informationsekonomi

hantering av den information som finns i en organisation som en tillgång. – I informationsekonomi ser man information som något som har värde, men också som en kostnad och en risk. I informationsekonomi analyserar man frågor som vilken information som måste sparas och vad som kan raderas, vilka lagringsmedier som ska användas för olika informationsmängder och hur viktigt det är att viss information görs lättillgänglig och sökbar. Riskavväganden hänger ihop med efterlevnad av lagar och bestämmelser (man kan åläggas att lämna ut viss information, kanske många år efter att den skapades) och den väl­kända regeln att man brukar behöva något dagen efter att man har kastat det. – På engelska: information economics.

[företag och ekonomi] [informationshantering] [ändrad 27 juli 2021]

dimension

  1. – om databaser: typ av data som kan jämföras och sorteras på ett meningsfullt sätt. – Dimensioner visas oftast i kolumner i en tabell. En typisk dimension är tid. En annan dimension kan vara intäkter. Tid kan delas upp i år, månad, dag och så vidare. Intäkter kan delas upp i försäljning, ränta med mera. De två dimensionerna kan korsa varandra, så att man kan läsa av intäkter i januari – precis som i en vanlig tabell. – Om man låter fler än två dimensioner korsa varandra, vilket är svårt att åskådliggöra men tekniskt okomplicerat, talar man om flerdimensionella eller multidimensionella databaser;
  2. – i webbstatistik: beskrivande egenskap eller kännetecken, till exempel land, språk, sökord. Dimensioner namnges. Om man räknar hur många besökare som ingår i en dimension kallas det för statistik;
  3. – om geometriska dimensioner, se tredimensionell.

[databaser] [marknadsföring] [webbstatistik] [ändrad 6 oktober 2021]

demon customer

förlustkund – kund som företaget förlorar pengar på. Det kan vara någon som enbart köper rea­varor (som företaget säljer till under­pris i för­hoppning om att kunderna också ska köpa andra varor till fullt pris), eller en postorder­kund som beställer hem massor med kläder, provar dem hemma och sedan returnerar det mesta.

[handel] [ändrad 10 november 2018]

klickbete

vilseledande eller överdriven rubrik, annan text eller bild som ska locka folk att klicka på en länk på en webb­­sida. Grova exempel är mer eller mindre pornografiska bilder eller sensationella påståenden om kändisar som, om man klickar på dem, leder till annonser för bantningsmedel. På engelska: click­­bait. Även: klickfälla eller klickrubrik, på engelska clicktrap. – Se också share­­bait.

[marknadsföring] [webbpublicering] [ändrad 11 februari 2018]

Adsense

Googles tjänst för förmedling av annonser som publiceras på webbsidor som inte tillhör Google. – Den som har en webb­plats och vill anlita Adsense registrerar sig först hos Google. Google använder sedan ord från webbplatsen i kombination med annan information för att välja ut annonser som automatiskt visas på webb­sidorna. Annonsören betalar till Google baserat på antalet klick på annonsen, och webb­platsens ägare får en andel av annonsintäkterna. Nästan en tredje­del av Googles intäkter kom 2010 från Adsense. – Läs mer om Adsense på Googles webbsidor (länk).

[marknadsföring] [ändrad 7 september 2018]

betydande marknadsinflytande

om teleoperatörer: som har 25 procent eller mer av marknaden i företagets om­råde. Detta enligt EU:s definition. En teleoperatör med be­­ty­dande marknads­­in­flyt­ande måste lämna in sin prislista till regleringsmyndigheten, i Sverige PTS, för god­­kän­nande. – På engelska: significant market power.

[företag och ekonomi] [telekom] [ändrad 11 oktober 2018]

Transatlantic trade and investment partnership

(TTIP) – ett kontroversiellt men aldrig realiserat handels- och investeringsavtal mellan EU och USA som det förhandlades om med början 2013. Efter att USA 2016 drog sig ur förhandlingarna upphörde de i praktiken, och 2019 förklarade Europeiska unionens råd förhandlingsdirektiven föråldrade (se consilium.europa.eu…). – Motståndare ansåg att det föreslagna avtalet gav storföretag rätt att stämma stater inför domstol för demo­kratiskt beslutade lagar och för att tvinga fram privatisering. Greenpeace i Nederländerna kom 2017 över det hemliga förslaget till avtal och publicerade det, se denna länk. – Läs också om Trans-pacific partner­ship (TPP).

[aldrig realiserat] [avslöjanden] [handel] [politik] [ändrad 23 november 2020]