ACPI

Advanced configuration and power interface – teknisk specifikation för styrning av strömförbrukningen i persondatorer och bärbara datorer. ACPI kan styra strömförbrukningen i datorn som helhet och i komponenter som bildskärmen. Det kan styra övergång till ström­sparande lägen (väntelägen) och viloläge, övergång till lägre klockfrekvens i processorn samt påslagning och avstängning. – ACPI specificerar sex energisparlägen i en dator:

  • – fullt aktiv;
  • – tre olika väntelägen (standby);
  • –  viloläge (hiber­nation) och:
  • – helt avstängd.

– ACPI var förutsätt­ningen för Intels funktion Instantly avail­able och för Microsofts Always on. ACPI har ut­veck­lats genom sam­arbete mellan Hewlett-Packard, Intel, Microsoft, Phoenix och Toshiba. – Se uefi.org/specifications.

[elektrisk ström] [förkortningar på A] [persondatorer] [ändrad 5 september 2019]

ACE

  1. Foto av räksmörgås.
    xn--rksmrgs-5waolo

    ASCII compatible encoding – metod att använda icke‑engelska tecken, som åäö, i domännamn. Det är egent­ligen omöj­ligt. Därför an­vänder ACE fortfarande bara bok­stä­verna i det engelska alfa­betet, alltså a—z, samt siff­rorna 09 och bindestreck. Problemet löses genom att andra tecken kodas som teckenkombi­­na­tioner. De byts auto­matiskt ut i webbläsare som klarar ACE. Med ACE kodas domännamnet www.räksmörgås.se som www.xn--rksmrgs-5waolo.se. Kodningen och avkodningen sköts normalt av ett pro­gram i webb­­läsaren, omärk­ligt för användaren, som bara skriver och läser namnet som räksmörgås. Liknande förvand­lingar kan göras i nästan alla skrift­­system, in­klu­sive ki­nesiska och japanska. – Observera att ACE bara är avsett för webben. Det fungerar inte för e‑postadresser. ”Åsa Häggström” på företaget ”Räksmörgås” bör därför ha e‑postadressen asa.haggstrom@raksmorgas.se, alternativt asa.haggstrom@xn--rksmrgs‑5waolo.se om företaget har registrerat den domänen. Det går inte att internationalisera första delen av e‑postadressen (personnamnet). – ACE är en övergripande beteckning på metoden för att göra andra teckensystem än det engelska alfabetet användbara på internet. Själva konverteringen görs med programmet ToASCII, som upptäcker de etiketter som innehåller tecken som behöver konverteras, och Punycode, som utför konverteringen. Efter konverteringen läggs prefixet xn-- till. – ACE ingår i systemet IDN, se Internationaliserade domän­­namn. – Läs också om internationalized resource identifier (IRI);

  2. – ACE – Automatic computing engine – dator kon­stru­erad 1946 av Alan Turing. – En för­­enklad version av Turings kon­struk­tion, Pilot Model ACE, var klar 1950. Den var då världens snabbaste dator med en klockfrekvens på en megahertz. Flera andra 1950‑tals­­datorer byggdes med ACE som före­bild, bland annat Deuce, som till­­verkades i 31 exemplar 1955—1963. – Se Wikipedia.

[datorer] [domäner] [förkortningar på A] [it-historia] [tecken] [ändrad 28 november 2018]

ATM

förkortning med minst tre betydelser:

  1. Asynchronous transfer mode – äldre teknik för digital dataöver­föring med hög kapacitet. Upp till 622 megabit per sekund är möjligt. Data sänds som celler eller paket, som hanteras oberoende av varandra. Band­bredden delas oftast upp i flera parallella data­flöden. – Jäm­för med DTM. – ATM har förlorat i betydelse sedan början av 00-talet: man an­vänder i stället internet­proto­kollet IP. – 2005 bytte bransch­orga­nisa­tionen ATM Forum namn till Broad­band Forum (länk);
  2. Adobe type manager – program från Adobe som gjorde att bit­mappade typ­snitt inte fick trappstegsformade (blockiga) konturer på bild­skärmen när de förstorades, utan fick rätlinjiga eller mjukt rundade konturer. ATM kom ur bruk i början av 2000-talet, eftersom varken Windows eller Mac behövde det längre, men ATM Light fanns kvar till 2017 då det försvann från Adobes webbsidor;
  3. automatic teller machine – amerikanskt ord för uttags­automat – ATM jackpotting, se jackpotting.

[betalningar] [datakommunikation] [förkortningar på A] [typografi] [ändrad 29 januari 2018]

AAC

  1. förkortning för Advanced audio coding – en standard för ljudkomprimering med högre ljud­kvali­tet än MP3, och med mindre utrymmes­krav för den kom­pri­me­rade filen. Ut­veck­lad av det tyska Fraunhofer‑institutet (länk). Full­­stän­d­igt namn: MPEG‑4 AAC. En äldre version är MPEG‑2 AAC. – AAC har an­ta­gits som kom­pri­me­rings­pro­gram för digitalradio‑standarden DRM. – AAC an­vänds också i Apples iPod, men AAC är inte en teknik som Apple äger, vilket många tror. – En vidare­­ut­veck­­ling av AAC är high‑efficiency AAC, HE‑AAC, ibland mark­nads­­förd som AAC+;
  2. augmentative and alternative com­mu­ni­ca­­tion, se alter­na­tiv och kompletter­ande kom­­mu­­ni­­ka­­tion.

[förkortningar på A] [ljudinspelningar] [tillgängligt] [ändrad 13 maj 2019]