Silicon Valley

världens största koncentration av it‑företag. Finns i området mellan San Francisco och San Jose i Kalifornien: i stort sett identiskt med Santa Clara County. – Kärnan är staden Palo Alto söder om San Fran­cisco. Andra städer i Silicon Valley är Cupertino, Los Altos, Los Gatos, Milpitas, Mountain View, San Jose, Santa Clara och Sunny­vale. (San Francisco räknas inte till Silicon Valley.) – Grunden till Silicon Valley lades 1938 när Hewlett-Packard grundades med upp­back­ning av Stan­ford‑universitetet. Stanford satsade under rektorn Frederick Terman (1900—1982) med­vetet på sam­verkan mellan universi­tet och före­tag, och lät storföretag hyra mark billigt på ägorna. Stora för­svars­beställ­ningar satte fart på verk­sam­heten. Intels etablering i området bidrog till att stärka inriktningen på it. En legendarisk idé­smedja i Palo Alto är Palo Alto Research Center (PARC). – Namnet Silicon Valley myntades troligen 1971 av journalisten Don Hoefler (1923—1986, länk) i tidningen Electronic News. Benämningen Silicon Gulch (gulch = klyfta, ravin) har också förekommit. Området har växt med åren, och ibland kallas hela Bay Area (området runt San Francisco Bay) för Silicon Valley. – Se också uppsatsen ”The role of journalism in creating the metaphor of Silicon Valley” från 2007 av David Nordfors och Turo Uskali (länk). – Namnet Silicon Valley har bildat mönster för tillnamn för många andra platser med gott om it-företag, eller med ambitioner i den vägen, se denna lista. – Läs också om Route 128.

[för- och bihistoria] [platser] [universitet och forskningsinstitut] [ändrad 8 oktober 2019]

Kilby, Jack

(1923—2005) – uppfinnare av den integrerade kretsen. – Jack Kilby tog patent på sin konstruktion i februari 1959 när han arbetade på Texas Instruments. Det var fem månader innan Robert NoyceFairchild Semiconduct­ors visade upp sin alternativa konstruktion. Tio år senare fastslog en domstol att Kilby obe­strid­ligen var först, men att Noyce hade en självständig lösning som inte gjorde intrång på Kilbys patent. – Jack Kilby fick år 2000 Nobelpriset i fysik (länk).

[elektronik] [it-historia] [jack kilby] [ändrad 27 maj 2019]

telex

  1. – det mer eller mindre avvecklade internationella nätverket för teleprintrar, bas­e­rat på det vanliga tele­nätet. Det har funnits sedan 1920‑talet, men det är numera ner­lagt i de flesta länder. – Ordet telex användes ofta om den sändande och mot­tagande maskinen i stället för den mer precisa termen tele­printer;
  2. Telex – en teknik för att komma förbi censur av inter­net. Det fungerar så att den som vill besöka en för­bjuden webb­sida i stället besöker en god­känd webb­sida. Men i anropet till den webb­sidan ingår ett kodat med­delande om vilken sida man faktiskt vill besöka. – Systemet förutsätter dels att användaren har ett speciellt klient­program installerat, dels att servrar på inter­net förses med pro­gram som kan upp­fatta de kodade med­delandena. – Telex utvecklades 2011 av Ian Gold­berg, Alex Halderman (länk), Scott Wol­chok och Eric Wustrow. Det är en typ av refraktionsnätverk. – Läs mer på telex.cc. – Läs också om bit (betydelse 2), Feed over email, Free network foundation, Greatfire, Hay­stack†, internet­ridån, Mesh­net och svart­kast.

[censur] [elektronisk kommunikation] [ändrad 19 juni 2019] 

Müller, Johann

Cirkelformad räkneapparat i glänsande koppar med emaljerade knappar.
En av Johann Müllers räknemaskiner (men inte den differensmaskin som nämns här intill.) Autentisk steampunk.

Johann Helfrich Müller – (1746—1830) – tysk byggingenjör som 1784 i en skrift beskrev en differens­maskin. Müller föreslog också att maskinen skulle kunna räkna ut och trycka mate­matiska tabeller direkt. Maskinen blev aldrig gjord, men Müller konstruerade och byggde däremot flera väl fungerande avancerade räkne­maskiner. Müllers skrift kan ha inspirerat Charles Babbage. – Se denna uppsats på tyska av Christine Krause (länk), boken Glory and failure: The difference engines of Johann Müller, Charles Babbage and Georg and Edvard Scheutz av Michael Lindgren (länk) och denna artikel: länk. – Denna Johann Müller ska inte förväxlas med matematikern Johannes Müller Regiomontanus (se Wiki­pedia).

[för- och bihistoria] [personer] [ändrad 7 maj 2019]

app

  1. – oftast: program avsett för smart mobil eller surfplatta. En del appar gör inget annat än att öppna en bestämd webbsida, andra är kompletta program. – App är kort för applikation. Ordet har blivit vanligt sedan Apple började sälja program till iPhone i sin App Store, men ordet app användes långt tidigare. Då syftade man på vilka applikationer som helst, alltså även applikationer för vanliga datorer. – På svenska kallar Apple programmen för program, inte för appar. – Google har också Google Apps. – Se också applet och betalapp;
  2. – benämning på de dechiffreringsmaskiner som byggdes i Sverige under andra världskriget för att automatisera dechiffreringen av meddelanden från G-skrivaren. (Kort för apparat.)

[appar] [it-historia] [jargong] [kryptering] [mobilt] [mjukvara] [ändrad 1 oktober 2018]

Bush, Vannevar

Vannevar Bush.
Vannevar Bush.

(1890—1974) – amerikansk forskare som skissade en före­gångare till hyper­text och webben, Memex. Bush (som inte är släkt med presi­denterna Bush) var pro­fessor på MIT, och kon­stru­erade i mellan­krigs­tiden avan­ce­rade meka­niska räkne­maskiner. Under andra världs­kriget var han högsta chef för USA:s militära forsk­nings­projekt. För­slaget om Memex publi­ce­rade han 1945 i artikeln As we may think i Atlantic Monthly. Memex var en tänkt apparat som länkade samman in­forma­tion i böcker, an­teck­ningar och brev genom ett system av vad som numera kallas för hyper­länkar. Allt skulle lagras på mikro­film och visas på två skärmar. An­vändaren skulle kunna koppla ihop ett doku­ment med ett annat, och det i sin tur med ett tredje, i långa kedjor. Bush tänkte sig att allt skulle göras med analog teknik. – Vannevar Bushs tankar har inspirererat forskare som Ivan Suther­land, Douglas Engelbart och Ted Nelson samt givetvis Tim Berners-Lee. – Före Vannevar Bush hade belgaren Paul Otlet föreslagit ett liknande system, baserat på register­kort. G Pascal Zachary har skrivit bio­grafin Endless Frontier (1997) om Bush. Se också också Wikipedia. – Ar­­ti­keln As we may think finns här. – Namnet: Vannevar uttalas med samma be­to­ning som Sven-Ivar.

Turingmaskin

En riktig Turingmaskin, byggd av amerikanen Mike Davis.
En riktig Turingmaskin, byggd av amerikanen Mike Davey.

en teoretisk dator som beskrevs 1936 av Alan Turing. Det var en ren tankekonstruktion. (1936 fanns inga datorer.) – En Turing­maskin mot­svarar ett modernt datorprogram, men när man talar om Turingmaskiner menar man ofta universella Turingmaskiner, som kan sägas mot­svara datorer. – Alan Turing beskrev maskinen i artikeln ”On computable numbers with an application to the Entscheidungsproblem (länk). Artikeln handlade om ett matematiskt problem, stopproblemet, inte om datorer. Turing beskrev det som senare fick heta Turingmaskinen enbart för att göra ett matematiskt bevis åskådligt. Det var inte en beskrivning av något som Turing verkligen tänkte bygga. – Turing­­maskinen har en pappers­remsa som matas fram och tillbaka genom ett läs- och skrivhuvud enligt bestämda regler. Det finns flera upp­­sätt­ningar regler som kallas för tillstånd, och i reglerna ingår övergångar från ett tillstånd till ett annat. Skrivhuvudet kan läsa, radera och skriva tecken på remsan. Man programmerar Turing­maskinen med tecken på remsan, och Turingmaskinen matar sedan, enligt reglerna, remsan fram och tillbaka, läser, raderar och skriver samt växlar till­stånd tills den kommer till en regel som säger ”stopp”. Då stannar maskinen och lösningen på problemet kan avläsas på remsan. Detta är helt genomförbart, bortsett från de praktiska problemen med pappersremsan, pennan och radergummit. – I princip kan varje pro­blem som kan lösas med ett modernt dator­program också lösas av en motsvarande Turing­maskin, men naturligt­vis är det ogörligt att använda en maskin med pappers­remsa. Man brukar därför simulera Turing­maskiner i datorer. (Se här.) Det är nämligen bra att öva sig på program för Turingmaskiner när man ska lära sig programmera. – Se också finit tillståndsmaskin. – Efter andra världskriget konstruerade Alan Turing en dator, ACE som till stor del baserades på de principer som Turing beskrev i sin artikel. – Turingmaskinen införde idén om lagrade program i datortekniken. Idén togs upp av John von Neumann i hans arkitektur för datorer, von Neumann-arkitekturen. Den är mindre sofistikerad än Turings modell, men mer över­skådlig, och blev allenarådande i dator­tekniken. – Pro­fessor Bernard Hodson (länk) i Kanada har ut­vecklat en modern programmerings­teknik baserad på Turings principer. – Mate­matikern Stephen Wolfram arrangerade 2007 en tävling om Turingmaskiner, se här. – Mike Davey beskriver hur han byggde en riktig Turingmaskin (se bilden) i denna artikel. – Richard Ridel har byggt en Turingmaskin av trä, se denna video.

[it-historia] [matematik och logik] [ändrad 12 mars 2018]

googol

Teckning av sagomonster som krälar på alla fyra.
The Google enligt V C Vickers.

ett stort tal som skrivs som en etta följd av hundra nollor (med vanlig decimal notation). – Talet googol definierades av den amerikanska matematikern Edward Kasner runt 1920; namnet hittade hans systerson Milton Sirotta på. Talet blev känt 1940 genom Kasners populär­veten­skapliga bok Mathematics and the imagination (svensk översättning Matema­tiken och fantasien, 1943). – Talet googol­plex, även det definierat av Kasner, är 10 upphöjt till googol (alltså en etta följd av googol nollor). – Sök­motorn Google är upp­kallad efter talet googol. – Fördjupning: Författaren och konstnären Vincent Carter Vickers gav 1913 ut barnboken The Google Book (länk). Där är Google en sagovarelse. Senare dök seriefiguren ”Barney Google” upp i serien Snuffy Smith (Tjalle Tvärvigg), och ordet google användes också i en populär sång på 1920‑talet. Så det antas att Milton Sirotta var påverkad av populär­kulturen när han hittade på ordet googol. Sökmotorns stavning är alltså en omedveten återgång till ursprunget.

[för- och bihistoria] [tal] [ändrad 1 september 2019]

Scheutz, Georg och Edvard

Georg och Edvard Scheutz.
Georg och Edvard Scheutz.

far och son Georg Scheutz (1785—1873) och Edvard Scheutz (1821—1881) från Sverige konstruerade och byggde under tiden 1843—1859 en fungerande dif­fe­rens­maskin – den Scheutzska räkne­maskinen. De var inspirerade av Charles Babbage, som upp­muntrade deras arbete, men de kon­stru­e­rade sina maskiner själv­ständigt och med mycket mindre pengar än vad Babbage för­fogade över. De hade hjälp av den skicklige mekanikern J W Berg­ström (se Wikipedia). – Precis som Babbage byggde de maskinen som ett verktyg för auto­ma­tisk ut­räk­ning och tryck­ning av mate­ma­tiska tabeller. De tryckte verkligen sådana tabeller och gav ut dem 1849. – Att de trots det endast lyckades sälja tre exemplar av sin maskin berodde troligen på att det var alltför om­ständ­ligt att använda den – det gick fortare att trycka och korrektur-läsa de mate­ma­tiska tabellerna på det vanliga sättet. – En av Scheutzarnas maskiner finns på Tekniska museet i Stockholm. En mer fram­gångs­rik ut­veck­lare av differens­maskiner var en annan svensk, Martin Wiberg.

[edvard scheutz] [georg scheutz] [it-förhistoria]

bugg

  1. (bug) – fel i programkod eller i andra tekniska konstruktioner. – Att leta efter sådana fel i ett program kallas för att debugga, avbugga eller avlusa, på engelska debug. – Engelska bug be­­tyder ohyra, kryp, skalbagge. Ordet har använts inom pro­­gram­mering sedan 1945, då en riktig bug (en mal) fick en elek­tronisk räkne­­maskin på Harvard att krascha. Malen klistrades in i loggboken, och finns fort­­far­ande kvar där (se länk). Datorpionjären Grace Hopper hittade inte malen själv, men räknas som den som, med anledning av malen, in­­förde ordet bug i it‑språket. Men ordet har an­vänts i liknande betydelse i USA sedan 1800‑talet – det står i ett brev från 1878 av Thomas Edison (se artikel i ameri­kan­ska Tech­world: länk). – Se också bug bounty, feature, glitch och paper­cut;
  2. – dold avlyssnings-apparat. Man buggar ett rum, därav ordet bugg­ning, på formell svenska rums­­­av­lyss­ning. – Ut­­­trycket web bug (se spårpixel) syftar på bug i denna be­­tydelse;
  3. – se cybug.

[avlyssning] [fel] [it-historia] [robotar] [ändrad 27 december 2018]