fri mjukvara

(free software, på svenska också fri programvara) – datorprogram som innehavaren har full frihet att köra, under­söka, ändra och sprida till andra, med eller utan ändringar. Detta kallas de fyra fri­heterna. – En vanlig formulering är att free i free software står för free som i free speech – inte för free (gratis) som i free beer. Fri mjuk­vara be­höver nämligen inte vara gratis: man får ta betalt, men alla nya an­vändare måste få samma fri­heter och skyldigheter som tidigare användare. – Obligatoriska licens‑bestämmelser gör att fri mjuk­vara aldrig ska kunna bli något annat än fri mjuk­vara. Programlicensen (se GPL) för­bjuder användaren att be­gränsa friheterna om hon sprider programmet till andra, men tillåter henne för övrigt att göra vad hon vill med pro­grammet. (Observera att det inte är något krav att man faktiskt sprider programmet vidare.) – En av­siktlig kon­sekvens av licensen är att om man in­för­livar program­kod från fri mjuk­vara i ett annat program så blir det pro­grammet därmed också fri mjuk­vara. Fri mjuk­vara sägs därför vara ”smitt­sam”. – Fri mjuk­vara för­ut­sätter öppen källkod, men ställer också krav på frihet att ändra och sprida pro­grammen. – Fri mjuk­vara är en filo­sofi, ut­vecklad av programmeraren Richard Stallman, som anser att alla dator­program bör vara fri mjukvara. Program­före­tagen ska, enligt honom, inte kunna inskränka användarnas rätt att göra vad de vill med programmen. För att utveckla och sprida fri mjuk­vara har Stall­man startat stiftelsen Free software foundation (FSF) och ut­vecklat operativsystemet GNU. – Öppen käll­kod är en aspekt av fri mjuk­vara, men alla pro­gram med öppen källkod uppfyller inte kraven på fri mjuk­vara. – Läs också om fri och öppen källkod. – Observera att free soft­ware inte är samma sak som freeware (gratis­program).

[fri mjukvara] [upphovsrätt] [ändrad 5 april 2018]

GNU

Tecknad bild av huvudet på en gnu.
Inte Unix?

Ett Unixkompatibelt operativ­system som utvecklas och sprids som fri mjukvara. – GNU utvecklas i komponenter och används vanligen med Linux som kärna, efter­som den kärna som utvecklas inom GNU‑projektet, GNU Hurd, fortfarande har brister. (Linux är i praktiken en kombination av GNU och Linux och kallas, särskilt i GNU‑kretsar, därför ofta för GNU/Linux.) GNU fungerar som Unix, men innehåller ingen kod från den officiella Unixversionen (se Single Unix Specification) eller från BSD. – GNU‑projektet, som också utvecklar andra program, startades 1984 av Richard Stall­­man. – GNU‑projektet och alla som deltar fick 2001 utmärkelsen Usenix lifetime achieve­ment award (se länk, en bit ner på sidan). – Förkortningen GNU påstås stå för GNU is not Unix, en så kallad rekur­siv förkortning. – Uttal: Operativsystemets namn uttalas ungefär som på svenska, alltså med hörbart G. (Ordet för djuret gnu uttalas på engelska däremot ungefär som new, alltså utan hörbart G.)  – Läs mer på gnu.org.

[fri mjukvara] [gnu] [rekursiva förkortningar] [unix] [ändrad 27 november 2020]

Stallman, Richard

Richard Stallman
Richard Stallman på KTH i Stockholm i januari 2016. Foto: Lars Danielsson

(1953) – amerikansk programmerare och aktivist för fri mjuk­vara och frihet på internet. – Stall­man är initia­tiv­tagare till operativ­systemet GNU och grundare av stiftelsen Free soft­ware foundation (FSF). – Richard Stall­man har fått flera utmärkelser och hedersdoktorat, bland annat Grace Murray Hopper Award (se länk) 1990, 1996 ett hedersdoktorat vid KTH (se länk) och 1998 EFF:s pris Pioneer Award (se länk). – Stallman avgick från FSF:s styrelse i september 2019 efter att bland annat ha gjort kontroversiella uttalanden om de sexuella övergreppen i Jeffrey Epstein-skandalen (se Wikipedia). I mars 2021 återinträdde han i FSF:s styrelse. Det ledde till att Red Hat drog tillbaka sitt stöd till FSF och flera andra företag hotar att göra det. – Richard Stallmans webbsida finns på stallman.org. – IDG:s artiklar om Richard Stallman: länk.

[personer] [richard stallman] [ändrad 29 mars 2021]

XAMPP

Cross-platform (=X), Apache, MySQL samt PHP och Perl – en upp­sätt­ning program som tillsammans används för att pro­gram­mera och under­hålla webbsidor. Program­paketet är inte avsett för att driva webbservrar, men det används ändå för det ända­målet. Alla program som ingår i XAMPP är skrivna i öppen käll­kod och levereras som fri mjuk­vara. – XAMPP ut­veck­las av det tyska pro­jektet Apache Friends (apachefriends.org). Program­paketet finns för Linux, Mac, Solaris† (tidigare) och Windows, och det kan laddas ner gratis från apachefriends.org. – Namnet XAMPP an­spelar på LAMP och liknande programpaket.

[förkortningar på X] [fri mjukvara] [webbpublicering] [öppen källkod] [ändrad 8 september 2017]

Nordic free software award

tidigare årligt pris till främjare av fri mjukvara. Priset delades mellan 2007 och 2011 ut till nordiska personer, projekt eller orga­nisa­tioner som hade lämnat ett fram­stå­ende bidrag till främjandet av fri mjukvara. Det delades också ut 2018. Priset delades ut på kon­fe­rensen FSCONS. – Se denna länk (gammal).

[fri mjukvara] [nerlagt] [utmärkelser] [ändrad 28 juli 2020]

Free software foundation

(FSF) – en stiftelse för utveckling och spridning av fri mjukvara. – Fri mjuk­vara är datorprogram som användaren får använda, ändra och sprida fritt. (Men de är inte nödvändigtvis gratis.) FSF stöder också spridningen av programdokumentation som får användas och ändras fritt. – FSF grundades 1985 av Richard Stallman, och är nära knutet till projektet GNU, som utvecklar operativsystemet med samma namn. För att säkerställa att FSF:s program förblir fria, det vill säga att de alltid sprids fritt, med eller utan ändringar, använder FSF den speciella tillämpning av copyright som kallas för copyleft. – FSF finns på fsf.org. FSF på svenska (delvis) finns här.

[fri mjukvara] [stiftelser] [ändrad 5 juni 2017]

Gnome

ett projekt som utvecklar ett grafiskt användargränssnitt till Linux samt för andra versioner av Unix som BSD, Darwin, HP‑UX och Solaris. Mer exakt är det en användarmiljö, som förutom grafiskt användargränssnitt omfattar webbläsare och andra program samt verktyg för programutvecklare. Allt utvecklas som fri mjuk­vara, och programmen kan laddas ner från Gnomes webbplats gnome.org. – Gnome påstås stå för GNU network object model environment, och det ingår i GNU‑projektet. – Läs också om det nerlagda Eazel† och om det konkurrerande KDE. – Ordet: Gnome, på svenska gnom eller tomte (i äldre betydelse), kan i folktro vara en kort­växt människoliknande varelse som utan att synas hjälper människorna. Ordet kan också användas i ungefär samma betydelse som nörd.

[fri mjukvara] [grafiskt användargränssnitt] [linux] [unix] [ändrad 9 oktober 2018]

tivoization

”tivoisering” – användning av fri mjukvara i teknisk utrustning på ett sätt som hindrar användarna från att göra ändringar i mjukvaran. Detta anses strida mot principen att den som skaffar fri mjukvara ska ha full frihet att ändra i mjukvaran och att köra mjukvaran med ändringarna (se de fyra friheterna). – Ordet: Syftar på den amerikanska digitala videoinspelaren Tivo som använder fri mjukvara, men som är konstruerad så att den inte fungerar om användaren gör ändringar. – Läs mer i denna artikel.

[fri mjukvara] [jargong] [ändrad 4 januari 2018]