e-stämpel

elektronisk stämpel – motsvarigheten till elektronisk signatur för organisationer. Alltså en lång sifferserie som bifogas ett meddelande, och som kan användas för att visa att meddelandet verkligen kommer från en bestämd organi­sa­tion (företag, myndighet eller ideell organisation), och att det inte har ändrats på vägen. – En elektronisk stämpellegitimation är en e‑legitimation för en organisation, och den är inte knuten till en bestämd person.

[elektroniska signaturer] [identifiering] [ändrad 6 mars 2018]

kollisionsresistens

om matematik och kryptering: låg sanno­lik­het för att två olika tal får samma kondensat (hash) med en given algoritm. (Se kollision.) – Kollisionsresistens har betydelse för säkerheten i elek­tro­niska signaturer, som matematiskt sett är kondensat. Att åt­min­stone några tal av ett tillräckligt stort antal får samma kon­den­sat är ound­vik­ligt, oav­sett vilken algo­ritm man använder. Det framgår av den så kallade lådprincipen. Det bästa man kan åstadkomma är därför en algo­ritm för kondensat som gör det så svårt som möjligt för en angri­pare att hitta kollisioner. En angripare som hittar en kollision skulle i princip kunna kopiera en elektronisk signatur och sätta den på ett annat meddelande än det äkta (se födelsedagsattack). – En algoritm som ger resultat som ligger nära den mate­ma­tiskt lägsta sannolikheten för kollision kallas för kollisionsresistent. För att illustrera med lådprin­cipen: kondensaten (utdata) bör för­delas så jämnt som möjligt mellan ”lådorna” (matematiskt tänkbara kondensat): det bör inte finnas många tal i vissa ”lådor” sam­tidigt som det är tomt eller glest i andra ”lådor”. En mer matema­tisk beskriv­ning finns i Wikipedia. – Stav­ning: Obser­vera att det ska vara resis­tens med e, inte resis­tans. Det första ordet betyder motståndskraft, det andra be­tyder elektriskt motstånd. – På engelska: collision resistance (stavning med a).

[elektroniska signaturer] [matematik] [ändrad 22 februari 2021]

födelsedagsattack

ett sätt att förse ett förfalskat dokument med en elek­tro­nisk signa­tur som har kopi­e­rats från ett annat doku­ment. – Det borde vara praktiskt taget omöjligt, men det kan göras. Det beror på att en elektronisk signatur är ett kon­den­sat (hash) av texten i det doku­ment som signerats. Och det är oundvik­ligt att två olika doku­ment i säll­synta fall får exakt samma kondensat. Det finns ju fler tänk­bara doku­ment än det finns tänk­bara konden­sat (se kolli­sion och lådprincipen). – An­­gri­paren förbereder attacken genom att färdig­ställa två doku­ment, ett snällt och ett styggt. Hon gör sedan små ändringar i dokumenten tills de får samma kondensat. Det kan räcka med att ändra kommatering, ord­mellan­rum och småord. Födelsedagsparadoxen (därav namnet födelse­dags­attack) gör att detta är enklare än det kan verka. – Angriparen skickar sedan, under någon förevänd­ning, det snälla dokumentet till offret för attacken, som förser det med sin elek­tro­niska signa­tur och skickar till­baka det. Angriparen kan då flytta den elektroniska signaturen till det stygga dokumentet. Det ser då ut som om offret hade signerat det stygga dokumentet. – Mer i Wikipedia.

[elektroniska-signaturer] [ändrad 17 september 2018]

e-id

elektronisk identitetshandling (äldre benämning) – program och certifikat som används på dator eller mobiltelefon för att intyga för motparten att den som gör en trans­aktion över inter­net är den som hon påstår sig vara. – e‑id är ett program som aktiveras med lösenord och sedan kan underteckna och kryptera information och transaktioner automa­tiskt. Mottagaren kan då se att avsändaren är den som hon utger sig för att vara (förutsatt att lösenordet inte har kommit på avvägar), och kan också se vem som har utfärdat id‑handlingen och vid behov dubbel­kolla. – Kallas numera oftast för e‑legitimation.

[elektroniska signaturer] [identifiering] [ändrad 11 december 2019]

signatur

  1. – se elektronisk signatur;
  2. – (fingerprint) – särskiljande egenskaper hos en teknisk anordning, använda för igenkänning: man säger att individuella datorer, webb­­läsare och annat har signaturer som gör att de kan identifieras när de kommunicerar över nätet, även om kommunikationen görs med teknik som döljer avsändaren. Signaturerna samman­­ställs av inställningar, information om tilläggsprogram, programversioner och andra detaljer som skiljer den ena datorn eller webb­­läsaren från den andra. – Virussignaturer är den information som virusskydd använder för att känna igen data­­virus. – Se också signatur­insamling;
  3. påskrift med initialer. – I traditionell svensk pappers­­baserad administration skiljer man mellan signatur och under­­­skrift. Den som sätter sin signatur (oftast bara initialer) på ett dokument in­tygar bara att hon har läst dokumentet (tagit del på byråkratspråk). På engelska: to initial [something]. En under­­­skrift, däremot, är en namnteck­ning. Att sätta sin underskrift på något, att under­­­teckna, kan vara en juridisk handling och innebär i så fall att man fattar ett be­slut, åtar sig att göra något eller intygar att något är sant;
  4. – påhittat namn som en person an­vänder i vissa sammanhang i stället för sitt riktiga namn, men utan att personens vanliga identitet är hemlig. Ordet signatur an­vänds mest om skri­benter. Är det en artist kallas det för artistnamn. På internet talar man också om handle eller något på nick. – Jäm­för med pseudonymer som an­vänds för att dölja en identitet.

– Signatur är latin och betyder det som man under­­tecknar med.

[elektroniska signaturer] [identifiering] [juridik] [signaturer] [ändrad 2 maj 2020]