(real-time text, RTT) – överföring av text över nätverk tecken för tecken medan texten skrivs. Avsändaren behöver alltså inte trycka på Sänd eller retur för att ett meddelande ska skickas, utan mottagaren ser vad som skrivs direkt. (Det förutsätts att man skriver med något slags tangentbord.) Det numera avvecklade telex‑nätverket överförde realtidstext, men principen används också i datakommunikation. Realtidstext finns som alternativ i en del program för snabbmeddelanden, och det används av hörselskadade och för direkttextning av tv och video. – Internets tekniska ledningsgrupp IETF har fastställt ett ramverk för realtidstext, se RFC 5194 (länk). – Läs mer på realtimetext.org
datorprogram som kan läsa på läpparna i realtid. Det har utvecklats av forskare vid universitetet i Oxford, och visades upp i november 2016. Forskarna tänker sig att programmet ska kunna köras i glasögon med inbyggd kamera och läsa upp det som sägs i en hörsnäcka. Läppläsningen har utvecklats med djup maskininlärning. – Se pressmeddelande från Oxford‑universitetet och video på Youtube.
(ACAT) – ett program som hjälper personer som varken kan använda händerna eller tal för att kommunicera med hjälp av dator. – Programmet omfattar bland annat ett simulerat tangentbord, blickstyrning, talsyntes och ordprediktion: när användaren börjar skriva ett ord gissar programmet vilket ord hon tänker skriva och föreslår det. Om det är rätt behöver användaren bara bekräfta, annars fortsätter hon att skriva ordet. Prediktionen anpassas till sammanhanget, alltså, enkelt uttryckt, till vilka andra ord som står i närheten. – ACAT utvecklades på Intel för den berömda fysikern Stephen Hawking (1942–2018), som var svårt rörelsehindrad, och som kunde tala enbart genom att använda talsyntes. I augusti 2015 släppte Intel ACAT som öppen källkod i förhoppningen att fristående utvecklare skulle anpassa det till andra behov och förbättra det. – Se 01.org.
hjälpmedel (för personer med funktionsnedsättning) – termen omfattar hjälpmedel som underlättar den dagliga tillvaron (rullstolar, hörapparater), redskap och apparater som är anpassade för att personer med funktionsnedsättning ska kunna använda dem samt hjälpmedel för rehabilitering. I officiella sammanhang står det på svenska ofta bara hjälpmedel.
AAL – möjlighet för äldre personer att bo kvar i sina hem med hjälp av it‑baserade tjänster och hjälpmedel. Det är namnet på ett EU‑projekt, se aal-europe.eu. – På svenska ofta: digital vård och omsorg.
forskningsområde som gäller hur man hjälper personer med funktionsvariationer att kommunicera. Funktionsvariationen kan gälla tal, hörsel, syn, förmåga att skriva eller förmåga att läsa. Resultatet av forskningen kan vara tekniska hjälpmedel som blickstyrning av datorer eller taligenkänning. Men det kan också vara principer för hur man skriver och utformar information för att den ska bli mer tillgänglig för personer med funktionsvariationer. – På engelska: augmentative and alternative communication, förkortat AAC; på svenska AKK. – Tillgänglig information och kommunikation är samma sak, sedd i mottagarens perspektiv, se Myndigheten för delaktighet.
– Digitalt anpassat informationssystem, DAISY – internationell standard för digitala talböcker. (Alltså inlästa böcker avsedda för blinda och synskadade.) – DAIDY efterliknar de möjligheter som finns i tryckta böcker. Det finns alltså innehållsförteckningar, sidnummer, möjlighet till sökning och man kan lämna bokmärken. – DAISY utvecklades av svenska Talboks- och punktskriftsbiblioteket, numera Myndigheten för tillgängliga media(länk) med början 1988, och har blivit en internationell standard som förvaltas av The DAISY Consortium, se daisy.org. Artikel om DAISY:s historia, se här;
– to sing Daisy – att avsluta något för gott, att stänga av en dator för sista gången. Uttrycket anspelar på en scen i filmen 2001: ett rymdäventyr (se IMDb: länk) där datorn HAL sjunger sången ”Daisy” (på svenska ”Isabella”, mer känd som ”På en bicykel gjord för två”) medan den successivt stängs av. – Se detta klipp på Youtube: länk;
inläst bok för blinda och synskadade. Även för andra personer som har funktionsnedsättningar som gör att de inte kan läsa tryckta böcker. – Talböcker bör skiljas från ljudböcker, som är till för alla. Talböcker brukar ha tekniska funktioner som gör det lätt att orientera sig i dem. De brukar vara i formatet Daisy. Framställningen av talböcker är reglerad i lag (se denna länk) och finansieras med skattepengar. Talböcker får bara lånas ut till personer som behöver dem, och de får inte säljas i bokhandeln. Både talböcker och ljudböcker kallas för audio books på engelska. Talböcker kallas ibland också för talking books.
