- – Cell – avvecklad processor för datorer och konsumentelektronik, utvecklad av IBM, Sony och Toshiba. Den tillverkades kommersiellt i olika utföranden från 2005, men 2009 meddelade IBM att konstruktionen skulle avvecklas, men ersättas av nya, liknande arkitekturer. (Se intervju i Ars Technica.) Processorn användes i Sonys PlayStation fram till 2013. – Cell var en flerkärnad 64‑bitarsprocessor. Kärnorna byggde på IBM:s Power‑processorer. – Cell var avsedd för flera operativsystem, och anpassad för uppspelning av video och musik. Den kallades ibland för STI Cell processor efter de tre företagen som har utvecklat den. Det fullständiga namnet var Cell broadband engine, förkortat CBE;
- – se cellphone och cellular;
- – se minnescell;
- – ruta i kalkylark – en cell kan innehålla ett tal, text eller en matematisk formel;
- – se cellautomat.
[kalkylark] [minnen] [mobiltelefoner] [nerlagt] [processorer] [ändrad 23 april 2018]
- – Project Apollo – kinesiska Baidus (baidu.com) projekt för att skapa en allmänt tillgänglig plattform, baserad på öppen källkod, för självkörande bilar. Den presenterades i april 2017, se pressmeddelande;
- – version 8 av Windows Phone†, släppt under 2012;
- – det första företaget som sålde det som då kallades för arbetsstationer. Första modellen hette Domain och lanserades 1981. Dåvarande Hewlett‑Packard† köpte Apollo 1989, och använde sedan namnet som varumärke för sina arbetsstationer i några år;
- – Apollo syndrome, se Apollonsyndromet;
- – se Apollo guidance computer (styrdatorn till Apolloprogrammets månlandare);
- – Apollo Management Group (apollo.com), bland annat sedan maj 2021 ägare till Yahoo.
– Den grekiska guden Απόλλων heter Apollon på svenska, men Apollo på engelska.
[bilar] [datorer] [företag] [it-historia] [mobilt] [psykologi] [windows] [ändrad 2 november 2021]
(networked system) – tekniskt system som är beroende av datornätverk för att fungera.
[it-system] [nätverk] [ändrad 6 december 2019]
(query, även: search) – om databaser: begäran om information ur en databas. – En fråga kan gälla ett urval information, eller att informationen ska ordnas på ett visst sätt. En fråga kan också, i svensk terminologi, vara en ändring eller strykning. – Fråga är den traditionella svenska termen för engelska query. – En fråga kan begära ett urval av information (ge mig en lista på alla kunder i databasen som bor i Malmö), att informationen ska sorteras på ett visst sätt (efter efternamn, efter postnummer) eller en kombination av villkor. Man kan också använda sökbegränsare, vilket innebär att bara en angiven del av databasen ska genomsökas. Frågor till en databas kan ställas av en användare eller av ett annat program. – En fråga som ”ta fram namn och adress till alla villaägare som är mellan 30 och 50 och kör Volvo, och sortera dem efter ålder” uttrycks då i ett frågespråk (query language) som SQL. Andra operationer, som att lägga till, ändra eller ta bort information i en databas kallas också ofta för frågor. – Läs också om lagrade procedurer och vyer (som är två olika saker). – Ordet sökning används mest av icke‑professionella användare och om sökningar i databaser som Google. Skillnaden mellan frågor i databaser och sökningar med sökmotorer är att frågorna i en databas formuleras med utgångspunkt i databasens strukturerade uppbyggnad. Exempel: vill man ha en lista över alla som bor i staden Nora räcker det med att söka efter Nora i fältet ”Postort”. Man behöver inte söka igenom hela databasen efter ordet Nora, och man får därför bara träff på staden Nora, inte på alla som heter Nora i förnamn. Sökningar i sökmotorer är däremot som regel fritextsökningar, eftersom webbsidor och textdokument inte brukar vara strukturerade – det finns inget enkelt sätt att avgöra ifall Nora syftar på en kvinna eller på en stad, utan det får användaren räkna ut själv. – Se också uppslagning (look‑up).
[databaser] [sökmotorer] [sökningar] [ändrad 4 september 2018]
(cognitive radio) – en experimentell teknik för trådlös kommunikation där enheterna ska kunna välja frekvens, protokoll och ändra inställningar beroende på omständigheter. Alltså beroende på tid, plats, datamängd, användarens beteende och vilka andra enheter som finns i närheten. – Läs mer i Wikipedia. – Att kalla detta för kognitivt är att ta till – se kognition.
[experimentell teknik] [trådlöst] [ändrad 2 augusti 2020]
(CGI) – en funktion som förser webbsidor med information som hämtas från andra program när sidan ska visas. – Webbsidor som använder CGI är alltså inte färdigskrivna (statiska), utan varje gång som en besökare hämtar en sådan sida anropar sidan ett separat program (eller flera) som hämtar information från källor som har definierats tidigare. Det innehåll som visas för besökare kan därför förändras från minut till minut. – Det program som hämtar informationen och formaterar den för publicering kallas för CGI‑skript. CGI‑skriptet översätter informationen till HTML eller XML, så att den ska kunna överföras genom webben. Ett CGI‑skript (se skript) kan också hämta data med ledning av den information som besökaren lämnar. – CGI‑program kan vara skrivna i olika programspråk eller skriptspråk, men de följer bestämda regler. – Det fungerar på andra hållet också: ett CGI‑skript kan ta emot data som en besökare har lämnat på en webbsida, konvertera dem till lämpligt format och lagra dem i en databas eller använda dem som indata i ett program.
[webbpublicering] [ändrad 21 april 2018]
- – ett kanadensiskt konsultföretag med huvudkontor i Quebec, grundat 1976. – CGI köpte i maj 2012 brittiska Logica, som i sin tur 2006 hade köpt svenska WM‑data†. Logica hette LogicaCMG 2002—2008 efter att ha gått samman med ett annat brittiskt företag,
CMG, sedan bara Logica. Men numera används bara namnet CGI. – Se cgi.com;
- – se common gateway interface;
- – se computer-generated images.
[datoranimering] [företag] [förkortningar på C] [webbpublicering] [ändrad 10 december 2019]
(data link layer, på svenska också datalänkskiktet) – i nätverk: de funktioner som styr flödet av data i ett nätverk från nod till nod. – Datalänklagret förhindrar att två meddelanden sänds samtidigt på samma kanal, och det kan också ha funktioner som rättar fel i överföringen. Det sköter de enskilda stegen i ett meddelandes väg genom ett nätverk, men det planerar inte meddelandets hela väg från avsändare till mottagare. (Jämför med en trafikpolis som håller ordning på trafiken i en gatukorsning utan att veta vad som är bilisternas slutdestination.) – Datalänklagret är den näst lägsta nivån (lager två) i OSI‑modellen, som är ett sätt att dela upp funktionerna i ett nätverk från de mest grundläggande till de mer övergripande. Datalänklagret tar emot instruktioner från nätverkslagret och styr det lägsta lagret i OSI‑modellen, det fysiska lagret. – Se också datalänk.
[osi] [ändrad 20 maj 2020]
point-to-point protocol – protokoll för uppringd anslutning till internet. Nyare och bättre än SLIP. PPP specificeras i RFC 1961 (länk). – Se också PPPoE.
[förkortningar på P] [internet] [rfc] [ändrad 21 februari 2018]
point-to-point protocol (PPP) over ethernet – ett protokoll som hanterar en dators anslutning till internet över en bredbandsförbindelse. – Föregångaren PPP var utvecklad för uppringda förbindelser, alltså med modem över telefontråd. Med andra ord en kretskopplad anslutning där man disponerar linjen hela tiden tills kommunikationen avslutas. När man kommunicerar över bredband används i stället paketförmedlande teknik där meddelandena delas upp i småbitar som överförs oberoende av varandra. Detta innebär andra förutsättningar, bland annat för säkerhet, vilket ställer nya krav på protokollet. PPPoE är utvecklat för att vara likvärdigt med PPP.
[bredband] [förkortningar på P] [internet] [ändrad 21 februari 2018]