PoWiFi

en router för batteri­lös användning av mobil­tele­foner genom wi-fi. – PoWiFi bygger på tekniken wi-fi back­­scatter, som har utvecklats av forskare vid Washington university i Seattle, USA, och som visades först upp i augusti 2014. I maj 2015 testades den i fem hem i USA. Den trådlösa driften fungerade utmärkt, utom i ett av de fem hemmen där wi-fi-nätverkets kapacitet för­sämrades. – Tek­niken beskrivs i en teknisk artikel (länk) och på universitetets webbplats (länk). – På­pe­kande: I vissa medier har det talats om att PoWiFi används för trådlös laddning. Det kan vara en över­drift. Tekniken kan användas för att driva mobiltelefoner som saknar batteri, och som inte är anslutna till elnätet. De kan ta emot och sända kommu­nika­tion genom wi-fi. Huru­vida effekten räcker för att också ladda deras batterier är en annan fråga.

[elektrisk ström] [experimentell teknik] [wi-fi] [ändrad 28 oktober 2019]

kvantdator

(quantum computer) – experimentell dator­typ som gör beräkningar med hjälp av fenomen från kvantfysiken, och som i fram­tiden kan bli mycket kraft­full. – Enkelt ut­tryckt kan en kvant­dator med en processor be­arbeta många tal sam­tidigt. Mer precist: utföra samma be­räk­ning på många tal sam­tidigt. En klassisk dator måste däremot ta ett tal åt gången (såvida den inte har flera processorer). Kvantdatorer skulle därför radikalt snabba upp vissa typer av tids­krävande beräk­ningar. Många (men inte alla) så kallade NP‑fullständiga problem kan lösas mycket snabbare av en kvant­dator än med en klassisk dator, men andra NP‑fullständiga problem skulle i praktiken ändå vara olösliga – det skulle ta tusen­tals år att lösa dem, även med en kvantdator. – Den första som speku­le­rade i möjlig­heten att konstruera kvantdatorer var Nobelpristagaren Richard Feynman. Algoritmer för programme­­ring av kvant­datorer utvecklades på 1990‑talet av den amerikanska mate­ma­tikern Peter Shor (länk), läs mer här och här. – Läs också om program­språken Quipper och Q#. – Kvant­datorer bygger på att materiens minsta be­stånds­delar, främst elektroner och fotoner, tycks kunna befinna sig i två oförenliga tillstånd på samma gång, till exempel två spinn samtidigt (superposition). En elektron i det till­ståndet kan i en kvantdator därför stå för 1 och 0 på samma gång. Mot­svarig­heten till en bit (1 eller 0) i en vanlig dator heter i kvantdatorer qubit eller kvant­bit – 1 och 0. – I en vanlig dator står ett tiosiffrigt binärt tal för ett av talen 0–1 023, men i en kvant­dator står motsvarande tal (tio kvant­bitar) för alla tal från 0 till 1 023. Under rätt omständig­heter kan kvantdatorn vara i ett tillstånd där den verkar bearbeta alla dessa tal parallellt. – Läs också om Qcloud och IBM Quantum experience. – I augusti 2019 publicerade den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa en artikel, skriven av Eleanor G Rieffel i samarbete med forskare på Google, där det beskrevs en testning av en kvantdator. Nasa tog bort artikeln efter några dagar, men den finns kopierad på denna länk. Det var en artikel om Googles påstådda lyckade demonstration av kvantsuveränitet (quantum supremacy) som av misstag hade publicerats i förtid.

[experimentell teknik] [kvantdatorer] [ändrad 1 november 2019]

DNA storage

DNA-datalagring – lagring av data i syntetiska DNA‑molekyler. Det är en experimentell teknik. De binära siffrorna 1 och 0 omkodas till de fyra baserna i DNA: A, C, G och T. När man senare ska läsa den lagrade informationen omvandlas sekvensen av A, C, G och T tillbaka till ettor och nollor. Forskare på European molecular biology laboratory (se ebi.ac.uk) har lagrat nästan en megabyte med data i DNA och sedan återskapat datamängden i digital och binär form. – Se denna artikel från 2013 (arkiverad). – Datalagring i DNA blir extremt kompakt jämfört med magnetisk datalagring, men att läsa data lagrade som DNA är tidskrävande.

[datalagring] [experimentell teknik] [ändrad 5 december 2019]

multiplexed optical data storage

(MODS) – en experimentell teknik för optiska diskar med mycket hög lagringskapa­ci­tet – upp till en terabyte på en skiva i samma storlek som en CD. – Tekniken ut­vecklades vid Imperial college of London, och visades upp i oktober 2004 (se pressmeddelande). Vanliga CD och DVD har i plastskivans yta mikro­skop­iska hål som representerar ettor och nollor, men på en MODS-skiva representerar varje enskilt hål ett stort tal. Det är möjligt genom att varje hål innehåller ”trappsteg” som kan finnas på 332 olika nivåer, och skillnaden kan avläsas med laser. En enda MODS-skiva skulle kunna rymma nästan 500 timmar digital video av tv-kvalitet. – Tekniken spåddes en lysande framtid i mitten av 00‑talet, men den har inte kommersialiserats.

[experimentell teknik] [optiska diskar] [ändrad 12 deember 2017]

spinntronik

(än så länge till stor del experimentell) teknik som använder elek­tro­nernas spinn för lagring och be­ar­bet­ning av data. Kallas också för spinnelektronik. – Spinn­tronik förut­sätter att man ställer in spinnet i ett antal elek­troner, eller snarare i elek­tronerna i ett antal atomer – det går nämligen inte att hantera elektroner i samma atom var för sig. Sedan kan atomerna fungera som filter: de släpper fram elek­troner med samma spinn, men stoppar elektroner med fel spinn. Spinn­tronik används redan i läs­huvuden för hårddiskar. (Läs också om MRAM.) Nästa steg är att till­verka ett slags transistorer med spinntronik: de skulle släppa igenom eller stoppa strömmar bero­ende på spinnet. Sådana tran­sis­torer kan göras mindre och mer strömsnåla än vad som är möjligt med vanliga halv­ledare. Slut­ligen finns möjligheten att konstru­era så kallade kvant­datorer med spinn­tronik. – På engelska: spintronics.

[experimentell teknik] [fysik] [kvantdatorer] [ändrad 4 november 2019]

Open Cobalt

en webbläsare för virtu­ella världar och en ut­veck­lings­platt­form för virtuella världar. Projektet bakom Open Cobalt tycks vara vilande. – Open Cobalt är ett program som kan läsa in tre­dimen­sion­ella miljöer från inter­net, visa dem och låta an­vändaren inter­agera med dem. An­vändaren kan också bygga och pub­li­cera egna tre­dimen­sion­ella miljöer. – Open Cobalt har ingen central server, utan är ett P2P-baserat system där an­vändare som är inne i samma virtu­ella värld kom­mu­ni­cerar direkt med varandra, så att samma saker händer sam­tidigt hos båda. – Open Cobalt bygger på Croquet, som är en tillämp­ning av pro­gram­språket Small­talk. – Se opencobalt.net (inte uppdaterad sedan 2010) och Open Cobalt i Google Groups (länk). – Och se croquet.studio (från 2019).

[experimentell teknik] [virtuellt] [webbläsare] [ändrad 31 oktober 2019]