Internet2

Internet2 Network – avancerat amerikanskt datornät för forskning, drivet separat från inter­net av organisationen Inter­net2. – Syftet är att tillhandahålla ett snabbt och säkert nät för forsk­ning, och att pröva ny nätverksteknik. Det går inte att nå Inter­net2 från det vanliga internet, men det finns kopplingar till liknande nät­verk i andra länder. – Läs mer på internet2.edu. – Inter­­net2 Network invigdes 2007, och er­satte då det tidigare Abilene Network†. Internet2 har inte något att göra med det avvecklade Next generation inter­net†, Ultra­Science Net† eller med webb 2.0. – Jämför också med Ever­grow† och Planet­Lab.

[forskning] [nätverk] [ändrad 22 augusti 2018]

kvantdator

(quantum computer) – experimentell dator­typ som gör beräkningar med hjälp av fenomen från kvantfysiken, och som i fram­tiden kan bli mycket kraft­full. – Enkelt ut­tryckt kan en kvant­dator med en processor be­arbeta många tal sam­tidigt. Mer precist: utföra samma be­räk­ning på många tal sam­tidigt. En klassisk dator måste däremot ta ett tal åt gången (såvida den inte har flera processorer). Kvantdatorer skulle därför radikalt snabba upp vissa typer av tids­krävande beräk­ningar. Många (men inte alla) så kallade NP‑fullständiga problem kan lösas mycket snabbare av en kvant­dator än med en klassisk dator, men andra NP‑fullständiga problem skulle i praktiken ändå vara olösliga – det skulle ta tusen­tals år att lösa dem, även med en kvantdator. – Den första som speku­le­rade i möjlig­heten att konstruera kvantdatorer var Nobelpristagaren Richard Feynman. Algoritmer för programme­­ring av kvant­datorer utvecklades på 1990‑talet av den amerikanska mate­ma­tikern Peter Shor (länk), läs mer här och här. – Läs också om program­språken Quipper och Q#. – Kvant­datorer bygger på att materiens minsta be­stånds­delar, främst elektroner och fotoner, tycks kunna befinna sig i två oförenliga tillstånd på samma gång, till exempel två spinn samtidigt (superposition). En elektron i det till­ståndet kan i en kvantdator därför stå för 1 och 0 på samma gång. Mot­svarig­heten till en bit (1 eller 0) i en vanlig dator heter i kvantdatorer qubit eller kvant­bit – 1 och 0. – I en vanlig dator står ett tiosiffrigt binärt tal för ett av talen 0–1 023, men i en kvant­dator står motsvarande tal (tio kvant­bitar) för alla tal från 0 till 1 023. Under rätt omständig­heter kan kvantdatorn vara i ett tillstånd där den verkar bearbeta alla dessa tal parallellt. – Läs också om Qcloud och IBM Quantum experience. – I augusti 2019 publicerade den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa en artikel, skriven av Eleanor G Rieffel i samarbete med forskare på Google, där det beskrevs en testning av en kvantdator. Nasa tog bort artikeln efter några dagar, men den finns kopierad på denna länk. Det var en artikel om Googles påstådda lyckade demonstration av kvantsuveränitet (quantum supremacy) som av misstag hade publicerats i förtid.

[experimentell teknik] [kvantdatorer] [ändrad 1 november 2019]

Quantum in the cloud

(tidigare Qcloud) – ett projekt som ger intresserade möjlighet att pröva på en kvant­dator genom internet. – Pro­jektet drivs av universitetet i Bristol i England (bristol.ac.uk). Syftet är att intresserade ska få öva sig i programme­ring av kvant­datorer innan sådana blir vanliga. Man kan först köra experiment på en simulerad kvantdator. Därefter kan man köra samma experiment på en riktig kvantdator (länk) och jämföra utfallet. – Se Bristol‑uni­ver­si­tetets webb­plats (länk). – Läs också om IBM Quantum experience.

[forskning och experimentell teknik] [kvantdatorer] [ändrad 16 december 2017]

Dhwani

en experimentell teknik för trådlös data­över­föring med ljud mellan mobiltele­foner (akustisk NFC.) – Tekniken har utvecklats av Micro­soft Research. Den är tänkt att användas som ett slags NFC, alltså för dataöverföring mellan två mobil­tele­foner som hålls intill varandra. Telefoneras inbyggda högtalare och mikro­fon används. Data­takten är 2,4 kilobit per sekund, vilket anses tillräck­ligt för till exempel betalningar. För att minska störningar används en teknik som heter Jam­secure, som innebär att den mottagande tele­fonen avsikt­ligt skickar ut en störande signal, som den sedan själv kan filtrera bort. – Dhwani beskrivs i en artikel från 2013, se här. – Namnet: Dhwani, på sanskrit dhvani, betyder ljud, melodi, åska. – Se också Chirp.

[experimentell teknik] [ljud och bild] [trådlöst] [ändrad 10 november 2018]

resistive random access memory

ett slags krets som kan fungera både som minne och som processor. Den uppges ge snabb skrivning och ha låg strömförbrukning. Förkortas RERAM eller RRAM. – Det är ett icke-flyktigt halvledarminne som eventuellt kan ersätta både lagringsminne och arbetsminne (RAM) samt dessutom fungera som processor. Det ger möjlighet att spara utrymme i mobiltelefoner och annan utrustning som bör hållas liten. – Tekniken bygger på att isolerande material kan göras elektriskt ledande genom en elektrisk stöt med hög spänning. Då uppstår en elektriskt ledande kanal genom det isolerande materialet. Den kanalen kan sedan stängas av. Flera företag utvecklar RERAM-kretsar, men det finns (2018) inga produkter. – I en vetenskaplig rapport från 2017, publicerad i Science, visas också hur RERAM-kretsar kan räkna med ternär notation (0, 1 och 2 i stället för bara 1 och 0), se denna länk.

[forskning] [minnen] [processorer] [ändrad 29 november 2018]

NREN

förkortning för national research and education network, alltså: nationellt forsknings- och utbildningsnätverk. Ett sådant nätverk kan, men behöver inte, vara skilt från internet för att ge snabbare och mer till­för­litlig kommu­nika­tion.

[forskning] [förkortningar på N] [nätverk] [ändrad 9 juni 2019]

ISRN

international standard technical report number – identifikationsnummer för vetenskapliga rapporter. Avsedd att ge varje vetenskaplig rapport (artikel) ett särskilt nummer. Den internationella standardiseringsorganisationen ISO hade tidigare en specifikation för ISRN, men har dragit tillbaka den. Men se den amerikanska standardiseringsorganisationen NISO:s webbsidor. – Se också ISAN, ISBN, ISMN, ISSN, och ASIN.

[forskning] [förkortningar på I] [publicering] [ändrad 18 oktober 2018]

Croquet

användargränssnitt och programmeringsmiljö, utvecklad av Alan Kay med flera. Arbetet på Croquet upphörde 2007, och tekniken flyttades då över till projektet Open Cobalt. – Alla program i Croquet blev automatiskt nätverksan­pas­sade och alla Croquetanvändare kunde, om de ville, ”se” varandra, oavsett var de var. Croquet var skrivet i utvecklingsmiljön Squeak, som i sin tur är en tillämpning av programspråket Smalltalk. Det behöver inget operativsystem och kan i princip köras direkt mot processorn, men det finns, eller har funnits, nerladdningsbara versioner för Windows, OS X (numera macOS) och Linux. – Croquet var gratis och skrivet i öppen källkod. Alla versioner hade samma binärkod, det enda som skilde var en virtuell maskin för respektive operativsystem. – Alan Kay och hans medarbetare såg Croquet som 2000‑talets version av operativsystem med det klassiska grafiska användargränssnittet som de själva var med och utveck­lade på 1970‑talet. De ville ta bort begränsningar som infördes av hänsyn till den tidens hårdvara. Croquet gjorde i princip ingen skillnad mellan program, operativsystem, användargräns­snitt och utvecklingsmiljö, allt hängde ihop. – En del information om Croquet finns på denna webbsida. – Läs också om TeaTime.

[experimentell teknik] [grafiskt användargränssnitt] [programmering] [ändrad 21 maj 2019]

Cyc

ett projekt för att ge datorprogram en kunskapsbas om sådant som människor tar för givet. – Exempel: att föräldrar är äldre än sina barn, att det är mörkt på natten, att is är kallt. Målet är att göra denna kunskap tillgänglig för datorprogram så att de kan upptäcka fel, men också göra slutledningar (se inferens). – Projektet startades 1984 av den amerikanska forskaren Doug Lenat (länk), som 1994 startade före­taget Cycorp (cyc.com) för att utveckla idén till produkter. Lenat är vd för Cycorp. – År 2012 hade Cyc en databas med fem miljoner sådana kunskapsbitar. – Det fanns också från 2001 ett parallellt projekt som, inom Cycorp, utvecklade Cyc i öppen källkod, Opencyc (länk), nerlagt 2017 (se denna artikel – brukar fungera, trots överstrykning). – Namnet: Cyc anspelar på encyclopedia och cyber. – På MIT startades 2004 ett projekt med samma mål, Open Mind Commonsense (länk). Det satsar på att samla in 100 miljoner kunskapsbitar.

[ai] [företag] [ändrad 3 december 2019]

Silicon Valley

världens största koncentration av it‑företag. Finns i området mellan San Francisco och San Jose i Kalifornien: i stort sett identiskt med Santa Clara County. – Kärnan är staden Palo Alto söder om San Francisco. Andra städer i Silicon Valley är Cupertino, Los Altos, Los Gatos, Milpitas, Mountain View, San Jose, Santa Clara och Sunnyvale. (San Francisco räknas inte till Silicon Valley.) – Grunden till Silicon Valley lades 1938 när Hewlett‑Packard† grundades med uppbackning av Stanford‑universitetet. Stanford satsade under rektorn Frederick Terman (1900—1982) målmedvetet på samverkan mellan universi­tet och företag, och lät storföretag hyra mark billigt på ägorna. Stora försvarsbeställningar satte fart på verksam­heten. Intels etablering i området bidrog till att stärka inriktningen på it. En legendarisk idésmedja i Palo Alto är Palo Alto Research Center (PARC). – Namnet Silicon Valley myntades troligen 1971 av journalisten Don Hoefler (1923—1986, länk) i tidningen Electronic News. Benämningen Silicon Gulch (gulch = klyfta, ravin) har också förekommit. Området har växt med åren, och ibland kallas hela Bay Area (området runt San Francisco Bay) för Silicon Valley. – Se också uppsatsen ”The role of journalism in creating the metaphor of Silicon Valley” från 2007 av David Nordfors och Turo Uskali (länk). – Namnet Silicon Valley har bildat mönster för tillnamn för många andra platser med gott om it-företag, eller med ambitioner i den vägen, se denna lista. – Läs också om Route 128.

[för- och bihistoria] [platser] [universitet och forskningsinstitut] [ändrad 8 oktober 2019]