RDF

  1. – resource description format – regler (ramverk) för beskrivning av innehållet på webbsidor på ett sätt som maskiner kan förstå och använda. RDF konstruerades för att beskriva metadata, men det har med tiden blivit ett sätt att direkt ordna datamängden. Informationen som sammanställs med RDF, RDF‑filen, kan alltså ses som en post i en databas. RDF‑filen ingår i webb­sidan, men visas normalt inte för besökaren. Den är avsedd för funktioner i webbläsaren. Syftet är att möjliggöra mer intelligenta sökningar på webben. – Läs också om frågespråket SPARQL. – RDF tripleRDF‑triplett – den grundläggande beskrivningen av relationen mellan två objekt i RDF: subjekt, predikat (=relationen), objekt. Till exempel Tim Cook (subjekt) – är vd (predikat) – för Apple (objekt); en valp (subjekt) – är unge (predikat) – till en hund (objekt). – Läs mer på webbens tekniska ledningsgrupp W3C:s webbsidor (länk);
  2. – se reality distortion field.

[förkortningar på R] [jargong] [psykologi] [webbpublicering] [ändrad 12 juni 2012]

RSA

den mest kända algoritmen för asymmetrisk kryptering. RSA är också ett kryptosystem baserat på RSA‑algoritmen. – RSA är uppkallat efter upphovsmännen Ron Rivest (länk), Adi Shamir (se Wikipedia) och Leonard Adleman (länk). RSA presenterades 1977 och var den första asymmetriska krypteringsalgoritmen. Sedan dess har andra matematiker ut­vecklat liknande algoritmer. (Se också Diffie‑Hellman.) – RSA‑algoritmen bygger på ett mycket stort tal (numera ofta 2048 binära siffror, motsvarande 617 decimala siffror) som är produkten av två primtal. För att knäcka RSA‑kryptering måste man hitta de två primfaktorerna. I  mars 2021 publicerade den tyska krypteringsexperten Claus Peter Schnorr (1943) en artikel där han hävdade att det finns ett enklare sätt att räkna ut nyckeln till ett RSA‑krypterat meddelande än att söka efter primfaktorerna – se denna artikel. Det är när detta skrivs inte bevisat att Schnorr har rätt, eller att hans föreslagna metod är praktiskt tillämpbar. – RSA‑algoritmen tillhörde tidigare företaget RSA Security, men patentet har gått ut. Många utföranden av RSA‑algoritmen har därför gjorts av andra företag och sammanslutningar. RSA Security ingår numera i EMC, men under eget namn (rsa.com), och marknadsför RSA‑algoritmen som del av ett kryptosystem. – RSA Conference, RSAC, är en säkerhets­kon­ferens som har anordnats sedan 1991, se rsaconference.com.

[företag] [förkortningar på R] [kryptering] [mässor och kon­ferenser] [ändrad 14 april 2021]

REST

för representational state transfer – ett sätt att programmera webbplatser så att de kan tillhandahålla tjänster åt andra webbplatser. Detta ska fungera även om webbplatserna har programmerats av utvecklare utan kunskap om varandra eller om den andra webbplatsen. Webbplatserna förses med standardiserade gränssnitt (API:er) på ett sätt som påminner om hur man gör i objektorienterad programmering. – Beteckningen REST infördes år 2000 av Roy Fielding (roy.gbiv.com), och har sedan dess blivit det kanske mest använda sättet att bygga upp webbaserade program. Observera att REST inte är något som kan laddas ner, utan beskrevs av Fielding i allmänna termer – man får själv utveckla en tillämpning av REST. Program och resurser som följer reglerna för REST kallas för RESTful. – Läs mer här och i Wikipedia.

[förkortningar på R] [systemutveckling] [webben] [ändrad 13 juni 2020]

RFID

radio frequency identification – även: RF‑etiketter– system för kontaktlös över­föring av små datamängder på korta avstånd. – RFID fungerar på några meter håll, ibland mer. RFID‑chipp är små knappar som, med dagens teknik, kan lagra data motsvarande upp till ett 60‑siffrigt tal. Dyrare typer kan ha raderbar information och kan förses med nya nummer. De kan byggas in i prislappar, förpackningar, id‑kort eller dokument (det finns en platt variant som kan ”skrivas ut” på pappersliknande material). RFID är alltså en form av AIDC. RFID‑chipp har oftast inga batterier, utan aktiveras av en radiosignal från sändaren / mottagaren. (En bra förklaring finns här.) Det finns också modeller som är batteridrivna eller går på elnätet, till exempel för biltullar. Vid anrop sänder RFID‑chippen ut sitt inbyggda nummer som uppfångas av sändaren / mottagaren på upp till några tiotal meters håll. – Tekniken är ett alternativ till olika typer av kortläsare och andra läsare, eftersom den fungerar på avstånd och därmed förenklar hanteringen. Om månadskortet för bussen har RFID‑chipp fungerar det utan att man behöver ta upp det ur fickan. Många varnar för att tekniken gör det möjligt att kartlägga människors rörelser och inköp i detalj. – Se också EPC. – Jäm­för med NFC.

[förkortningar på R] [kontaktlöst] [ändrad 10 augusti 2017]