Arpanet

föregångaren till inter­net, skapad 1969 av den amerikanska krigsmaktens forsk­nings­­anstalt ARPA, numera DARPA. – Från 1973, när Arpa­net fick förgreningar i andra länder (först Norge och Storbritannien) började man också tala om internet. Arpanet var då det amerikanska nätet som drevs på uppdrag av krigsmakten, internet det globala nätet. 1989—1990 avvecklade amerikanska krigsmakten Arpanet, och dess tekniska infrastruk­tur införlivades med internet. Läs också om Leonard Klein­rock.

[internet] [it-historia] [ändrad 16 augusti 2021]

Flash

  1. Adobe Flash, ursprungligen Macro­media Flash – ett program för rörliga bilder och interaktiv grafik som ska visas i webbläsare. – I juli 2017 meddelade Adobe att Flash skulle avvecklas 2020 – se Adobes webbsidor. – Flash, som lanserades 1996, var länge det van­lig­aste formatet för animerad video på webben, och det har varit nästan nödvändigt att ha insticksprogrammet Adobe Flash Player instal­lerat i webbläsare. Det var gratis. Animerad video i Flash‑format framställs med Adobe Flash Professional, som däremot inte är gratis. Filformatet för Flash hette .swf. – I mitten av 2010‑talet började allt fler it‑företag ta avstånd från Flash. Flash sades ge möjlig­het till dataintrång, det var en företagsspecifik teknik som ägdes av Adobe, det drog mycket ström och HTML5 sägs ha gjort det överflödigt. Hösten 2015 bildades därför Alliance for open media med målet att skapa ett öppet, säkert och ström­snålt alterna­tiv. Apple har förbjudit användning av Flash i program för iPhone och iPad, se detta brev (arkiverat) från 2010 från Steve Jobs†. Google beslöt 2012 att inte längre tillhandahålla Flash för Android. – I de­cem­ber 2015 meddelade Adobe att Flash Profession­al ska ersättas med Adobe Animate CC, se blogginlägg (länk) och i juli 2017 blev det, som sagt, känt att Adobe tänkte sluta att tillhandahålla Flash för nerladdning och sluta att uppdatera det vid slutet av 2020. – Läs mer om Flash på Adobes webb­sidor (länk). – Se också Gnash och Swish. – Aktionsgruppen Occupy HTML5, som finns på Facebook, bildades 2016 för att slå vakt om Flash. – Historia: Flash utvecklades 1996 av företaget FutureWave Software, som kallade det för FutureSplash Animator. Macromedia köpte FutureWave Software samma år och döpte då om programmet till Macromedia Flash. Adobe köpte i sin tur Macromedia 2005 och döpte då om programmet till Adobe Flash;
  2. – se flashminne.

[datoranimering] [lagringsmedier] [webben] [ändrad 4 oktober 2022]

RDF

  1. – resource description format – regler (ramverk) för beskrivning av innehållet på webbsidor på ett sätt som maskiner kan förstå och använda. RDF konstruerades för att beskriva metadata, men det har med tiden blivit ett sätt att direkt ordna datamängden. Informationen som sammanställs med RDF, RDF‑filen, kan alltså ses som en post i en databas. RDF‑filen ingår i webb­sidan, men visas normalt inte för besökaren. Den är avsedd för funktioner i webbläsaren. Syftet är att möjliggöra mer intelligenta sökningar på webben. RDF är en komponent i den semantiska webben. – Läs också om frågespråket SPARQL. – RDF tripleRDF‑triplett – den grundläggande beskrivningen av relationen mellan två objekt i RDF: subjekt, predikat (=relationen), objekt. Till exempel Tim Cook (subjekt) – är vd (predikat) – för Apple (objekt); en valp (subjekt) – är unge (predikat) – till en hund (objekt). – Läs mer på webbens tekniska ledningsgrupp W3C:s webbsidor (länk);
  2. – se reality distortion field.

[förkortningar på R] [jargong] [psykologi] [semantiska webben] [webbpublicering] [ändrad 24 februari 2023]

semantiska webben

(the semantic web) – projekt för att förse webbsidor med beskrivningar av innehållet, så att sökningar på webben kan bli enklare och mer intuitiva. – Beskrivningarna ska vara maskinläsbara och användas av sökmotorer. – Syftet är att komma bort från begränsningarna i sökmotorer (index) som Google, som hittar sidor bara om de innehåller de ord som användaren frågar efter. Med den semantiska webben ska man också kunna söka med ord som beskriver innehållet. Den ska automatisera det manuella arbetet bakom webbkataloger som Yahoo. – Exempel: om du vill hitta dikter på webben kommer du inte långt med att söka på ”dikt”, för de flesta dikter innehåller inte ordet dikt. På den semantiska webben skulle dikterna vara försedda med en innehållsdeklaration som säger att ”detta är en dikt”, och som dessutom kopplar termen dikt till andra termer som beskriver olika slags litteratur. – Satsningen på att skapa den semantiska webben leds av Tim Berners‑Lee, se här. – Projektet utvecklar standarder för beskrivningar av sidor och för ämneskataloger (ontologier). Beskrivningarna av sidorna ska läggas i sidornas RDF-filer. Där finns också länkar till den ämneskatalog som används. – Läs också om språket OWL. – Kombinationen av beskrivningar och ämneskataloger gör det möjligt för en sökmotor att göra intelligenta sökningar. Om man skulle söka på husdjur på den semantiska webben skulle sökmotorn kunna hitta sidor om siameser, även om ordet husdjur inte står på de sidorna. Ämneskatalogen kan nämligen tala om att ’husdjur’ omfattar ’katter’ och att ’katter’ i sin tur omfattar ’siameser’ – alltså är siameser ett slags husdjur. Den semantiska webben ger alla möjlighet att utforma egna ämneskataloger, men the Dublin core börjar bli en inofficiell standard. – Den semantiska webben förutsätter att sidorna och ämneskatalogerna skrivs i XML, och att sidorna förses med RDF‑filer. Ämneskatalogerna utformas på samma sätt som klasserna i objektorienterade system, och beskrivs i relationsdatabaser. – Se också mikroformat, GRDDL och länkade data. – Svagheten i systemet är att det krävs extraarbete för att anpassa en webbsida till den semantiska webben. I många fall är det inte värt besväret, och för miljoner existerande webbsidor kommer det inte att göras. Troligen kommer systemet bara att användas på webbplatser där den förbättrade sökbarheten verkligen tillför något. I stället kommer sökmotorerna att använda avancerade tekniker, baserade på artificiell intelligens, för att ge liknande resultat. Ett annat sätt att förse webbsidor med beskrivande etiketter är att låta besökarna göra det, så kallade taggonomier. – En utförlig artikel i Scientific American om den semantiska webben, skriven av Tim Berners‑Lee, finns här. – Semantiska webben kallas ibland för webb 3.0, en beteckning som också används i en annan betydelse.

[semantiska webben] [språk] [xml] [ändrad 24 februari 2023]

Baby Bells

de regionala amerikanska telebolag som 1984 knoppades av från AT&T (”The Bell System”). Det före detta moderbolaget AT&T räknades inte som en Baby Bell. De sju bolagen var 1984:

1. Ameritech köpt 1999 av Southwestern Bell, som senare tog över namnet AT&T (att.com);
2. Bell Atlantic köpte först Nynex (se nedan) 1997, blev sedan Verizon (verizon.com);
3. Bellsouth köptes av nya AT&T (före detta Southwestern Bell) i mars 2006;
4. Nynex köptes 1997 av Bell Atlantic, numera del av Verizon;
5. Pacific Telesis köptes 1997 av Southwestern Bell, numera AT&T;
6. South­western Bell heter numera AT&T, tidigare SBC. Köpte först Ameritech och Pacific Telesis och 2005 också gamla AT&T. Tog därefter också över namnet AT&T.
7. US West ingår numera i CenturyLink (centurylink.com).

[företag] [telekom] [ändrad 5 augusti 2019]

kopia

  1. – (copy) – avbildning av ett original (förlaga), som kan vara en bild, ett föremål eller information (text och siffror), till exempel ett dator­program. – På svenska skiljer vi mellan kopior och exemplar. Böcker, tidningar och skivor med musik och eller film framställs i si och så många exemplar. Inget av exemplaren är ett original. Kopior, däremot, gör man med kopieringsappa­rater, med hjälp av en dator eller på andra sätt, och det förutsätter ett original. Originalet brukar anses vara av högre kvalitet och / eller mer värdefullt än kopiorna, men när det gäller kopior av digitala förlagor är det oftast ingen skillnad. – Se också kopiera;
  2. – kopia till eller bara kopia, på engelska CC (carbon copy) – i e‑post och affärs­­korrespon­dens: adress­­fält för mot­tagare av kopior eller extra exemplar av med­delandet. De får med­delandet för kännedom. Huvudmottagaren kan se vilka kopiemottagarna är, och om det finns flera mottagare i fältet Kopia kan de också se var­andras namn. Vill man i stället hålla kopiemottagarnas namn hemliga an­vänder man i stället fältet dold kopia eller hemlig kopia, på engelska BCC (blank carbon copy). – Se också reply all och little r. – Den engelska för­­kort­ningen CC för carbon copy är en kvar­leva från skrivmaskin­ernas tid, då kopiorna gjordes med karbon­­papper. – Se också Data­term­gruppen (länk);.

[e-post] [språktips] [ändrad 4 juni 2018]