Kategori: förkortningar

Förkortningar som står i IDG:s ordlista. För att se förkortningar som börjar på en viss bokstav, klicka på A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö eller 123 (för förkortningar som börjar med siffror eller tecken).

PPPoE

point-to-point protocol (PPP) over ethernet – ett protokoll som hanterar en dators anslutning till internet över en bredbandsförbindelse. – Föregångaren PPP var utvecklad för uppringda förbindelser, alltså med modem över telefontråd. Med andra ord en kretskopplad anslutning där man disponerar linjen hela tiden tills kommunikationen avslutas. När man kommunicerar över bredband används i stället paketförmedlande teknik där meddelandena delas upp i småbitar som överförs oberoende av varandra. Detta innebär andra förutsättningar, bland annat för säkerhet, vilket ställer nya krav på protokollet. PPPoE är utvecklat för att vara likvärdigt med PPP.

[bredband] [förkortningar på P] [internet] [ändrad 21 februari 2018]

XML

eXtensible markup language – ett språksystem för kodning av innehållet på webbsidor. Mer exakt är XML en standard som gör det möjligt att skapa språk för olika ändamål. – En webbsida som är kodad i XML innehåller maskinläsbara beskrivningar av den information som finns på sidan. Informationen är därför inte bara en textmassa, utan den kan bearbetas på olika sätt av ett program. Samtidigt kan XML‑koden utformas så att den kan läsas som vanlig text av människor. – XML, som kom 1998, är ett nyare alternativ till HTML. HTML, som är det ursprungliga språket för webbsidor, beskriver bara hur sidan ska se ut rent grafiskt, men i XML kan man tala om att ”detta är ett recept”, ”detta är ett tele­fon­nummer”, ”detta är en beskrivning av ett användargränssnitt”. XML skiljer sig från HTML på två sätt:

  • – det är, trots namnet, inget språk, utan en uppsättning regler för hur man utformar språk. Alla som vill kan göra en egen form av XML som fungerar i alla XML‑anpassade webbläsare;
  • – med XML kan man detaljerat beskriva (tagga) webbsidans innehåll, inte bara (som med HTML) hur den ska se ut.

– Man kan alltså med taggar ange att ”detta är ett efternamn”, ”detta är en kemisk formel”, ”detta är ett pris”, förutsatt att man använder en form av XML som passar. Det innebär att ett datorprogram som läser ett XML‑dokument kan söka efter vissa slag av information och spara den i en databas eller bearbeta den. Att möjliggöra automatiskt utbyte av information och tjänster mellan datorer är ett av målen med XML. – Det finns många tillämpningar av XML för olika ändamål, till exempel MathML för matematik, NewsML för nyheter och PPML för beställtryck. XML är en förenklad version av SGML. XML ska inte förväxlas med XHTML. – Läs mer på W3C:s webbsidor. – En knapp med texten XML på en webbsida hänvisar ofta till ett RSS-flöde.

[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 13 maj 2017]

Daisy

Bild från filmen 2001: Ett rymdäventyr där astronauten Dave Bowman stänger av datorn HAL.
HAL sjunger Daisy.
  1. – Digitalt anpassat informationssystem, DAISY – en internationell standard för digitala talböcker. (Alltså inlästa böcker avsedda för blinda och synskadade.) – DAISY efter­liknar de möjligheter som finns i tryckta böcker. Det finns alltså innehållsförteckningar, sidnummer, möjlighet till sökning och man kan lämna bokmärken. – DAISY utvecklades av svenska Talboks- och punktskriftsbiblioteket, numera Myndig­heten för tillgängliga media (länk) med början 1988, och har blivit en internationell standard som förvaltas av The DAISY Consortium, se daisy.org. Artikel om DAISY:s historia, se här;
  2. – to sing Daisy – att avsluta något för gott, att stänga av en dator för sista gången. Uttrycket anspelar på en scen i filmen 2001: ett rymdäventyr (se IMDb: länk) där datorn HAL sjunger sången ”Daisy” (på svenska ”Isabella”, även känd som ”På en bicykel gjord för två”) medan den successivt stängs av. – Se detta klipp på Youtube: länk;
  3. – [to] daisy chain – se kedjekoppla;
  4. – daisy wheel printer – se skön­skrivare.

[böcker] [funktionsvariation] [förkortningar på D] [jargong] [ljudinspelningar] [nätverk] [skrivare] [spelfilmer] [tillgängligt] [ändrad 3 juli 2017]

NMT

  1. – Nordisk mobiltelefoni – det första mobiltelefonnätet av modern typ. Det var cellbaserat, och det var i drift från 1981 till 2007. NMT var ett analogt mobiltelefonnät som byggdes upp gemensamt i de nordiska länderna. Det räknas i efterhand som generation ett (se mobiltelefon). – Det första NMT‑nätet togs i bruk i Saudiarabien 1981. Kort därefter togs NMT 450 i drift i Norden. Det sände på 450 megahertz. Ett andra nät invigdes 1986. Det använde frekvensen 900 megahertz, och kallades följaktligen för NMT 900. Under 1990‑talet överflyglades NMT av GSM (generation två). Det ledde till att NMT 900 togs ur drift den 31 december 2000. Det äldre nätet, NMT 450, fanns kvar till 2007;
  2. – företaget Nordisk Mobiltelefon Sverige, se Net 1;
  3. – Nordic Medtest – ett svenskt företag som testar digital utrustning för hälsa, se nordicmedtest.se;
  4. – se neural maskinöversättning.

[företag] [förkortningar på N] [mobilt] [språkteknik] [ändrad 27 maj 2020]

HITS

metod för att rangordna resultaten av sökningar på webben, utvecklad av Jon Kleinberg på 1990-talet. – HITS blev grunden för Googles sidrankningsmetod PageRank. HITS byggde i sin tur på en liknande metod, Clever, som Kleinberg hade utvecklat på IBM Research. – I HITS klassades vissa webb­sidor som nav (hubs), nämligen sidor som hade många länkar till andra sidor. Andra sidor klassades som auktoriteter (authorities), nämligen sidor som många andra sidor hade länkar till. – Se Klein­bergs artikel ”Hubs, authorities and communities” (länk), publicerad 1999. – HITS uppges vara en förkortning för Hyperlink-induced topic search.

[förkortningar på H] [rankning] [ändrad 5 september 2018]

RSA

den mest kända algoritmen för asymmetrisk kryptering. RSA är också ett kryptosystem baserat på RSA‑algoritmen. – Nästan all kryptering på internet förutsätter RSA-algoritmen. Men eftersom RSA‑algoritmen är mycket resurskrävande används den vanligtvis bara när två parter ska komma överens om en engångsnyckel för symmetrisk kryptering. – RSA är uppkallat efter upphovsmännen Ron Rivest (länk), Adi Shamir (se Wikipedia) och Leonard Adleman (länk). RSA presenterades 1977 och var den första asymmetriska krypteringsalgoritmen. Sedan dess har andra matematiker ut­vecklat liknande algoritmer. (Se också Diffie‑Hellman.) – RSA‑algoritmen bygger på att man räknat ut ett mycket stort tal (numera ofta 2048 binära siffror, motsvarande 617 decimala siffror) som är produkten av två primtal. Man kan sedan räkna ut två andra tal, som har ett matematiskt samband med de två primtalen, och det ena av de två talen (valfritt) får sedan bli en privat (hemlig) nyckel, det andra blir en publik (öppen) nyckel. – Vem som helst kan kryptera ett meddelande med den publika nyckeln, som kan offentliggöras fritt, men bara den som har den privata nyckeln kan sedan dekryptera dem. – Den som däremot vill knäcka ett RSA‑krypterat meddelande måste hitta de två primtalen (den öppna nyckeln ger ingen ledning). Den som har skapat det stora talet (och alltså är mottagare av krypterade meddelanden) känner däremot till en hemlighet, den privata nyckeln, som gör att meddelanden relativt enkelt kan dekrypteras. – En utförlig förklaring av hur RSA-algoritmen fungerar finns i denna artikel i Computer Sweden. – I  mars 2021 publicerade den tyska krypteringsexperten Claus Peter Schnorr (1943) en artikel där han hävdade att det finns ett enklare sätt att räkna ut nyckeln till ett RSA‑krypterat meddelande än att söka efter primfaktorerna – se denna artikel. Det är när detta skrivs inte bevisat att Schnorr har rätt, eller att hans föreslagna metod är praktiskt tillämpbar. – RSA‑algoritmen tillhörde tidigare företaget RSA Security, men patentet har gått ut. Många utföranden av RSA‑algoritmen har därför gjorts av andra företag och sammanslutningar. RSA Security ingår numera i EMC, men under eget namn (rsa.com), och marknadsför RSA‑algoritmen som del av ett kryptosystem. – RSA Conference, RSAC, är en säkerhets­kon­ferens som har anordnats sedan 1991 – se rsaconference.com. – IDG:s artiklar om RSA: länk.

[företag] [förkortningar på R] [kryptering] [mässor och kon­ferenser] [ändrad 11 april 2022]