TPM

Trusted platform module – ett chipp som används för identifiering i säkerhetssystemet Trusted computing. Chippet byggs in i datorer och andra apparater och varje chipp har ett eget ID‑nummer som inte kan ändras. Ägaren aktiverar chippet med ett PIN eller på annat sätt varje gång datorn startar. Program för betalningar och andra transaktioner som bygger på Trusted Computing kräver att TPM‑chippet är aktiverat. En tjuv ska inte kunna aktivera chippet. – Se Trusted computing groups webbsidor. –  Säkerhetsexperten Bruce Schneier avfärdar TPM‑chippet här.

[förkortningar på T] [it-säkerhet] [ändrad 21 maj 2018]

RFID

radio frequency identification – även: RF‑etiketter– system för kontakt­lös över­föring av små data­mängder på korta avstånd – några meter, ibland mer. RFID‑chipp är små knappar som, med dagens teknik, kan lagra data motsvarande upp till ett 60‑siff­­rigt tal. Dyrare typer kan ha raderbar information och kan förses med nya nummer. De kan byggas in i prislappar, förpackningar, id‑kort eller dokument (det finns en platt variant som kan ”skrivas ut” på pappers­liknande material). RFID är alltså en form av AIDC. RFID‑chipp har oftast inga batterier, utan aktiveras av en radio­signal från sändaren/mottagaren. (En bra förklaring finns här.) Det finns också modeller som är batteri­drivna eller går på elnätet, till exempel för biltullar. Vid anrop sänder RFID‑chippen ut sitt inbyggda nummer som uppfångas av sändaren / mottagaren på upp till några tiotal meters håll. – Tekniken är ett alternativ till olika typer av kortläsare och andra läsare, eftersom den fungerar på avstånd och därmed förenklar hanteringen. Om månadskortet för bussen har RFID‑chipp fungerar det utan att man behöver ta upp det ur fickan. Många varnar för att tekniken gör det möjligt att kartlägga människors rörelser och inköp i detalj. – Se också EPC. – Jäm­för med NFC.

[förkortningar på R] [kontaktlöst] [ändrad 10 augusti 2017]

AAC

  1. förkortning för Advanced audio coding – en standard för ljudkomprimering med högre ljud­kvali­tet än MP3, och med mindre utrymmes­krav för den kom­pri­me­rade filen. Ut­veck­lad av det tyska Fraunhofer‑institutet (länk). Full­­stän­d­igt namn: MPEG‑4 AAC. En äldre version är MPEG‑2 AAC. – AAC har an­ta­gits som kom­pri­me­rings­pro­gram för digitalradio‑standarden DRM. – AAC an­vänds också i Apples iPod, men AAC är inte en teknik som Apple äger, vilket många tror. – En vidare­­ut­veck­­ling av AAC är high‑efficiency AAC, HE‑AAC, ibland mark­nads­­förd som AAC+;
  2. augmentative and alternative com­mu­ni­ca­­tion, se alter­na­tiv och kompletter­ande kom­­mu­­ni­­ka­­tion.

[förkortningar på A] [ljudinspelningar] [tillgängligt] [ändrad 13 maj 2019]

IFTTT

if this, then that – en tjänst som låter användare utan kun­skaper i programme­ring ange hur infor­mation auto­ma­tiskt ska över­föras mellan olika internet­base­rade tjänster. – Som namnet be­­skriver:

  • – först anger man en händelse, till exempel att en viss person skriver en tweetTwitter;
  • – sedan anger man vad datorn ska göra när den hän­del­sen in­­träffar: till exempel vidare­­befordra tweeten till ett e‑post­konto.

– Re­sul­­ta­tet blir vad som annars kallas för skript, men IFTTT kallar det för recept. Tjänsten IFTTT fungerar ihop med ett antal andra inter­net­­ba­se­rade tjänster. – Se ifttt.com.

[förkortningar på I] [programmering] [webbtjänster] [ändrad 8 november 2018]