Instagrammålet

en rättegång mot två flickor som 2012 spred förnedrande uppgifter om nästan två hundra ungdomar på Insta­gram. Ungdomarna pekades bland annat ut som prosti­tuerade. – Rykten om att en tredje flicka, som inte var inblandad, låg bakom ledde till svåra upplopp i Göteborg i december 2012. De kränkande påståendena polis­anmäldes av 45 ungdomar. I juni 2013 dömdes två flickor för grovt förtal. De ska tillsammans betala 15 000 kronor i skadestånd till var och en av måls­ägarna, alltså sammanlagt en halv miljon kronor. – Ut­slaget anses ha betydelse för att dämpa det så kallade näthatet. – Se också hämnd­porr.

[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [rättsfall] [ändrad 18 september 2017]

– In English: The Instagram case was a court case againt two Swedish teenage girls who in 2012 published defamatory statements about almost two hundred other teenagers on the Instagram social network. The slander mainly concerned sexual behavior. This happened in Gothenburg, Sweden. In December 2012, rumors that a third teenage girl, who was actually not involved, had posted the slander caused riots in Gothenburg. The two girls who were actually behind the postings were found guilty of aggravated defamation in June, 2013. They were sentenced to paying damages of 15,000 Swedish kronor to each person they had slandered, in all about half a million Swedish kronor. – For more summaries in English, please click at this link.

troll

  1. nättroll, internettroll – en som skriver provokativa saker på internet, eller kommer med uppen­bart felaktiga påståenden för att skapa uppståndelse. – Från början: en som gör det för att skapa irritation, och för att skratta åt alla som låter sig luras, till exempel genom att de kommer med allvarligt menade rättelser av avsiktliga och provokativa fel. I denna betydelse kommer ordet troligen av trolling (fiskesättet dragrodd, se Wikipedia), som i ”trolling for suckers”, men det skadar förstås inte att engelska troll också har samma betydelse som på svenska. – Se också concern troll och trollfabrik. – Numera kallas ofta alla som skriver dumma och provokativa saker för troll, även om de gör det på fullt allvar, som näthatare. Ibland kallas alla som säger emot för troll. – I boken This is why we can’t have nice things (länk) från 2015 hävdar Whitney Phillips (länk) att trollens beteende bygger på samma ”affärsmodell” som vanliga massmedier. – Se också trollfilter. – Trollens inlägg kallas på engelska ibland för flame bait. – Jämför med bozo, griefer, lamer, n00b och sea‑lion;
  2. – se patenttroll, upphovsrättstroll och porn troll;
  3. to troll – att surfa, att söka information på webben.

– Ordet: Troll kan dels ha att göra med substantivet troll i samma betydelse som på svenska, men det kan också anspela på trollingdragrodd, eller på det ljudlika trawl (som i trålning) i betydelser som genomsöka, håva in.

[illa omtyckta personer] [näthat] [troll] [ändrad 1 maj 2020]

stalkning

(stalking) – förföljelse av någon fysiskt eller genom telefonsamtal, e‑post eller med andra medel. Juridiskt: olaga förföljelse. – Stalkning kan dels innebära att stalkaren följer efter och bevakar en person, vilket kan göras öppet eller i smyg, dels att stalkaren kontaktar offret med upprepade besök, brev, telefonsamtal, e‑post, trots att offret har gjort klart att detta inte är välkommet. – Stalkning kan vara öppet hot­full eller uttryck för idoldyrkan eller obesvarad för­älskelse som har över­gått i besatthet. Om trakasserierna mest sker på nätet talar man om nätstalkning. – Att samla in mängder av information om en person kallas ibland också för stalkning, som i uttrycket no stalk. (Jäm­för med doxing.) – Ordet: Engelska stalking beskrev från början smygande, tjuvskytte, att spåra vilt, att gå försiktigt, att skugga någon / något. I den ryska filmen Stalker (länk) från 1979 betyder stalker vägvisare. – Betydelsen att förfölja någon är rätt ny (1990‑talet). Ordet har försvenskats till stalkning med former som att stalka och stalkare. Det uttalas på svenska som det stavas. – Läs mer om stalkning i denna rapport från Brottsförebyggande rådet. – En lag från oktober 2011 förbjuder stalkning, som i lagen kallas för olaga förföljelse. (Lagtexten finns här, se fjärde kapitlet, fjärde paragrafen.) – Se också stalker app och stalker site. – Jämför med lurker och läs om motsatsen, antistalking.

[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [kartläggning] [ändrad 2 maj 2019]

olaga förföljelse

i juridik: upprepade kränkningar av en persons rätt att vara i fred. – Det mot­svarar vad som också kallas för stalkning, alltså fysisk förföljelse, ovälkomna besök, telefonpåringningar, mejl, hotelser och andra upprepade handlingar som är hot­fulla eller kränkande. – Olaga förföljelse förbjöds i lag i oktober 2011, och kan straffas med upp till fyra års fängelse. Nytt i lagen är att en serie av sådana handlingar är åtal­bara tillsammans. Tidigare har de bedömts var för sig i dom­stolen. – I lagen används termen kontaktförbud i stället för det äldre besöksförbud för att understryka att även telefonsamtal, mejl och SMS är förbjudna. – Se Brotts­balken, fjärde kapitlet, fjärde paragrafen, avsnitt b (länk).

[förföljelse] [lagar] [ändrad 22 november 2017]

doxing

doxning – trakassering av någon genom att man tar reda på så mycket som möjligt om personen, och sedan lägger ut det på internet. – För doxning utnyttjas ofta pinsamma fotografier eller videor eller annan komprometterande information. – Se också doxware. – Ordet doxing, även stavat doxxing, kommer av dox eller docs för documents. – Se också hämndporr, makromobb, näthatare och nätstalkning samt uttrycket no stalk. – Ordet doxing används ibland också om publicering av dokument från företag och andra organisationer: organizational doxing. – Doxningens historia berättas i en artikel i Washington Post: länk (kräver inloggning). – Doxa var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[aktivism] [förföljelser] [jargong] [personlig integritet] [årets nyord] [ändrad 6 september 2021]