nerlagd svensk tjänst för betalning med mobiltelefon. Grundad 2012, nerlagd i maj 2018 – se meddelande till kunder. – WyWallet grundades av företaget 4T, som i sin tur ägdes av de fyra svenska mobiloperatörerna Telenor, Tele2, Telia och Tre. I maj 2015 såldes det till Payex(länk). – WyWallet blev kontroversiellt i början av 2013 när bland annat Storstockholms lokaltrafik, SL, slutade att ta emot vanliga SMS‑betalningar, och i stället krävde att alla som betalade sin biljett med mobiltelefon skulle använda WyWallet. WyWallet krävde i sin tur att alla som betalade med mobiltelefon skulle registrera sig. Det kunde ta flera minuter, även om det bara gällde en bussbiljett. Det motiverades med lagens krav att betalningsförmedlare ska ha kundkännedom. Huruvida detta krav är avsett att tillämpas på så små belopp som priset för en bussbiljett har betvivlats. (Se Lag [2009:62] om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, kapitel 2, paragraf 2, länk.) – Efter att WyWallet hade infört krav på registrering sjönk SMS‑bidragen till välgörenhetsorganisationer genom WyWallet dramatiskt (men de återhämtade sig senare). – I juni 2013 förenklade Wywallet registreringsproceduren (se Wikipedia).
– In English: WyWallet was a Swedish payment service for payments by mobile phone. It was first operated by the 4T company, founded by the four Swedish mobile operators Telenor, Tele2, Telia and Tre. In May, 2015, WyWallet was bought by Payex, who closed down the service in May, 2018. – WyWallet became controversial in early 2013 because of its requirement that payers register, even if they were only paying small amounts by phone. Also, some regional public transportation companies required that mobile phone payments for tickets be made through WyWallet only. The registration procedure meant that paying for one bus ticket could take several minutes. The requirement was justified as being required by the know your customer clause of the Swedish law regulating payment services, although that law was probably not meant to apply to micropayments. WyWallet later in 2013 simplified the registration procedure. – For more summaries in English, please click here.
ett avvecklat uppslagsverk på nätet. – Google Knol innehöll artiklar i olika ämnen, skrivna av namngivna personer. Vem som ville fick skriva, och det var gratis. Google startade tjänsten 2007, men meddelade i november 2011 att den skulle avvecklas, vilket definitivt skedde i maj 2012. – Knol skilde sig från Wikipedia genom att skribenterna var namngivna och inte behövde vara opartiska eller redovisa sina källor. Det kunde finnas flera artiklar om samma ämne, även med samma rubrik. Skribenterna avgjorde själva ifall läsarna skulle kunna ändra i texten (se wiki). Från den 1 maj 2012 finns Knols webbplats inte kvar, men skribenterna fick möjlighet att flytta sina artiklar till sajten Annotum†(annotum.org), som avvecklade verksamheten 2016, även om sajten finns kvar. – Namnet:Knol anspelade på knowledge.
Niklas Zennströms och Janus Friis vilande projekt för överföring av tv och video på internet. – Projektet blev känt sommaren 2006 under namnet ”The Venice project”. Det byggde på samma tekniska kommunikationssystem som Skype och Kazaa†, alltså på Global index. Namnet Joost blev officiellt i januari 2007. Systemet användes under något år. I juli 2009 meddelade Joost att företaget drar sig tillbaka från konsumentmarknaden för att enbart sälja teknik till mediebolag. Senare samma år såldes företagets tillgångar. Själva företaget lades inte ner, men det hade inte längre någon verksamhet – se joost.com/pause (stängd).
ett avsomnat projekt för att skapa ett kommunikationsnätverk som är fritt från övervakning och censur, och omöjligt att blockera. – Grundidén var att deltagarna kommunicerar direkt och indirekt med varandra med trådlös teknik (se mesh). Nätverkets plattform är CJDNS. – Meshnet kallades ibland för darknet, ett namn som projektet ville slippa: Meshnet var nämligen privat snarare än hemligt. – Webbsajten projectmeshnet.org är nerlagd (2016), men kopplar vidare till Hyperboria(hyperboria.net), ett projekt med liknande inriktning. – Läs också om bit (betydelse 2), community network, Feed over email, Free network foundation†, Greatfire, Haystack, internetridån, svartkast och Telex (betydelse 2).
(Java APIs for integrated networks) – en avvecklad Java‑baserad teknik som skulle göra det möjligt att skriva program för webben utan att programmeraren skulle behöva veta om kommunikationen sker över telenätet, optiska fibernät eller via mobiltelefonnätet. – Syftet var att ett program bara skulle skrivas en gång och sedan fungera i alla miljöer. – Jain lanserades 1999 av Sun†, som senare köptes av Oracle. All utveckling av Jain inom Oracle tycks ha upphört 2004: Oracles webbsidor om Jain är borttagna sedan början av 2019. – Jain har emellertid utvecklats vidare av frivilliga i projektet Jain-sip, se github.com/usnistgov/jsip. – Även: anhängare av den jainistiska religionen – se Wikipedia.
– ett europeiskt satellitsystem för positionsbestämning och navigering (GNSS). – Galileo är alltså ett nyare alternativ till GPS. Det togs i drift i begränsad omfattning i december 2016, se pressmeddelande. – Galileo ska enligt planerna ha 24 satelliter, placerade i banor som gör dem lättare att hitta från europeiska breddgrader än GPS‑satelliterna, och utrustade med exaktare atomur än vad GPS‑satelliterna har. Det ger positionsbestämning ner till en meter. Tillsammans med GPS‑systemets 30 satelliter ska det ge nästan 100‑procentig tillgänglighet på jordklotet. – Public regulated service (PRS) är en Galileobaserad tjänst avsedd enbart för polis, brandkår och annat samhällsskydd i EU‑länderna. PRS ger en krypterad signal som uppges ha hög tillförlitlighet och skydd mot sabotage och andra störningar. Mer här. – Projektet drivs av EU och europeiska rymdorganisationen ESA(esa.int) med insats av privat kapital. – Beslut om genomförande av Galileo fattades i mars 2002; de första testsatelliterna togs i drift 2006. – I samband med att Storbritannien lämnar EU (Brexit), och därmed bland annat utestängs från PRS, har Storbritannien under 2018 börjat undersöka möjligheten att skicka upp ett eget satellitnavigeringssystem. – Läs mer om Galileo här;
– Galileo Project – ett projekt för att söka efter tecken på utomjordisk teknik i vårt solsystem. Galileo-projektet inleddes 2021 på initiativ av astronomen Avi Loeb(länk) på Harvard. – Se Harvards webbsidor.
–Namnet: Uppkallat efter vetenskapsmannen Galileo Galilei, 1564–1642, se Wikipedia.
en försvunnen teknik för att visa rörliga bilder och annat grafiskt krävande material på webbsidor. – Gianduia utvecklades 2009 av Apple som alternativ till Flash†. Efter 2010 har det inte hörts något från Apple om Gianduia. – Namnet:Gianduia är italiensk choklad med finmalda hasselnötter.
UDID – avskaffat serienummer för ApplesiPhone, iPad och iPod Touch†. Avvecklades med början 2011. – En UDID bestod av 40 siffror och bokstäver. Andra tillverkare brukar använda förkortningen UDI för sina motsvarande nummer. – UDID användes för att identifiera utrustning gentemot tjänster som iTunes. UDID kunde också läggas in i program så att programmet bara kunde köras på en bestämd enhet. – I september 2011 blev det känt att en miljon UDID‑nummer med användaruppgifter hade kommit på avvägar. Enligt sajten Antisec hade listan påträffats på en FBI‑agents dator. Apple förnekade genast att företaget hade lämnat ut information om UDID till FBI. Senare uppgav företaget Bluetoad att informationen hade stulits från dess servrar. Apple meddelade efter skandalen att UDID skulle avskaffas. – Läs också om IDFA.
en uppköpt brittisk tjänst för betalningar över internet. – Användarna satte in pengar i förskott och betalade sedan genom att skicka ett 19‑siffrigt nummer till mottagaren. – Ukash grundades 2005 och köptes i april 2015 av Skrill Group(skrill.com), som i sin tur tillhör Paysafe(paysafe.com). – Se också Ukash‑trojanen.
ett avvecklat tillbehörskort för datorer, hälften så stort som PC‑kort† – alltså hälften så stort som ett kreditkort. – ExpressCards var dubbelt så snabba som PC-kort. ExpressCards användes för samma saker som PC‑kort, alltså för datalagring och för externa tillbehör som kommunikationsutrustning och radio- och tv-mottagare. Liksom föregångaren PC-kort har ExpressCard slagits ut av USB-anslutna tillbehör. 2011 beslöt datortillverkarna att sluta förse persondatorer med kortläsare för ExpressCard, dels med motiveringen att kortläsarna tog för mycket plats, dels med motiveringen att ExpressCard aldrig blev särskilt spritt. – De tekniska specifikationerna för ExpressCards fastställdes tidigare av den avvecklade organisationen PCMCIA† och förvaltades sedan av USB implementers forum, se denna länk.
