffror. Ett pro­gram med felrättande kod kan därför både upptäcka felet och räkna ut hur det ska rättas. – Läs mer i Wikipedia. – På engelska: forward error correction, FEC.

[datakommunikation] [fel] [ändrad 27 september 2022]

Openmoko

ett avsomnat projekt för att skapa en smart mobil, baserat på öppen källkod. Det var meningen att användarna fritt skulle kunna förändra och förbättra de program som styr mobiltelefonen, till exempel för att anpassa den för olika ändamål. Openmoko var baserat på Linux. Det säljs, eller har sålts, en speciell mobil­tele­fon, Neo†, som kan köra Openmokos program. – Läs mer på openmoko.org (inte uppdaterad sedan 2013 – arkiverad).

[inaktuellt] [linux] [mobiltelefoner] [nerlagt] [öppen källkod] [ändrad 19 februari 2022]

Ovi

tidigare varumärke för Nokias internet­baserade tjänster för smarta mobiler. Tjänsten igångsattes 2007. I maj 2011 meddelade Nokia att tjänsten skulle byta namn till Nokia Services. Den avvecklades när Microsoft tog över Nokias mobiltelefonverksamhet. – Namnet: Ovi är finska för dörr.

[nerlagt] [ändrad 6 november 2018]

Windows Phone

tidigare namn på Microsofts operativsystem för smarta mobiler. – Det bytte namn till Windows 10 Mobile, som räknades som en utgåva av Windows 10. Även Windows 10 Mobile har fasats ut 20172020. – När Windows Phone först visades upp i februari 2010 var det grundligt omarbetat jämfört med Microsofts tidigare operativ­system för mobiltelefoner. Det blev Micro­softs första väl mottagna satsning på den mobila marknaden. Att den ändå fick liten spridning berodde tro­ligen på att Android och iPhone redan då dominerade marknaden. – Den första versionen fick versions­nummer 6.5.3. Numreringen fortsatte alltså från före­gångaren Windows Mobile†. – Windows Phone var avsett för smarta mobiler och förutsatte att telefonen hade pekskärm. Det grafiska an­vändar­gräns­snittet hade ett karakteristiskt utseende med paneler (tiles). Den sista versionen av Windows Mobile var nummer 8.1 från 2014. Microsoft slutade att underhålla Windows Mobile 8.1 i juli 2017 (se Microsofts webbsidor). – Nokia gick 2011 över till Windows Phone som operativ­­system för sina smarta mobiler. (2013 sålde Nokia hela sin mobilverk­­­sam­­­het till Micro­­soft, som senare sålde det vidare.) – Se också tweet från Joe Belfiore, chef för operativsystem på Microsoft.

[mobilt] [namnbyte] [nerlagt] [windows] [ändrad 6 mars 2023]

app

  1. – oftast: program avsett för smart mobil eller surfplatta. En del appar gör inget annat än att öppna en bestämd webbsida, andra är kompletta program. – App är kort för applikation. Ordet har blivit vanligt sedan Apple började sälja program till iPhone i sin App Store, men ordet app användes långt tidigare. Då syftade man på vilka applikationer som helst, alltså även applikationer för vanliga datorer. – På svenska kallar Apple programmen för program, inte för appar. – Google har också Google Apps, numera Google Workspace. – Se också applet och betalapp;
  2. – benämning på de dechiffreringsmaskiner som byggdes i Sverige under andra världskriget för att automatisera dechiffreringen av meddelanden från G-skrivaren. (Kort för apparat.)

[appar] [it-historia] [jargong] [kryptering] [mobilt] [mjukvara] [ändrad 12 oktober 2020]