PoWiFi

en router för batteri­lös användning av mobil­tele­foner genom wi-fi. – PoWiFi bygger på tekniken wi-fi back­­scatter, som har utvecklats av forskare vid Washington university i Seattle, USA, och som visades först upp i augusti 2014. I maj 2015 testades den i fem hem i USA. Den trådlösa driften fungerade utmärkt, utom i ett av de fem hemmen där wi-fi-nätverkets kapacitet för­sämrades. – Tek­niken beskrivs i en teknisk artikel (länk) och på universitetets webbplats (länk). – På­pe­kande: I en del medier har det talats om att PoWiFi används för trådlös laddning. Det kan vara en över­drift. Tekniken kan användas för att driva mobiltelefoner som saknar batteri, och som inte är anslutna till elnätet. De kan ta emot och sända kommu­nika­tion genom wi-fi. Huru­vida effekten räcker för att också ladda deras batterier är en annan fråga.

[elektrisk ström] [experimentell teknik] [wi-fi] [ändrad 28 oktober 2019]

returspridning

(backscatter, på svenska också återspridning) – oordnad reflektion av ljus- eller radiovågor. Vågorna går tillbaka mot sändaren, men inte som en spegelbild utan diffust, som ljus genom dimma. – Returspridning kan användas som källa till energi. Ambient backscatter, befintlig returspridning, är en term som används om de radiovågor som omger oss hela tiden från radio, tv, mobiltelefoner och annat. Det finns tekniker som fångar upp en del av den energin och använder den för att driva elektronisk utrustning. Läs också om wi‑fi backscatter, en teknik för att utvinna energi ur returspridning av wi‑fi‑signaler, och om backscatter som metod att sprida spam.

[fysik] [ändrad 24 oktober 2017]

Vitahult

tidigare: laddningsskal från Ikea för trådlös laddning av mobiltelefoner. Produkten har utgått ur Ikeas sortiment. – Vitahult, som lanserades 2015, såg ut som vanliga mobiltelefon­skal, men var tjockare, och gjorde att telefonernas batterier kunde laddas trådlöst med standarden Qi. Numera har många mobiltelefoner inbyggda laddare för Qi. – Vitahult fanns för iPhone 6 och Samsung Galaxy 5. – Ikea säljer utrustning för trådlös laddning, se ikea.com….

[elektricitet] [nerlagt] [ändrad 19 juli 2022]

nanotub

(nanotube, även: buckytube) – en stor kolmolekyl som till formen påminner om ett hoprullat hönsnät. Skillnaden är att storleken mäts i miljondels millimeter. – Nano­tuber är en typ av fullerener, alltså en form av kol där atomerna hänger ihop i sexkantiga mönster som i princip kan bli hur stora som helst. I nanotuber har sjoken av kolatomer alltså rullat ihop sig. – Nanotuber kan bli så stora att man kan se enstaka molekyler i mikroskop. De har många lovande egen­skaper: de är extremt starka, lätta, leder elektricitet snabbt, och de kan användas som halv­ledare om man dopar dem med tillsatser av andra atomer än kol. Det experi­menteras med att använda nanotuber som fibrer, som elektriska ledare, som elek­troniska komponenter och som elektron­kanoner i platta bild­skärmar. Det finns dock farhågor om att nanotuberna kan utgöra en hälsofara, efter­som de kan tränga in i kroppens vävnader ungefär som asbest­fibrer.

[forskning] [material] [ändrad 8 maj 2019]

smart grid

smart elnät – elnät som kan fjärrstyra elförbrukningen hos kon­su­ment­erna. – Energikrävande utrustning kan slås på när det finns gott om billig elektricitet, som nattetid. Detta förutsätter tvåvägskommunikation mellan elbolaget och kundens tvätt­maskin, disk­maskin eller varmvattenberedare: dessa måste alltså kunna kommuni­cera elek­troniskt. Kommu­nika­tionen kan ske direkt genom elnätet, eller med något slags trådlös för­bindelse. – Det finns ingen standard för smarta elnät, men både tillverkare av hushållsmaskiner och elbolag arbetar på saken. – Smart grid har inget att göra med den typ av kraftfull data­behand­ling som kallas för gridd, på engelska grid. – The grid eller the power grid är engelska för elnätet, kraftnätet. – Läs också om microgrid.

[elektrisk ström] [ändrad 6 april 2021]

linjebrus

  1. – tekniskt: störningar som uppstår i elektriska signaler, till exempel i tele- eller datakommunika­tion, på grund av yttre elektro­magnetiska impulser;
  2. – obe­grip­liga tecken­kombinationer i elek­troniska meddelanden, orsakade av linje­brus, eller som ser ut att vara orsakade av linjebrus;
  3. – programkod som är så svår­begrip­lig att den påminner om linjebrus. Det kan vara tecken på inkompetens eller, i sällsynta fall, på ovanligt hög kompetens;
  4. – allmänt: prat, hype, buzz.

– På engelska: line noise. – Läs också om brus.

[datakommunikation] [fel] [fysik] [jargong] [programmering] [ändrad 29 augusti 2017]

kvantkryptering

avläsningssäker över­föring av med­delanden genom tillämpning av kvantfysikens principer. – Kvantkryptering innebär att meddelanden kodas som egenskaper hos fotoner: ettor och nollor representeras av egenskaper hos enstaka fotoner, vanligtvis polarisering. Det leder till att meddelandet blir omöjligt att avläsa på vägen. Om obehöriga upp­snappar med­delandet blir det nämligen oläsbart för dem, och avsändaren och mottagaren märker dessutom uppsnappandet omedelbart – förbindelsen bryts. (Uppsnappande av kvantkrypterade meddelanden kan, mycket allmänt, jämföras med att ta länkar ur en rullande cykelkedja utan att kedjan går av.) – I praktiken används kvant­kryptering bara för att parterna ska komma överens om en engångs­nyckel (one‑time pad) som de sedan använder för att kryptera ett meddelande som sedan överförs på vanligt sätt. – På engelska: quantum encryption. – Kines­iska forskare visade 2010 att även kvantkrypterade meddelanden kan knäckas, se här. – Kina sände i augusti 2016 upp satelliten Micius som ska användas för experiment med kvant­kryp­ter­ing. – Läs också om kvackare (quantum hackers).

[forskning och experimentell teknik] [kryptering] [kvantdatorer] [ändrad 16 augusti 2021]

jiffy

– engelsk jargong för kort tid, ett ögon­blick:

  1. – tiden mellan två signaler från datorns tidgivare (system timer inter­­rupts). Den tiden varierar mellan olika datorsystem. Brukar mätas i millisekunder;
  2. – i datoranimering: 1/100 sekund. Mått­enhet för tiden mellan två bildvisningar i en film;
  3. – om växelström: tiden som en vågrörelse tar, i Sverige alltså 1/50 sekund.

[datoranimering] [datorns konstruktion] [elektrisk ström] [ändrad 9 april 2018]