YARA

ett verktyg för identifiering av skadeprogram. – Med YARA kan man göra beskrivningar av ohyra som datavirus och trojan­ska hästar. Beskrivningarna innehåller stycken av programmens kod och logiska regler. Tanken är att en YARA‑beskrivning ska känna igen även modifierade versioner av ett skadligt program. Man ska också kunna klassificera skadliga program. – YARA utvecklades av Victor Alvarez (länk) och presenterades 2014. YARA påstås stå för ”Yet another recursive acronym, alternativt Yet another ridiculous acronym. – Läs mer om YARA här.

[förkortningar på Y] [rekursiva förkortningar] [skadeprogram] [skydd] [ändrad 21 januari 2021]

PENG

(PENG-modellen, även: PENG-metoden) – ”Prioritera enligt nyttogrunder” eller ”Prioritering enligt nyttogrunder” – en metod för att utvärdera nyttan av existerande och planerade åtgärder inom ett företag eller en myndighet. Metoden beräknar ett värde i kronor och ören för nyttan av en åtgärd, till exempel inköp av ny teknisk utrustning. Det värdet kan sedan sättas mot kostnaden för åtgärden. PENG‑metoden utvecklades på 1990‑talet av Lars‑Erik Dahlgren, Göran Lundgren och Lars Stigberg. – Se peng.se (nere sedan oktober 2019).

[företag och ekonomi] [förkortningar på P] [ändrad 4 november 2019]

HIPAA

Health insurance portability and accountability act – amerikansk lag från 1996 om sjukförsäkringar. – HIPAA innehåller bland annat föreskrifter om skydd av patientjournaler och andra personuppgifter samt om de försäkrades rätt att ta del av uppgifter som gäller dem själva. Många äldre it‑system i USA måste anpassas till HIPAA, och nyare system levereras ofta förberedda för HIPAA. – Läs mer på US department of health and human services webb­plats (länk).

[förkortningar på H] [försäkringar] [hälsa] [juridiska lagar] [personlig integritet] [ändrad 10 januari 2019]

WITCH

en brittisk dator från 1949. Den räknas som Storbritanniens äldsta dator för lagrade program (jämför med Colossus†). – WITCH byggdes för Storbritanniens kärnforsknings­­program, på­­bör­jades 1949 i Harwell nära Oxford, därav namnet, och användes där från 1951 till 1957 under namnet Harwell Dekatron. (Dekatroner är ett slags radiorör, se Wikipedia.) 1957 ansågs den föråldrad, och flytt­a­des då till Wolverhampton and Staffordshire technical college, där den an­vändes i undervisningen till 1973. Det var där den fick namnet Wolverhampton instrument for teaching computation from Harwell, vilket förkortades WITCH. Brit­tiska National museum of computing, TNMOC, restaurerade den 2009—2012. – Se TNMOC:s webbplats och denna video.

[förkortningar på W] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 22 juli 2018]

rot

  1. – (root) – den eller det som är överst i en hierarki. Hierarkin ses som ett upp‑och‑ner‑vänt träd: roten är alltså överst:
    • – den användare i Unix som har alla behörigheter i systemet. ”Sys­temet” kan vara en fristående dator eller ett datorer i ett nätverk. Roten kan bland annat lägga upp och ta bort användar­konton, tilldela rättigheter till konton och filer (se rwx) och ta bort och ändra filer som andra använd­are har skapat. Roten kan också kallas för administratör eller superuser. – Ordet ad­mi­nist­ra­tör används i Windows och i macOS (som bygger på Unix). Administratörs­rollen i Unix är inte riktigt likadan som i Windows. – I Unix och Unix­kompatibla system kan den som är inloggad som rot i princip göra vad som helst med allt som finns i systemet. Att ha rotaccess är att kunna logga in som rot;
    • – se också rootkit (spökprogram);
    • rotkatalog: den översta katalogen i ett filsystem: den katalog som innehåller alla andra kataloger. I Unix är rotkatalogen också systemadministratörens (rotens) egen katalog, som inte är identisk med rot­katalogen i betydelsen översta katalogen;
    • – se rotzon;
  2. ROTförkortning för random oblivious transfer (ett slags kryptering);
  3. ROT – förkortning för redundant, obsolete, trivial – alltså överflödig, föråldrad, ointressant. Förkortningen används om sparad information. – Läs också om mörka data.

[data] [filer] [förkortningar på R] [kryptering] [skadeprogram] [unix] [ändrad 16 oktober 2018]

ISDN

förkortning för integrated service device network – ett system för digital dataöverföring via det vanliga kretskopplade telefonnätet:

  1. – ”vanlig” ISDN var på 1980- och 1990-talen en tjänst som erbjöds till privatpersoner och småföretag som ett snabbare alternativ till modem för uppringda förbindelser. Det har trängts ut av DSL och mobil datakommunikation. – ISDN av denna typ klarade dataöverföring med upp till 128 kilobit per sekund, jämfört med högst 56 kilobit per sekund för modem. Vänte­tiden innan datakommuni­ka­tion­en kom igång var nästan omärklig, och man kunde tala i telefon samtidigt som man skickade data. Anslutning till telenätet skedde med en terminaladapter med anslutningar för dator, telefon och fax. – Nack­delen med ISDN var, förutom priset, att varje abonnent behövde två fasta telefonlinjer. I början av 00‑talet konkurrerade därför DSL, som klarar sig med en telefonlinje och dessutom är mycket snabbare, ut ISDN för privatkunder och småföretagare;
  2. – samma system med högre kapacitet för överföring av större datamängder över telefonnätet. Alltså avsett för större företag och organisa­tioner. De hyrde ISDN-förbindelser från telefonbolagen. Även denna form av ISDN håller på att fasas ut under 2010-talet.

– Den internation­ella ISDN-standarden fastställdes 1984 och reviderades 1988. – Internationella teleunionen ITU:s information om ISDN (från 2014), se denna länk.

[datakommunikation] [förkortningar på I] [ändrad 9 november 2019]