MSN

varumärke för vissa internetbaserade tjänster från Microsoft. MSN är i USA också internet­operatör. – MSN startades 1995, och omfattade då bland annat e‑post­tjänsten Hotmail† (ersatt av Outlook.com) och snabbmeddelande­tjänsten MSN Messenger†. De flesta (men inte alla) tjänsterna i MSN flyttades 2005 till ny­­startade Windows Live† (som sedan dess har försvunnit som varu­märke). – Namnet: MSN stod från början för Micro­­soft Network. Sedan blev det en pseudo­­för­­kort­­ning. – Se msn.com.

[förkortningar på M] [pseudoförkortningar] [webbtjänster] [ändrad 12 april 2017]

beställvideo

(video-on-demand) – sändning av film och andra program till individuella tittare på tider som varje tittare själv väljer. Alltså som en video‑butik på nätet. Kan göras genom kabel‑tv‑nätet, genom bredbandsnätet eller via mobiltelefonnätet. – Jämför med betald visning. – Se också near video‑on‑demand, over‑the‑top och push video‑on‑demand samt om Netflix och Play. – Läs också vad Dataterm­gruppen skriver – länk.

[kultur och underhållning på webben] [videoteknik] [webbtjänster] [ändrad 25 november 2019]

CD

  1. – compact disc – digital optisk disk, från början avsedd för musik. Det var den första optiska disken som fick stor spridning, och den kom före DVD. Standarden för CD presenterades 1979. CD används för musik, data och fotografier, men på grund av begränsat utrymme inte för filmer. – CD som användes för datalagring kallades för CD‑ROM, men oftast räckte det med att kalla dem för bara CD. – Undvik att skriva CD‑skiva, skriv bara till exempel ”en CD”. För stavningen (disc eller disk), se disk. – Se också vad Datatermgruppen skriver: länk. – För CD som man för eget bruk kan lagra data eller musik på (”bränna”), se CD‑R, CD‑RW, CD+R och CD+RW;
  2. collision detection – se kollision;
  3. continuous delivery – se kontinuerlig leverans.

[cd] [förkortningar på C] [nätverk] [optiska diskar] [ändrad 2 juni 2020]

anslutbarhet

(connectivity) – möjlighet att ansluta en dator, en mobil­telefon eller ett program till ett nätverk, en tjänst eller ett program. Kallas på svenska också för konnektivitet. – Se också Datatermgruppen (länk).

[datakommunikation] [ändrad 9 november 2019]

proxy

proxyserver, mellanserverserver som för­­medlar meddelanden och anrop riktade till andra datorer (servrar). – Proxyservrar används för flera ändamål:

  1. – för att minska be­lastningen på nätet eller på servrarna (se också spegelsajt;
  2. – för att höja säker­heten (proxy­servern fungerar unge­fär som en brandvägg);
  3. – för att granska och filtrera trafiken;
  4. – för att kryptera ut­gående trafik och göra användarna anonyma (se anonymi­tets­­server).

– Proxyservrar delas in i:

  • – trans­parenta (genom­­sikt­liga, osynliga – an­vändarna märker inte att de finns, eftersom de transparenta proxyservrarna inte på­verkar innehållet i trafiken) och:
  • – icke-trans­­parenta (de märks genom att de tillför, be­arbetar eller tar bort in­formation).

– Proxy­­servrar är ett normalt in­slag i nät­verk, men det förekommer också att proxy­­servrar installeras i smyg som ett sätt att begå data­­intrång eller sabotage. – Normalt används en proxy för utgående trafik, alltså för en grupp användares kommunikation med internet. En reverse proxy tar emot in­gående trafik, alltså all trafik till en viss webbserver. Syftet är då att minska eller fördela belastningen eller att försvåra an­grepp. – Proxyservrar lagrar ibland kopior av ofta efterfrågad information. De kan då leverera denna direkt till klienterna utan att be­lasta den egentliga webbservern. – Ordet: Proxy betyder ställföreträdare, ombud – det är inte en kortform av proximity (när­het). – I andra samman­­hang kan proxy betyda ombud, ställföre­­trädare (syftande på människor) eller fullmakt. – Se också Datatermgruppen (länk) och Wikipedia.

[it-säkerhet] [nätverk] [ändrad 17 oktober 2019]

termineringsavgift

eller samtrafikavgift – avgift som tele­operatör tar ut för att ta emot sam­tal från andra operatörer och koppla dem till mot­tagares tele­foner i det egna nätet. (Se också sam­trafik och terminering.) Terminerings­avgiften be­talas av den upp­ringande tele­fonens operatör till den mot­tagande tele­fonens operatör, men be­lastar i slut­änden givet­vis abonnenterna. Efter­­som varje operatör har mono­pol på att koppla sam­tal till sina egna abonnenter har de möjlig­het att ta ut höga priser. De myndig­heter som reglerar tele­marknaden för­söker därför tvinga operatörerna att hålla ner ter­mi­ne­rings­­av­gift­erna. Men se också grey route messaging. – På engelska: termination rate.

[telekom] [ändrad 8 augusti 2017]

samtrafik

i telefoni: det att abonnenter hos olika teleoperatörer kan ringa till varandra. (Eller skicka sms till varandra.) Samtrafik kan delas upp i:

  • – samtalsoriginering – det att en abonnent ringer upp en annan abonnent som har en annan operatör;
  • – samtalstransitering – i vissa fall: det att en tredje teleoperatör kopplar sam­tal mellan två andra operatörers nätverk;
  • samtalsterminering – det att en teleoperatör tar emot ett samtal från en abonnent hos en annan operatör och kopplar det till mottagaren. (Observera att terminering här betyder att koppla till ändpunkten, alltså till mottagaren, inte att avsluta.)

– Avgiften som den upp­ringande abonnentens teleoperatör betalar till det mot­tagande abonnentens operatör kallas för samtrafik­avgift eller termineringsavgift. Men se också grey route messaging. – Jämför med roaming.

[telefoni] [ändrad 3 november 2017]

sensor

anordning som mäter ett tillstånd i omgivningen och vidarebefordrar mät­värdet. – Sensorer kan mäta temperatur, buller, ljus, lufttryck, be­last­ning, rörelse, acceleration och annat. Kallas också för avkännare. En sensor som ska reagera på en viss händelse, som att ett mätvärde når en förvald nivå, kallas också för detektor. När man vill betona att anordningen inte bara mäter ett värde, utan också vidarebefordrar det till annan utrustning, talar man om givare. Se också aktuator. – Sensor ska inte förväxlas med censor (tjänsteman som utövar censur).

[elektronik] [sakernas internet] [ändrad 17 november 2017]

Bluetooth low energy

(förkortat BLE eller Bluetooth LE) – en trådlös dataöverförings­teknik, baserad på Bluetooth och avsedd för överföring av små data­mängder mellan apparater. – Exempel på an­vänd­ning: trådlös överföring av data från pulsmätare till smarta klockor. – Tek­niken ut­veck­lades av Nokia och kallades först för Wibree. Den påminner om Zigbee, men är inte­gre­rad med Bluetooth. Bluetooth low energy ingick i version 4 av Bluetooth. Med en inställning kunde man välja mellan den vanliga och den energisnåla versionen. I version 5 av Bluetooth är det helt integrerat, och den särskilda benämningen Bluetooth low energy används inte längre. Ut­rust­ning som använde Bluetooth low energy marknads­fördes tidigare som Bluetooth Smart†. – Ett alternativ är Ant. – Blue­tooth low energy var den tekniska platt­formen för Apples funktion iBeacon. – Se blue­tooth.com (länk, inaktuell).

[inaktuellt] [trådlöst] [ändrad 25 april 2019]