(smartphone) – mobiltelefon som också kan användas som dator: man kan hantera e‑post och titta på webbsidor med den, och köra program av ungefär samma slag som på persondatorer – se app. – Smarta mobiler har ett tangentbord med bokstäver och andra tecken, oftast ett virtuellt tangentbord, men ibland med ett mekaniskt tangentbord i miniatyr. De brukar också ha inbyggda sensorer (accelerometer, termometer, fuktsensor och annat), GPS och kompass som utvecklare lätt kan koppla till program för telefonen. – Smarta mobiler kallas också för smarta telefoner, smarttelefoner, smartmobiler och mobildatorer. – Se också Datatermgruppen(länk). – Motsats: ringtelefon, även kallat dumtelefon(dumbphone); se också funktionstelefon.
skämtsam benämning på mobiltelefon-tekniker som var snabbare än 2g (andra generationen, alltså GSM), men långsammare än 3g. Vanligen avses GPRS. – Om mobiltelefongenerationer, se under mobiltelefon.
– Fifth generation computer systems project, FGCS – japansk satsning på 1980‑talet på att konstruera kraftfulla och lättanvända datorsystem. De skulle ha parallell databehandling och tillämpa artificiell intelligens. – Namnet femte generationen syftade på parallella system: de tidigare generationerna var radiorör, transistorer, integrerade kretsar och mikroprocessorer. – Projektet pågick från 1982 till 1992. Det blev överspelat av den allmänna teknikutvecklingen, spridningen av persondatorer och grafiska användargränssnitt samt genombrottet för internet. I vissa avseenden var projektet långt före sin tid. – Ett webbmuseum för projektet finns här;
– Nordisk mobiltelefoni – det första mobiltelefonnätet av modern typ. Det var cellbaserat, och det var i drift från 1981 till 2007. NMT var ett analogt mobiltelefonnät som byggdes upp gemensamt i de nordiska länderna. Det räknas i efterhand som generation ett (se mobiltelefon). – Det första NMT‑nätet togs i bruk i Saudiarabien 1981. Kort därefter togs NMT 450 i drift i Norden. Det sände på 450 megahertz. Ett andra nät invigdes 1986. Det använde frekvensen 900 megahertz, och kallades följaktligen för NMT 900. Under 1990‑talet överflyglades NMT av GSM (generation två). Det ledde till att NMT 900 togs ur drift den 31 december 2000. Det äldre nätet, NMT 450, fanns kvar till 2007;
– företaget Nordisk Mobiltelefon Sverige, se Net 1;
– Nordic Medtest – ett svenskt företag som testar digital utrustning för hälsa, se nordicmedtest.se;
första generationens mobiltelefoni – se NMT (betydelse 1). I själva verket var NMT den andra generationen – se 0g. – En översikt över generationerna finns på mobiltelefon.
– (noll-generationen) – beteckning på de allra första mobiltelefonerna. De fanns före ”generation ett” (NMT). – 0g‑telefoner var fast monterade i bilar, och alla samtal till och från dem kopplades i början manuellt av en telefonist. Senare kunde man slå numret själv med en fast monterad nummerskiva på bilens instrumentbräde. – Det första nätet för sådan mobiltelefoni i Sverige hette MTA, och infördes 1956. Senare kom MTB och MTC, som senare omarbetades till NMT. Dessa system för mobiltelefoni fick bara några tusen användare, och de avvecklades när NMT kom. – Benämningen 0g är en retronym som aldrig användes när systemen var i bruk. Man talade om biltelefoner. – 0g är faktiskt en dubbel retronym, eftersom man inte tänkte på denna teknik när man i efterhand numrerade generationerna och därför, senare, måste ge den nummer noll, eftersom nummer ett redan var upptaget för NMT. – Om mobiltelefongenerationer, se mobiltelefon;
– trådlöst ansluten till tele- och datanätet med fri rörlighet i ett stort område. – Till exempel en stor del av ett eller flera länder. Anslutningen fungerar även när man färdas i hög hastighet med bil eller tåg. – Typexemplet på mobil kommunikation är mobiltelefoni. Även bärbara datorer och surfplattor använder mobil kommunikation, liksom en del smarta klockor. – Den mobila utrustningen kommunicerar genom ett nät av samverkande basstationer som håller reda på var användarna befinner sig, även när samtal inte pågår. Vid behov kan basstationerna flytta över pågående kommunikation från en basstation till en annan utan att samtalet bryts (se handover). – Mobil kommunikation är en typ av trådlös(wireless) kommunikation. Andra typer av trådlös kommunikation är sladdlös(cordless) kommunikation, RFID och NFC;
– som har att göra med mobil tele- och datakommunikation;
– kort för mobiltelefon.
– Språkligt: Adjektivet mobil betyder från början rörlig, flyttbar. Men numera betyder mobil ofta ”som har att göra med mobiltelefoni”. Om man säger ”mobil kommunikation” menar man inte att kommunikationen är mobil (vad det nu skulle innebära), utan att den sker med teknik som medger mobilitet för användaren och telefonen (eller annan utrustning).
– dra – dra ett kontokort eller annat kort eller biljett genom en läsare för att betala eller bli insläppt. Även: att hålla kortet intill en kortläsare. Används om kort och biljetter med magnetremsa och även om kontaktlösa kort (rfid och nfc) som man håller upp intill läsaren. – Ordet swipe används ibland också som substantiv om själva kortet, och om den avgift som säljaren betalar för kontokortsbetalningar. – Jämför med smygavläsning(skimming).
Voice over LTE – röstsamtal över 4g‑nätverket (som från början faktiskt inte hanterade rena röstsamtal). – Initiativet för att utforma en internationell standard för röstsamtal över 4g‑nätet samordnas av branschorganisationen GSMA, se denna sida.
(local break-out) – möjlighet för mobilabonnenter som är på tillfälligt besök i utlandet att använda en lokal operatör för telefonsamtal och internetsurfning. Abonnentens operatör i hemlandet är inte inblandad. Detta till skillnad från hur det är vid roaming. Lokal utbrytning infördes i EU 2014.
