ett amerikanskt företag som utvecklar program som efterliknar hjärnans funktioner för minne och inlärning. – Numenta grundades 2005 av Palms† grundare Jeff Hawkins, och utvecklar program i enlighet med de teorier som han la fram i boken On intelligence(länk). Hawkins strävar efter att utveckla maskinintelligens med neocortex (yttre hjärnbarken) som förebild. Han kallar sin princip för hierarchical temporal memory, HTM – se Numentas webbsidor. – Företaget leds av Palms före detta vd Donna Dubinsky. – Se numenta.com och numenta.com, där projektets mjukvara finns med öppen källkod. – Numenta tillhandahåller den webbaserade tjänsten grok.
(HCIL) – ett forskningsinstitut på University of Maryland(umd.edu) i Baltimore, specialiserat på användargränssnitt och samverkan mellan människa och dator (människa-datorinteraktion). Leddes fram till år 2000 av institutets grundare, professor Ben Shneiderman (extern länk), som räknas som en av världens ledande experter i ämnet. Finns på hcil.umd.edu.
ett berömt amerikanskt universitet i Baltimore. Observera stavningen: grundaren Johns Hopkins fick förnamnet Johns för att det var hans mors efternamn som ogift. – Läs mer på universitetets webbsidor.
plånbok som ger en känsla av hur mycket pengar du har kvar på ditt konto. Tanken är att efterlikna känslan av att ha mynt och sedlar. En variant gör plånboken svårare att öppna när pengarna börjar ta slut. – Proverbial wallet var 2008—2013 ett projekt på MIT. – Se denna artikel.
ett system för hypertext som den amerikanska forskaren Ted Nelson har arbetat på sedan 1960. – Xanadu är mer krävande än World wide web, som är inspirerat av Ted Nelsons arbete. Xanadu har till skillnad från webben levande länkar: om du citerar ett annat dokument i Xanadu så hämtas texten i realtid från det dokumentet, och om ursprungsdokumentet ändras så ändras citatet även i länkande dokument. Man kan också se resten av dokumentet som citatet är hämtat från. – Xanadu har aldrig slagit igenom, bland annat för att webben kom emellan. Ted Nelson säger numera att Xanadu inte är ett alternativ till webben, utan ett alternativ till pdf och Word‑dokument. Xanadu kan köras som en applikation på webben, se xanadu.com. Det finns också en inbyggd mekanism för att ta betalt för text, kallad transcopyright. – Ted Nelson beskriver Xanadu i en video från 2016: länk. – Namnet:Xanadu, på kinesiska Shàngdū, var namnet på Khubilai Khans (1215–1294) sommarpalats utanför Beijing. Det var också namnet på den fiktive mediemogulen Charles Foster Kanes gigantiska privatslott i Orson Welles film Citizen Kane(En sensation – se IMdB, länk) från 1941. – Läs också om ZigZag.
Apples vision från 1987 om ett datorsystem som skulle kunna förstå och utföra instruktioner som getts i naturligt tal. – Knowledge navigator skulle ha tillgång till stora mängder information och känna igen talat språk (se också talgränssnitt). – Idén formulerades av Apples dåvarande chef John Sculley, och åskådliggjordes i flera videofilmer. Den realiserades på 1990‑talet i projektet Newton†, som dock blev betydligt mindre avancerat. Visionen gav också upphov till uttrycket personlig digital assistent, PDA. – Först på 2010‑talet har det kommit tjänster som kommer i närheten av visionen i Knowledge navigator, se till exempel Amazon Echo, Cortana, Siri och Viv. – Länkar till videofilmerna om Knowledge navigator finns på Wikipedia, längst ner på sidan.
österrikisk-amerikansk matematiker och logiker (1906—1978). – Kurt Gödels ofullständighetssats från 1931 inspirerade Alan Turing† till analysen av stopproblemet. – Ofullständighetssatsen visar att det inte kan finnas logiska och/eller matematiska system som på samma gång är heltäckande och motsägelsefria. Med heltäckande menas att regelsystemet kan tillämpas på alla påståenden som kan formuleras inom systemet. I varje system av lagar, regler och symboler – till exempel matematik – kan man, visade Gödel, alltid hitta påståenden som uppenbarligen är sanna, men som inte kan bevisas inom ramen för systemet. Det går kanske att bevisa påståendet om man lägger till nya regler – men om man gör det så går det ofelbart att, med användning även av de nya reglerna, formulera nya påståenden som i sin tur inte kan bevisas, men som ändå uppenbarligen är sanna. Detta bevisade han i artikeln ”Über formal unentscheidbare Sätze der Principia Mathematica und Verwandte System” (engelsk översättning här). – I själva verket finns det två ofullständighetssatser, som hör ihop:
– Den första är den som beskrivs ovan;
– Den andra satsen säger att ett sådant system som beskrivs i den första satsen inte kan bevisa att det är motsägelsefritt.
– Se också Entscheidungsproblem. – Gödel lämnade Österrike efter den tyska ockupationen 1938 och fick då en tjänst på Institute of advanced study (ias.edu) i Princeton, New Jersey, där han blev god vän med Albert Einstein. – Gödelpriset är uppkallat efter Kurt Gödel. – En biografi över Kurt Gödel är Ofullständighet: Kurt Gödels bevis och paradox (Incompleteness: The proof and paradox of Kurt Gödel, 2005) av Rebecca Goldstein(webbplats).
Principskiss av en buckyboll. Kulorna i noderna är kolatomer. Källa: Wikipedia.
kortform av buckminsterfullerene – en kolmolekyl med atomer som hänger ihop i sexkantiga mönster, som hönsnät. – Fullerener kan vara formade som bollar (buckyballs), kemiskt kända som C‑60, där bindningarna bildar samma mönster som sömmarna på en fotboll. Det finns också långa rör, som påminner om rullar av hönsnät, så kallade nanotuber. Nanotuber kan bli så långa att enskilda molekyler kan ses i mikroskop. Fullerener kan också forma stora platta sjok, grafen. – Fullerener förekommer i naturen, grafit (kolet i blyertspennor) är till exempel massor av lager av grafen. Buckytuber förekommer i vanligt sot. Men fullerener upptäcktes inte förrän 1985 av Robert Curl, Harold Kroto och Richard Smalley, som 1996 belönades med Nobelpriset i kemi (länk). – Fullerenerna har lovande egenskaper: de är extremt hållbara, leder elektricitet bra och snabbt, väger lite och kan, om man tillsätter andra atomer (dopar) fungera som halvledare. Det experimenteras med att använda dem som elektroniska komponenter, i bildskärmar och som fibrer i extremt starka material. Det finns dock farhågor om hälsorisker, till exempel att nanotuber kan tränga in i kroppen på samma sätt som asbestfibrer. (Läs om grey goo och buckyjunk.) – Fullerener är uppkallade efter den amerikanska arkitekten Buckminster Fuller(se Wikipedia), som konstruerade en klotliknande byggnad, den geodesiska kupolen, som bärs upp av ett fackverk med samma struktur som en buckyball. – Läs också om silicen och stanen.
(1957) – amerikansk företagare och forskare, grundare av företagen Palm†, Handspring† och Numenta. – Jeff Hawkins utvecklade operativsystemet Palm OS†. Han har grundat alla tre företagen i samarbete med Donna Dubinsky: Hawkins är uppfinnare och Dubinsky chef. – Hawkins idéer om informationshantering utgår från hans bakgrund inom hjärnforskning, närmare bestämt kognitions‑forskning. Han lämnade datorbranschen 2002 för att grunda hjärnforskningsinstitutet Redwood center for theoretical neuroscience(länk). 2004 gav han ut boken On intelligence(länk), som han har skrivit tillsammans med Sandra Blakeslee(länk). I boken beskriver de en teori (memory-prediction framework – ”det förutsägande minnet”) för hur minnet och tänkandet fungerar. År 2005 startade han tillsammans med Dubinsky företaget Numenta för att utveckla datorprogram som fungerar enligt principerna i On intelligence.
en teknik som använder elektronernas spinn för lagring och behandling av data. Kallas också för spinnelektronik. – Spinntronik förutsätter att man ställer in spinnet i ett antal elektroner, eller snarare i elektronerna i ett antal atomer – det går nämligen inte att hantera elektroner i samma atom var för sig. Sedan kan atomerna fungera som filter: de släpper fram elektroner med samma spinn, men stoppar elektroner med fel spinn. Spinntronik används redan i läshuvuden för hårddiskar. (Läs också om MRAM.) Nästa steg är att tillverka ett slags transistorer med spinntronik: de skulle släppa igenom eller stoppa strömmar beroende på spinnet. Sådana transistorer kan göras mindre och mer strömsnåla än vad som är möjligt med vanliga halvledare. Slutligen finns möjligheten att konstruera så kallade kvantdatorer med spinntronik. – På engelska: spintronics.
