Axis

  1. – ett svenskt företag som utvecklar webb­kameror och övervakningsutrustning. Grundat 1984 i Lund. Sedan 2015 är japanska Canon majoritetsägare av företaget. – Se axis.com;
  2. – en avvecklad webb­läsare från Yahoo, avsedd för iPhone och iPad. – Axis släpptes i maj 2012 och avvecklades i juni 2013. Axis var nära kopplad till Yahoos sök­motor. Användaren kunde överföra resultaten av sina sökningar på Axis från iPhone till iPad eller till persondator.

[företag] [nerlagt] [webb­läsare] [ändrad 6 mars 2018]

RSA

den mest kända algoritmen för asymmetrisk kryptering. RSA är också ett kryptosystem baserat på RSA‑algoritmen. – Nästan all kryptering på internet förutsätter RSA-algoritmen. Men eftersom RSA‑algoritmen är mycket resurskrävande används den vanligtvis bara när två parter ska komma överens om en engångsnyckel för symmetrisk kryptering. – RSA är uppkallat efter upphovsmännen Ron Rivest (länk), Adi Shamir (se Wikipedia) och Leonard Adleman (länk). RSA presenterades 1977 och var den första asymmetriska krypteringsalgoritmen. Sedan dess har andra matematiker ut­vecklat liknande algoritmer. (Se också Diffie‑Hellman.) – RSA‑algoritmen bygger på att man räknat ut ett mycket stort tal (numera ofta 2048 binära siffror, motsvarande 617 decimala siffror) som är produkten av två primtal. Man kan sedan räkna ut två andra tal, som har ett matematiskt samband med de två primtalen, och det ena av de två talen (valfritt) får sedan bli en privat (hemlig) nyckel, det andra blir en publik (öppen) nyckel. – Vem som helst kan kryptera ett meddelande med den publika nyckeln, som kan offentliggöras fritt, men bara den som har den privata nyckeln kan sedan dekryptera dem. – Den som däremot vill knäcka ett RSA‑krypterat meddelande måste hitta de två primtalen (den öppna nyckeln ger ingen ledning). Den som har skapat det stora talet (och alltså är mottagare av krypterade meddelanden) känner däremot till en hemlighet, den privata nyckeln, som gör att meddelanden relativt enkelt kan dekrypteras. – En utförlig förklaring av hur RSA-algoritmen fungerar finns i denna artikel i Computer Sweden. – I  mars 2021 publicerade den tyska krypteringsexperten Claus Peter Schnorr (1943) en artikel där han hävdade att det finns ett enklare sätt att räkna ut nyckeln till ett RSA‑krypterat meddelande än att söka efter primfaktorerna – se denna artikel. Det är när detta skrivs inte bevisat att Schnorr har rätt, eller att hans föreslagna metod är praktiskt tillämpbar. – RSA‑algoritmen tillhörde tidigare företaget RSA Security, men patentet har gått ut. Många utföranden av RSA‑algoritmen har därför gjorts av andra företag och sammanslutningar. RSA Security ingår numera i EMC, men under eget namn (rsa.com), och marknadsför RSA‑algoritmen som del av ett kryptosystem. – RSA Conference, RSAC, är en säkerhets­kon­ferens som har anordnats sedan 1991 – se rsaconference.com. – IDG:s artiklar om RSA: länk.

[företag] [förkortningar på R] [kryptering] [mässor och kon­ferenser] [ändrad 11 april 2022]

Blue Coat

Blue Coat Systems – ett uppköpt amerikanskt företag som säljer utrustning för övervakning och optimering av kommunikation på internet. Köptes 2016 av Symantec (numera del av Broadcom). Företaget kom i blåsväder 2011 när det uppgavs att regimen i Syrien använde utrustning från Blue Coat för att blockera tillgången till internet för oppositionella. Företaget hette tidigare Cacheflow. – Symantec har avvecklat varumärket Blue Coat.

[företag] [uppköpt] [ändrad 3 mars 2020]

SCO Group

The SCO Group – ett nerlagt amerikanskt företag, mest känt för sina misslyckade stämningar av andra före­­tag. I praktiken är före­taget nerlagt sedan 2012, men dess im­materiella egendom ingår sedan 2011 i företaget TSG Group. – The SCO Group uppstod 2002 när företaget Caldera† först köpte en stor del av tillgångarna, bland annat operativsystemet UnixWare†, från Santa Cruz Operation†, mer känt som SCO. Caldera bytte sedan namn till The SCO Group. (Gamla SCO bytte då till namnet Tarentella.) The SCO Group deltog i utvecklingen av det dödfödda United­Linux†. – Som­ma­ren 2003 blev The SCO Group känt för att hota alla andra företag som leve­rerar Linux med åtal för brott mot upphovs­­rätten. SCO Group påstod att Linux innehöll källkod som var plagierad från Unix System V, som SCO Group ägde rätten till. Alla stämningar miss­­lyckades, och 2007 be­­gärde The SCO Group företagsrekonstruktion (så kallad chapter 11). I oktober 2010 sålde konkursförvaltaren större delen av SCO Groups till­gångar, in­klusive Unix System V, men företaget existerade fort­farande på papperet. I januari 2011 meddelade konkursförvaltaren att företaget Unxis, numera Xinuos, köper SCO Groups program­varuverk­sam­het. 2011 överförde Xinuos det som återstod av The SCO Group till ett nytt bolag vid namn TSG Group. I augusti 2012 begärde det företaget sig i likvidation.

[företag] [nerlagt] [upphovsrätt] [ändrad 19 september 2022]

Commodore

amerikansk tillverkare av persondatorer, mest känd för Commodore 64 och Amiga. – Företaget Commodore grundades 1954 i Kanada av Jack Tramiel†, och tillverkade först skrivmaskiner, senare elektroniska räkneapparater. 1977 kom persondatorn Commodore PET, 1981 kom Vic‑20, 1982 Commodore 64 (C64), som såldes i 22 miljoner exemplar. (Artikel om Commodore 64 från idg.se, klicka här.) – Tramiel lämnade Commodore 1984 för att starta Atari. Samma år köpte Commodore företaget Amiga, och lanserade 1985 datorn med samma namn. Runt 1990 blev det uppenbart att Commodores produkter varken kunde konkurrera med PC / Windows eller, för Amigas del, med Macintosh, och 1994 försattes Commodore i konkurs. – Företagsnamnet Commodore har återuppstått: 2011 började ett nytt företag, Commodore USA, sälja en kopia av Commodore 64. En annan kopia, The 64, gräsrotsfinansierades 2016 genom Indiegogo. I december 2019 kom The C64 från brittiska Retro Games, se denna länk. – En samling program för Commodore 64 finns sedan september 2018Internet Archive, se denna länk. Det finns också en emulator för Commodore 64, se VICE. – Varumärket Amiga finns också kvar. – Mer om detta i Wikipedia. – IDG:s artiklar om Commodore: länk.

[it-historia] [ändrad 18 december 2020]