(Multiplexed information and computing service) – ett historiskt operativsystem för stordatorer med flera samtidiga användare. – Multics utvecklades 1963—1969 av Bell Labs, General Electric och MIT i samarbete. – Multics var det första operativsystemet som delade upp minnet i sidor som flyttades mellan arbetsminne och lagringsminne. Multics inspirerade utvecklingen av Unix (namnet Unix är en ordlek på Multics). Multics utvecklades vidare på 1970‑talet och såldes kommersiellt från 1973. Under 1980‑talet trängdes Multics undan av andra operativsystem. Den sista Multicsdatorn tillhörde det kanadensiska försvarsdepartementet i Halifax. Den var i drift fram till den 30 oktober år 2000.
en nerlagd årlig it-mässa i Hannover i Tyskland. – CeBIT anordnades 1970–2018, och var länge världens största it‑mässa. – Deltagarantalet på CeBIT minskade kraftigt efter storhetstiden på 1990‑talet. I början på 2010‑talet hade China Hi‑Tech Fair fler besökare. – Arrangören, Deutsche Messe(länk), har också anordnat CeBIT-mässor i Australien, Kina och Turkiet. 2003 och 2004 anordnades också CeBIT-mässor i USA. Varumärket CeBIT används fortfarande om mässor i andra länder än Tyskland. – CeBIT var först förkortning för Centrum der Büro- und Informationstechnik (Centrum för kontors- och informationsteknik), men blev snart en pseudoförkortning.
ett avvecklat nät av radiosändare i USA och Kanada, startat av Microsoft. Det användes för Microsofts trådlösa nätverk Spot, som visades upp 2003, senare känd som MSN Direct. DirectBand använde existerande FM-sändare och sände på oreglerade radiofrekvenser. DirectBand lades ner i januari 2012.
– en serie persondatorer från Luxor† i Motala, tillverkade 1978—1986. Datorerna och operativsystemen utvecklades av ett annat företag, DIAB†, men tillverkning och marknadsföring sköttes av Luxor. Det fanns ABC80, ABC800, ABC802, ABC806, ABC1600 och ABC9000. – ABC1600 och ABC9000 körde Unix under varumärket ABCenix, se Dnix†. – Nokia köpte Luxor 1985, och la ned ABC‑serien 1986. Historik finns bland annat på denna webbsida;
ett format för videokassetter, infört 1975 av Sony, slutligen nerlagt 2002. – Betamax var en särskild inspelningsteknik och ett särskilt format för videokassetter. – Betamaxformatet ansågs av många vara tekniskt bättre än det format, VHS†, som blev dominerande. De misstag som Sony anses ha gjort, och som ledde till att Betamaxformatet år efter år förlorade marknadsandelar till VHS, för att slutligen försvinna, har diskuterats flitigt i litteraturen om marknadsföring. Man talar ibland om att någon betamaxar sig ut ur marknaden.
– Jabber Inc, (tidigare) amerikanskt företag som utvecklar XMPP som en kommersiell produkt för företag. Det är i grunden samma teknik som i det fria projektet XMPP. Jabber Inc blev i september 2008 uppköpt av Cisco – se denna länk;
– i engelsk nätverksjargong: enhet som i ett nätverk stör de elektriska signalerna och därför ställer till krångel.
(SCO) – ett uppköpt amerikanskt företag som tidigare sålde Unix för persondatorer; det som återstår är numera del av Oracle. – Santa Cruz Operation ska inte förväxlas med The SCO Group†: det var ett annat företag, som hade tagit över förkortningen SCO. – Santa Cruz Operation grundades 1979 och var det första företag som på allvar satsade på Unix för persondatorer. Företaget marknadsförde först Xenix†, utvecklat av Microsoft. 1989 bytte Xenix namn till SCO Unix. 1995 köpte SCO rätten att förvalta och utveckla Unix System V (men inte rätten till varumärket Unix – se X/Open†) från Novell†. Novell hade i sin tur köpt det från AT&T, som hade utvecklat Unix. Under några år försökte SCO ena branschen kring ett enhetligt Unix. 1998 lanserades därför en ny version av SCO:s operativsystem under namnet SCO UnixWare. Men samtidigt hade Linux blivit en svår konkurrent på Intel‑plattformen. SCO började därför att också marknadsföra Linux. – Under åren 2000 och 2001 sålde SCO större delen av sina tillgångar, inklusive UnixWare, till företaget Caldera†, som 2002 bytte namn till The SCO Group† och gick en turbulent framtid till mötes. Det som fanns kvar av gamla SCO bytte först namn till Tarantella, men köptes 2005 av Sun†, som i sin tur har köpts av Oracle. Varumärket används inte. – Svensken Lars Turndal (1936—1999) var vd för SCO 1993—1995.
Hewlett-Packardsprocessor för datorer med hög kapacitet, avvecklad från 2008. – Den första PA‑RISC‑processorn lanserades 1986, och användes då i Hewlett‑Packards minidatorer. Senare versioner användes i så kallade arbetsstationer och servrar. Hewlett‑Packard gick sedan gradvis över till att använda Itanium†‑processorn, utvecklad i samarbete med Intel. De sista datorerna med PA‑RISC-processorer levererades 2008. Hewlett‑Packard underhöll dem fram till 2013. – Namnet:PA står för Precision architecture. – Se också RISC. (Information om PA‑RISC är borttagen från HPE:s webbsidor sedan 2017.)
nerlagd svensk tillverkare av ABC-datorerna† och annan hemelektronik. – Företaget grundades 1923 i Motala, och tillverkade först radioapparater, tv‑apparater och annan hemelektronik. 1978 började Luxor tillverka hemdatorer i ABC‑serien. De hade utvecklats av företaget DIAB†. – 1979 var Luxor nära konkurs och köptes då av staten, 1984 tog Nokia över företaget. Datortillverkningen upphörde 1986, och övrig tillverkning avvecklades eller flyttades till låglöneländer. Varumärket Luxor tillhör numera det turkiska företaget Vestel(länk), som säljer tv‑apparater i Sverige under namnet Luxor. – Namnet: Luxor är en urgammal stad i Egypten (på arabiska: L‑aqṣur.
ett franskt datanät för privatpersoner, lanserat 1982, avvecklat 2012. – Under 1980‑talet var Minitel världens mest framgångsrika datanät för allmänheten. Flera tjänster som nu finns på webben fanns redan på 1980‑talet i Minitel. Minitel gav abonnenterna tillgång till tjänster som biljettbokningar, postorder, textmeddelanden och elektroniska anslagstavlor. Minitel var också tidigt med att klara elektroniska betalningar. – Minitel startades av franska tele- och postverket, och byggde på telenätet. Abonnenterna fick de dumma terminalerna gratis, men de fick betala per minut för användning. I slutet av 1990‑talet fanns nio miljoner Minitelterminaler och 25 miljoner användare i Frankrike. Minitelsystemet bidrog till att internet slog igenom sent i Frankrike, men så småningom flyttades Miniteltjänsterna över till internet. Minitel stängdes slutligen av den 30 juni 2012. – Läs mer i Wikipedia. – Egentligen var det terminalerna som hette Minitel, vilket sägs vara en förkortning av Médium interactif par numérisation d’information téléphonique (interaktivt medium för digitalisering av telefoninformation). Själva nätet med tjänsterna hette Teletel. – Ett svenskt försök att efterlikna Minitel var Teleguide†.