ADB

automatisk databehandling, ibland: administrativ databehandling. En numera omodern term för it. Benämningen började användas på 1950‑talet och kom ur bruk runt 1990. Det är en försvenskning av engelska automatic data processing, ADP.

[förkortningar på A] [it-historia] [ändrad 1 november 2019]

DMB

Digital multimedia broadcasting – standard för radiosändning av text, video och ljud till handhållna apparater som mobiltelefoner. Standarden utvecklades i Sydkorea på 00-talet och har inte nått större spridning i andra länder. DMB är främst avsett för utsändningar från en till många, alltså vanlig radio och tv, men har också kapacitet för två­vägs­kommunikation, till exempel interaktiv tv. DMB är en tillämpning av DAB (det europeiska digital­radio­systemet). För sändningar direkt från satellit till handhållna mottagare talar man om S‑DMB, för sändningar från marknätet heter det T‑DMB, T för terrestrial (marksänd). I Norge kallas DMB för MiniTV. – Ett kon­kurrerande liknande system var det avvecklade DVB‑H (se DVB) och dess efter­följare. – Se organisationen WorldDAB:s webbsidor (länk) (borttagen).

[förkortningar på D] [radio och tv] [trådlöst] [ändrad 16 juni 2017]

QR-kod

En QR-kod som länkar till denna artikel.quick response code – ett svartvitt rutmönster som representerar en webbadress (URL) eller annan information.  Det är en rutkod, en mer informationstät vidareutveckling av streckkod. Kännetecknande för QR‑kod är inramade svarta fyrkanter i tre av fyra hörn. QR‑koder används bland annat för snabb inläsning av data i smarta mobiler: man fotograferar QR‑koden med telefonens kamera, och ett inbyggt program tolkar sedan koden. Vanligtvis är det en webbadress. Telefonen startar då en webbläsare och går automatiskt till den adressen. QR‑koder kan givetvis också avläsas med speciella läsare. – Systemet uppfanns 1994 i Japan på företaget Denso Wave (qrcode.com). – Se också mobil taggning. – Jämför med Data matrix, en annan rutkod.

[användargränssnitt] [data] [förkortningar på Q] [ändrad 15 november 2018]

FUSE

förkortning för Filesystem in userspace – program som man kan använda för att lägga upp filsystem i datorns användarutrymme (user space). Normalt körs filsystem i kärnutrymmet (kernel space), vilket innebär att den som vill köra ett eget filsystem måste programmera i operativsystemets kärna. Det slipper man med FUSE. FUSE installeras som en modul i operativsystem av Unix‑typ. Fuse finns för Linux, macOS, Open­Solaris† och FreeBSD. – Läs mer på fuse.sourceforge.net. (Det engelska ordet fuse betyder stubin.)

[filer] [förkortningar på F] [unix] [ändrad 5 juni 2017]

Sun

Sun Microsystems – tidigare amerikanskt dataföretag, sedan 2010 del av Oracle. Sun var specialiserat på Unix och avancerade servrar. – Sun hade en egen processorkonstruktion, Sparc, och en egen version av Unix, Solaris. Dessutom utvecklade Sun programspråket Java. – Sun grundades 1982 som Stanford University Network. Företaget började verksamheten med att bygga arbetsstationer av standardkomponenter. Arbetsstationer var Suns huvudprodukt till början av 1990‑talet, sedan blev huvudprodukten servrar. Under 00‑talet blev det svårt för företaget att hävda sig på marknaden, eftersom billiga servrar baserade på persondatorteknik blev vanliga. I slutet av 00‑talet definierade sig Sun därför som mjukvaruföretag. – Sun köpte i början av 2008 det svenska databasföretaget MySQL, vilket ledde till misstankar om intressekonflikter när Oracle senare köpte Sun. – Oracle använder fortfarande Sun som varumärke för hårdvaruprodukter (se oracle.com/sun), men Sun existerar inte längre som bolag eller som division av Oracle.

[företag] [pseudoförkortningar] [uppköpt] [ändrad 24 november 2019]

UMPC

Ultra mobile PC – en typ av handdator som utvecklades av Micro­­soft, men som till­verkades av andra företag enligt Micro­softs spe­ci­fi­ka­tion. Datortypen var vanlig i slutet av 00‑talet. – UMPC har blivit överspelat av surfplattor, dator­typen Ultra­book och av Micro­softs egen Surface. UMPC var först känt under arbets­­namnet Origami. En UMPC hade pek­skärm, trådlös internetanslutning och tv‑mottagare, kunde spela upp ljud och video samt an­vändas för spel. Operativ­­systemet var vanliga Windows. De första UMPC visades upp i mars 2006, till­­verk­a­de av Samsung. Mest kända UMPC:n blev ändå kanske datorn Oqo, som till­verk­a­des 2005—2009. – Jäm­för med minibärbar. – Se Micro­softs webb­sidor (länk, från 2011).

[förkortningar på U] [persondatorer] [ändrad 30 maj 2017]

DKIM

Domain keys identified mail – en metod för äkthetskontroll av e‑post. Syftet är att man ska kunna avslöja förfalskade avsändare av spam (spoofing) och nätfiske (phishing). Man kan med DKIM se ifall meddelandet verkligen kommer från den domän som står i avsändaradressen (till exempel domänen idg.se). Man kan också se ifall innehållet i meddelandet har ändrats. – DKIM är en efterföljare till det tidigare Domainkeys. Metoden har utvecklats av Yahoo och Cisco och presenterades 2004. – En svårighet som DKIM inte löser är att e‑post ibland sänds av skadeprogram som har installerats på offrets dator, och som använder offrets adressbok för att skicka e‑post. E‑posten kan då tekniskt spåras till den uppgivna avsändaren, men det är ändå inte han eller hon som har skrivit e‑posten. – Se dkim.org. – Läs också om Sender policy framework (SPF) och DMARC.

[e-post] [förkortningar på D] [it-säkerhet] [ändrad 7 september 2020]

GPS

  1. – Global positioning system – satellitbaserat amerikanskt system för positions­­be­stäm­ning (GNSS). GPS används också för noggrann tidsbestämning. – 31 satelliter går i bana runt jorden, och sänder ständigt var sin radio­signal med exakt tid (se GPST). Tid anges med en nog­grann­het på mindre än en tiondels mikrosekund (en tiondels miljondels sekund). En tiondels mikrosekund är den tid som det tar för ljuset att röra sig 30 meter. Varje satellit sänder också sin position i förhållande till jordytan. En GPS‑mottag­a­re jämför signalerna från minst fyra satelliter, och kan då räkna ut sin position på jordytan med en noggrannhet på tre meter under goda omständigheter. Den räknar också ut höjd över havet. Med bara tre satellitsignaler kan GPS-mottagaren räkna ut position på jordytan, men inte höjd över havet. (Se trilaterering.) Av­stånd­et till varje satellit räknas ut med ledning av hur lång tid det tar för signalen att nå GPS-mot­tag­a­ren. – GPS-satel­literna ägs av amerikanska krigs­makten, som skickade upp satellit­erna under åren 1978—1988. Eftersom systemet är utvecklat för militärt bruk är GPS-mottagarna gjorda så att de inte kan upptäckas med signalspan­ing. De är alltså passiva, det vill säga att de tar emot signaler från satelliterna, men de sänder inga signaler – om de gjorde det så skulle fienden kunna lokalisera soldater genom signalspaning. (Många GPS‑mottagare för privat bruk sänder visserligen signaler, men det är för tilläggsfunktioner, som att hämta kartor eller för spårning.) – Sig­nal­erna från GPS‑satelliterna kan och får användas av alla, men från början fanns ett system, Selective avail­abil­i­ty, som gav civila användare mindre exakta positioner än vad amerikansk militär fick. Det systemet är bort­kopplat sedan år 2000. – Det officiella namnet på GPS är Navstar, Navigation satellite timing and ranging. – Den första satelliten, Vespucci, i en modernisering av GPS sattes i bana i december 2018 (se denna länk). – Se USA:s officiella webbsidor för GPS, gps.gov. – EU håller på att skicka upp en modernare variant av GPS, Galileo. Det finns också ett liknande ryskt system, Glonass, kinesiska Beidou och Indiens regionala IRNSS. – Håkan Lans navigationssystem STDMA bygger på GPS. – GPS‑systemet konstruerades utan tanke på it‑säkerhet, och har därför blivit utsatt för attacker, se GPS spoofing. Därför har Iridiums system för satellittelefoni tagits i bruk för att erbjuda ett säkrare alternativ till GPS. Bland annat krypterar det signalerna från satelliterna. – USA:s krigsmakt har i slutet av 2010‑talet börjat utveckla tilläggsfunktioner som gör militärens GPS mindre känsligt för avsiktliga störningar. Sådana har förekommit under militära manövrer. Tilläggsfunktionerna ska testas och tas i bruk successivt. De kallas för Assured precision navigation and timing, APNT. Se artikel i Breaking Defense. – Läs också om Assisted GPS och geo­­block­e­r­ing;
  2. – se generalized processor sharing.

[förkortningar på G] [nätverk] [rymden] [utomhusnavigering] [ändrad 10 juni 2019]