airborne internet

internetkommunikation mellan flygplan i luften – ett föreslaget system för trådlös kommunikation direkt mellan flygplan och mellan flygplan och marken, baserat på internet. Tekniken skulle används för kommunikation mellan flygplan, för navigering och för övervakning, samt för vanlig internetkommunikation. – Idén framfördes 1999 med anledning av projektet SATS, ett flygledningssystem för små flyg­plan (the highway in the sky). – Se också Airborne internet consortium (föråldrad länk, fungerar ibland).

[flyg] [internet] [ändrad 2 april 2018]

Aquila

  1. Bild av hur Aquila skulle kunna se ut. Som en ovanligt smal bumerang mot solnedgång.
    Skiss av drönaren Aquila.

    – ett obemannat solkraftsdrivet flygplan som ska ge trådlös internet­anslutning i områden där det saknas. Aquila har utvecklats av Face­book, och blev känt sommaren 2015. Ett exemplar provflögs i juli 2016. Till skillnad från andra obemannade flyg­plan, drönare, är Aquila mycket stort. Ving­bredden är 42 meter – som ett stort passa­gerar­plan. Men planet väger bara lite över 400 kg. Det ska flyga på mycket hög höjd, 20 000—25 000 meter (passa­gerar­plan brukar flyga på 10 000 meters höjd), och beräknas därifrån kunna ge trådlös täckning i ett område med en dia­meter på ungefär 80 kilo­meter. Planet ska laddas upp med sol­energi under dagen och går då upp på högre höjd; på natten får det förlora höjd för att spara energi. Men det behöver i princip aldrig landa. – Aquila ingår i Face­books projekt internet.org (info.internet.org). – Jäm­för med Googles Project Loon;

  2. – ett system för utveckling av produkter för sakernas inter­net, se aquila.io (borttagen);
  3. – amerikanskt it-säkerhetsföretag, se aquilagroup.com

– Ordet: Aquila är latin för örn.

[flyg] [internet] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 30 juli 2019]

Project Titan

  1. – ett hemlighetsfullt Apple‑projekt för utveckling av en elbil. (Tidigare också känt som iCar.) – I en intervju i juni 2017 bekräftade Apples vd Tim Cook att Apple utvecklar system för självkörande bilar, men inte tänker utveckla någon egen bil, se intervju i Bloomberg. – Rykten om bil­projektet spreds i början av 2015 när Apple rekryterade experter från Tesla och Daimler. Det ryktades också att Apple tänkte köpa Tesla. En besynnerlig bil som körde omkring i Silicon Valley, och som tillhörde Apple, bidrog till ryktena, men det var troligen en bil som Apple använde för att fotografera hus för Apples motsvarighet till Googles Street view. – Apple besökte, enligt The Guardian (länk), i augusti 2015 en militär­bas i Kalifor­nien som används för test­ning av bilar. Hösten 2016 var det stor personalomsättning i projektet: många blev uppsagda eller sa upp sig, men samtidigt nyanställdes ungefär lika många. Det hade troligen samband med en ny inriktning: inte längre att utveckla en bil, utan ett styrsystem för självkörande bilar. I februari 2019 meddelade Apple att ytterligare 200 anställda i projektet ska sägas upp. – Kommentatorer har påpekat att biltill­verk­ning och för­sälj­ning har en helt annan affärs­modell än Apple är vant vid, bland annat för att vinstmarginalerna är mycket lägre;
  2. – tidigare namn på ett hemlighetsfullt projekt från Google / Alphabet för att tillhandahålla bredband från högtflygande drönare, inlett 2014. Namnet ändrades 2016 till Skybender. Namnet Titan syftar på en drönare från företaget Titan Aerospace, som Google köpte 2014. Men efter att en drönare från Titan Aerospace kraschade 2015 avbröt Google / Alphabet satsningen på den drönaren.

[bilar] [flyg] [namnbyte] [ändrad 5 mars 2019]

Skiplagged

en amerikansk webbtjänst som hjälper besökarna att hitta billiga flygresor genom att utnyttja mellan­landningar. Det fungerar därför att en biljett från New York till Köpen­hamn via Paris kan vara billigare än en biljett från New York till Paris. Den som vill flyga till Paris får då rådet att köpa en biljett till Köpen­hamn via Paris och stiga av i Paris. Nack­delen är att det inte går att köpa retur­biljett. Tjänsten startades 2013 av Aktarer Zaman i USA. – Skiplagged stämdes 2014 på miljon­belopp av United Airlines och rese­sajten Orbitz, men United Airlines drog tillbaka stämningen och Orbitz stämning avvisades av domaren. – Se skiplagged.com.

[flyg] [webbtjänster] [ändrad 13 november 2018]

passenger name record

  1. – PNR – förteckning över flygresenärer; referensnummer för varje enskild resenär. – Förutom passagerarnas personuppgifter, flight och slutdestination inne­håller för­teckningen annan information som är praktiskt använd­bar för flyg­bolag och rese­byråer, till exempel medresenärer, hotell och andra etapper på resan. Varje resenärs bokning har ett nummer som består av sex siffror och bokstäver. Passenger name records ingår i flygbolagens datoriserade reservations­system Amadeus;
  2. – EU PNR – för­teckning över flyg­resenärer, gemen­sam för hela EU. Syftet är att kart­lägga terroristers resor. EU:s PNR röstades ner i Europa­­parla­mentet i december 2014, men hade då varit på förslag i flera år. Det röstades igenom 2016. Det backas bland annat upp av Sverige genom EU‑kom­mis­sion­ären Cecilia Malm­ström. EU har redan gått med på att lämna ut passenger name records till USA (länk). – Se Europeiska kommissionens webbsidor (länk).

[flyg] [kartläggning] [ändrad 19 januari 2019]

Nixie

en flygande kamera i format som ett arm­bands­ur. Den har inte realiserats som produkt. Det var en mycket liten drönare som i hop­fällt skick kunde bäras runt handleden, och som hade inbyggd kamera. Den kunde användas för att ta så kallade dronies. – Nixie visades upp på CES‑mässan i januari 2015, men fanns då inte att köpa. – Se flynixie.com (stängd).

[flyg] [kameror] [nerlagt] [robotar] [ändrad 6 augusti 2018]

drönare

Multikopter. Källa: Wikimedia.

(drone) – datorstyrt obe­mannat flygplan. – Bestyckade drönare har använts av USA för krigföring i Pakistan och Afghanistan, men det finns också drönare för fredliga ändamål, lek och hobby. – Skill­naden mellan modell­flygplan och drönare för hobbyändamål är oskarp. Allmänt kan man säga att ett klassiskt modellflygplan är helt och hållet radiostyrt av en operatör på marken. En drönare har däremot ett inbyggt styr­system med datorer. Drönare kan därför till exempel hålla sig flygande, hålla kursen och ändra kurs utan mänsklig manövrering när den väl har ställts in. Autonoma drönare kan utföra uppgifter själv­ständ­igt, till exempel inspektera byggnader utan att styras av en operatör. – Transportstyrelsen gör ingen skillnad mellan radiostyrda modellflygplan och drönare så länge som drönarna flyger enbart inom synhåll från operatören (se denna länk). – Drönare kallas på engelska också för unmanned aerial vehicles, förkortat UAV, militärt för unmanned combat aerial vehicles, UCAV, unpiloted air­craft systems eller unmanned aerial systems, UAS, och remote piloted air­craft systems, RPAS. – En vanlig typ av leksaksdrönare är multikopter, ett slags helikopter med fyra eller fler rotorer.
– Juridiskt: I Sverige måste man ha till­stånd från Transportstyrelsen för att flyga drönare som väger mer än 7 kg, och för att flyga drönare i närheten av en flyg­plats krävs ytterligare ett till­stånd (länk). Nya regler för drönare började gälla den 1 februari 2018, se Transportstyrelsens webbsidor. I USA beslöt FAA (≈luft­farts­verket) 2015 att det krävs särskild licens för den som styr en drönare, och att operatören måste ha drönaren inom synhåll (se FAA:s webbsidor). Det har troligen satt stopp för Amazons planer på att leverera paket till kunder med drönare (även om man kan få dispens i vissa fall). – Fotografering med drönare föll före den 1 augusti 2017 i Sverige under Kameraövervakningslagen. Från den 1 augusti 2017 gällde i stället, för privatpersoner och företag, Personuppgiftslagen† (PUL); från den 25 maj 2018 gäller EU:s dataskyddsförordning. EU:s organ för flygsäkerhet, EASA (easa.europa.eu), antog i juni 2019 bestämmelser om drönare (länk). De ska tillämpas med början i juni 2020. – IDG:s artiklar om drönare, se denna länk.

[flyg] [lagar] [robotar] [ändrad 6 augusti 2019]

VDL

VHF Digital Link – ett navigations- och kommunikationssystem för flyget. Det finns tre varianter, VDL mode 2, VDL mode 3 och VDL mode 4. VDL mode 4 har utvecklats av Håkan Lans och antogs år 2001 som standard av den internationella luftfartsorganisationen ICAO (länk). 2007 beslöt den amerikanska luftfartsmyndigheten FAA att i stället använda VDL mode 2. – VDL mode 4 bygger på Håkan Lans teknik STDMA. Det innebär att alla flygplan, liksom flygledningen, på en bildskärm kan se alla andra flygplan som finns i närheten, förutsatt att alla har VDL mode 4. Tekniken kan också användas för att styra och landa flygplan i mörker och dimma. (VHF står för very high frequency.)

[flyg] [förkortningar på V] [geo] [ändrad 13 november 2018]