USB

(Universal serial bus) – den numera vanligaste kontakten för an­slutning av utrustning till dator. – USB är dels materiella uttag och kontakter, dels den tekniska standard som gör att information kan överföras. – USB möjliggör så kallad plug‑and‑play, alltså att utrustning fungerar direkt när man ansluter den – man behöver inte starta om datorn. USB kan också förse de anslutna tillbehören med elektrisk ström. Det har lett till att det tillverkas diverse tillbehör och leksaker som ansluts till USB‑uttaget. (En nyare variant av USB, USB power delivery (USB-PD), klarar också att driva persondatorer och hårddiskar.) Flera enheter kan kedjekopplas, alltså kopplas samman i en lång rad: meddelandena hamnar ändå hos rätt mottagare i kedjan.

Skiss över sex typer av usb-kontakt.
Sex varianter av USB-kontakter. Källa: Wikipedia.

– USB lanserades i slutet av 1990‑talet, och finns numera på alla persondatorer och på många slags till­behör. USB‑minnet har blivit det vanligaste portabla minnet. – Den vanligaste typen av USB‑kontakt, USB‑A, är i genomskärning en tillplattad rektangel, ungefär 12⨯4 millimeter i genomskärning, med en insatt plast­bit som gör det omöjligt att sätta in kontakten upp‑och‑ner. Det finns också USB‑B, som är mindre och i genomskärning formad som en kvadrat med två avfasade hörn, återigen för att göra det omöjligt att sätta in den fel. Varianterna A och B finns också i mindre stor­lekar: Mini‑USB var en mindre variant som avvecklats till förmån för micro‑USB, som 2009 blev europeisk standard för laddning av mobiltele­foner.

USB-kontakt typ C.
USB-C-kontakten är lite mindre än den vanliga typ A, och dessutom vändbar.

– Med version 3.1 av USB-standarden, som kom i mitten av 2014, kom också en ny utformning av kontakten, USB-C, som är vändbar. Den kan alltså sättas in med valfri sida upp. – Version 4 av USB‑standarden kallas för USB4 och bygger på Thunderbolt‑protokollet. Den lanserades under 2019. – Observera att de olika generation­erna av USB (sedan 2008 finns versionerna 1, 2 och 3 av USB) inte direkt har att göra med kontakternas utformning. Skillnaden mellan versionerna är hur de hanterar de data som överförs. USB4 fungerar dock bara med USB‑C‑kontakter. – USB utvecklades på Intel av bland annat Ajay Bhatt (länk). USB‑standarden förvaltas av branschorganisationen USB implementers forum. – En allvarlig sårbarhet i USB upptäcktes 2014, se Badusb.

[förkortningar på U] [kablage] [sammankoppling] [usb] [ändrad 23 maj 2021]

DHCP

Dynamic host configuration protocol – ett protokoll som automatiskt tilldelar datorerna i ett nät IP‑adresser, så att de kan anslutas till internet. När en dator ansluts till det lokala nätet sker detta automatiskt i enlighet med de regler som administratören har fastställt. DHCP kan tilldela datorerna både fasta IP‑adresser (till exempel för webbservrar) och flytande IP‑adresser (tillfälliga IP‑adresser för persondatorer när nätverket har fler datorer än IP‑adresser).

[förkortningar på D] [internet] [ändrad 10 oktober 2018]

SUSE

utförande (distribution) av Linux som säljs och utvecklas av det tyska företaget med samma namn. – Företaget SUSE ägs sedan juli 2018 av svenska EQT (se pressmeddelande). – SUSE utvecklades med början 1992 av ett företag med samma namn (för­kortning för Software- und Systementwicklung). I november 2003 köpte Novell† före­taget, och 2010 köpte Attach­mate i sin tur Novell och gjorde SUSE till en separat affärsenhet. 2014 köptes Attachmate i sin tur av Micro Focus, som i sin tur 2018  sålde det till EQT. – Se suse.com. – SUSE stöder också en grupp av frivilliga som vidareutvecklar SUSE under namnet OpenSUSE, se opensuse.org. (Namnet skrivs numera officiellt SUSE, men ursprungligen skrevs det SuSE.)

[förkortningar på S] [linuxdistributioner] [ändrad 22 november 2022]

cjdns

ett protokoll för datornätverk, utvecklat för att vara enkelt och säkert och för att kunna fungera ihop med internetprotokollet IP. Adressinformationen är krypterad för att försvåra spårning. cjdns (skrivs med små bokstäver) har utvecklats för att fungera oberoende av central ledning. cjdns används bland annat i Meshnet. – Se bland annat denna artikel och se GitHub (länk). – Namnet: Sammandragning av utvecklaren och livstidsdiktatorn Caleb James DeLisles initialer och DNS.

[förkortningar på C] [internet] [kryptering] [ändrad 2 januari 2020]

VSAT

beteckning på datakommunikation via satellit. – För­kortningen VSAT står för very small aperture terminal och syftar på den kombinerade mot­tagaren och sändaren på jorden, vanligen en parabol­antenn. Termen aperture, på svenska (i detta samman­hang) apertur, syftar, enkelt uttryckt, på antennens yta. Ju större apertur (=yta), desto bättre mot­tagning. (Se också bländare.) Aperturen på en parabolantenn är nämligen liten jäm­fört med den på ett radio­tele­skop, vilket var vad man jäm­förde med när man började an­vända satelliter för kommunikation runt 1960. – Den inter­nationella branschorganisationen för satellitkommunika­tion är Global VSAT forum, se gvf.org. – Läs också om DVB‑RCS2, se DVB.

[datakommunikation] [förkortningar på V] [rymden] [ändrad 18 juli 2017]

Aol

en av USA:s största internetoperatörer, tidigare känd som America Online och AOLFöretaget AOL, som det skrevs då, köptes sommaren 2015 av Verizon, slogs 2017 samman med Yahoo under moderbolaget Verizon Media Group, som såldes 2021 och som nu heter Yahoo. Men tjänsten Aol finns kvar under det varumärket. – Det som i dag heter Aol grundades 1985 under namnet Quantum computer services, och drev då en BBS som man nådde med uppringd förbindelse och modem. Bytte 1989 namn till America Online. Lanserade internettjänst 1995. Köpte 1998 Compuserve, ICQ och Netscape. – Under dotcombubblan var America Online kraftigt övervärderat, och kunde därför i början av år 2000 köpa mediekoncernen Time Warner (numera WarnerMedia), som då räknades som kvarleva från en gången tid. Den affären brukar räknas som början på dotcomkraschen. Det blev snart uppenbart att America Online var en belastning för dåvarande Time Warner i stället för omvänt. 2000—2003 hette företaget AOL Time Warner, från 2003 bara Time Warner igen, numera alltså WarnerMedia. – America Online / AOL var dotterbolag till Time Warner fram till 2009, då företaget avknoppades. – I maj 2015 blev det känt att Verizon köpte AOL, som namnet skrevs då, för 4,4 miljarder dollar (pressmeddelande). I maj 2021 köpte Apollo Management Group (apollo.com) Verizons internetverksamhet, däribland Aol. – Namnet: America Online bytte 2006 namn till AOL, som då alltså blev en pseudoförkort­ning. Sedan 2009 skriver företaget namnet som Aol. (med punkt), vanligt­vis uttalat a,o,l. – Se aol.com.

[företag] [it-historia] [ändrad 15 mars 2023]