nanoskopi

mikroskopi som gör det möjligt att se objekt som tidigare ansetts vara för små för att kunna ses med ljusmikroskopi. – Uppfinningen av nanoskopi belönades 2014 med Nobelpriset i kemi (länk). Nobelpristagar­nas metod kallas mer exakt för superupp­löst fluorescensmikroskopi. Sedan slutet av 1800-talet har det ansetts fysiskt omöjligt att med van­liga mikroskop urskilja detaljer som är mindre än halva ljusets våglängd, alltså som minst 0,2 mikrometer (tusendels millimeter). Med ”vanliga mikro­skop” menas här optiska mikroskop, alltså mikroskop som förstorar objekt som belyses med synligt ljus. (Andra typer av mikroskop, som elektronmikroskop, kan urskilja mindre detaljer.) Nobelpristagarna Betzig, Hell och Moerner utvecklade ett sätt att spränga den gränsen. – På engelska: nanoscopy.

[forskning] [fysik] [ändrad 10 mars 2022]

sammanflätning

i kvantfysik: det att två partiklar (vanligen fotoner) beter sig som om de hängde ihop, trots att detta verkar vara omöjligt. – Om man mäter en egenskap hos den ena, till exempel polarisering, vet man därmed automatiskt vilket resultat man får om man mäter samma tillstånd hos den andra. (Man får det motsatta eller komplementära tillståndet: om den ena är polariserad lodrätt är den andra polariserad vågrätt.) Detta kan verka lättförklarligt (fotonerna har varit sådana hela tiden), men enligt kvantfysikens lagar har fotonerna inte något bestämt tillstånd förrän man faktiskt mäter. Detta har visats matematiskt. Fotonerna har alltså inte något ”dolt tillstånd” som realiseras vid mätningen, utan båda reagerar samtidigt på samma mätning, trots avståndet. – Ett vanligt sätt att testa sammanflätning är att sända en foton in i en viss typ av kristall. När fotonen träffar kristallen uppstår två sammanflätade fotoner som lämnar kristallen i varsin riktning. Eftersom fotoner definitionsmässigt rör sig med ljusets hastighet och eftersom ingen information kan förmedlas snabbare än ljuset finns det inget sätt för den foton som mäts att ”tala om” för den andra fotonen vad som hänt. Ändå är detta vad som tycks hända. Allt som påverkar den ena fotonen påverkar omedelbart den andra. Sammanflätning är dock inte ett särskilt stabilt tillstånd. – Sammanflätning används i så kallad kvantkryptering, eftersom det gör att tjuvlyssning upptäcks omedelbart. Varje försök att mäta den ena fotonens tillstånd märks på den andra sammanflätade fotonen, men mer troligt är att avlyssningen leder till att sammanflätningen upphör, vilket också märks omedelbart. – Nobelpriset i fysik 2022 gick till Alain Aspect,  John F Clauser och Anton Zeilinger ”för experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap”. Se Kungliga vetenskapsakademiens webbsidor: kva.se/nyheter….  – På tyska: Verschränkung; på engelska: entanglement.

[kvant] [ändrad 4 oktober 2022]

Feynman, Richard

(19181988) – amerikansk fysiker och Nobelpristagare (länk). – Feynman var en av världens ledande forskare inom kvantfysik och partikelfysik. Han var också känd för sin förmåga att förklara grundläggande begrepp på ett enkelt och intresseväckande sätt. En av hans sista insatser var klarläggandet av orsaken till att rymd­färjan Challenger exploderade 1986 – det berodde på att en o‑ring inte tålde nedkylning. – Inom datorteknik är Feynman känd bland annat för att han var en av de första som förutsåg kvantdatorer. Han arbetade på 1980‑talet med utveckling av massivt parallella datorer. Under 1980‑talet samarbetade han också med Stephen Wolfram. – Feynmans föreläsningar om datorteknik har getts ut under namnet Feynman lectures on computation (utgiven år 2000). Han beskriver där de grundläggande operationerna i datorteknik. – Feynman tycks ha ansträngt sig för att framstå som excentrisk. En av hans många böcker heter What do you care what other people think?.

[datorvetenskap] [fysik] [personer] [ändrad 20 augusti 2018]

fysisk

(physical) – i it-världen: materiell och be­ständig till skillnad från:

  1. logisk, och:
  2. virtuell.

– Skillnaden mellan fysiskt och logiskt inom it är skillnaden mellan vad som händer i den materiella utrustningen (hårdvaran) och vad detta leder till för användaren. Den fysiska aspekten av datalagring är till exempel att vissa fläckar på en hård­disk magnetiseras eller avmagnetiseras. Logiskt motsvaras det av förändringar i den information som är lagrad på hårddisken. De logiska förändringarna i filsystemet får i sin tur logiskt uttryck som text på bildskärmen, men fysiskt sett är denna text ett mönster av ljusa och mörka punkter, genererat av en funktion som inte vet något om ord eller bokstäver. När man talar om den fysiska världen i motsats till den virtuella världen menar man varelser och före­mål som existerar oberoende av datorer. – Se också köttvärlden. – Strikt talat är allt detta fysiskt i den bemärkelsen att både de logiska systemen och den virtuella världen till­hör den fysiska världen. Fysisk används här i den inskränkta betydelsen av något som är materiellt, i det fasta tillståndet och beständigt.

[fysik] [språktips] [virtuellt] [ändrad 3 september 2018]

latens

(latency) – fördröjning, väntetid: den tid som det av tekniska skäl tar att få fram en signal eller att hämta data; i synnerhet den fördröjning som är oundviklig på grund av fysikens lagar. – Latens uppkommer alltid i elektroniska system därför att utrustningen behöver tid för att reagera på inkommande signaler. Även om latensen i varje enskilt fall bara är någon miljondels sekund kan det i komplicerade system sammanlagt bli så mycket att fördröjningen blir ett problem. Det kan bli störande för användaren (till exempel i telefonsamtal) eller leda till en förskjutning i tid som gör det svårt att samordna processer. – Jäm­för med accesstid, lagg och jitter. (Latens och lagg används ibland som synonymer, men latens är den fördröjning som är inbyggd i systemet, lagg kan dessutom ha andra orsaker, till exempel belastning på användarens dators processor.) – Ordet: Kommer av ett latinskt ord som betyder dold. Det som är latent är tills vidare dolt.

[fysik] [nätverk] [ändrad 6 december 2018]

aliasing

  1. – kantighet, pixelering, blockighet – det att bokstäver och bilddetaljer blir onödigt trapp­stegs­kantade (blockiga) när de visas på bildskärm eller skrivs ut. De ser ut som om de var gjorda med legobitar. – Effekten kan motverkas av program för kantutjämning (anti-aliasing);
  2. – i signalbehandling, se vikning.

– Den engelska termen aliasing syftar på att digital bearbetning av kontinuerlig information, som bild och ljud, ger upphov till en avbild som avviker från originalet mer än nödvändigt – ett alias.

[bildbehandling] [fysik] [ljudinspelningar] [ändrad 7 juni 2018]

vågledare

anordning som leder elektromagnetiska vågor (ljus eller radiosignaler) eller ljud i en bestämd bana. Vågledaren kan leda vågen runt hörn eller i kurvor. Syftet kan vara att förlänga räckvidden genom att samla signalen eller att förändra och bearbeta signalen på något sätt. Optiska fibrer är ett slags vågledare som förmedlar ljussignaler. Andra vågledare kan vara rör med luft eller vakuum inuti. Det krävs att rörets innermått står i en visst matematiskt förhållande till vågens frekvens. Vågledare för ljud används till exempel i många högtalare. Blåsinstrument kan också ses som ett slags vågledare. – På engelska: waveguide eller wave guide.

[fysik] [ändrad 1 maj 2020]

Alliance for wireless power

(A4WP) – numera del av Airfuel Alliance – en branschorganisation som stod bakom Rezence (numera Airfuel Resonant), en teknik för trådlös laddning av bärbar utrustning. Airfuel Alliance kallar det för resonant laddning. – Alliance for wireless power, som bildades 2012, gick i november 2015 samman med Power matters alliance†, PMA, som före­språkade en annan teknik för trådlös laddning, induktiv laddning. De två orga­nisa­tion­erna bildade då Airfuel Alliance. – Jämför med Qi.

[elektrisk ström] [sammanslaget] [branschorganisationer] [ändrad 9 december 2022]

Rezence

tidigare namn på en teknik för trådlös laddning. Kallas numera för Airfuel Resonant (länk) och marknadsförs av Airfuel Alliance. – Den är avsedd för laddning av bärbar utrustning som mobiltelefoner. De ska kunna laddas så snart de är nära en laddare. – Tek­niken bygger på magnetisk resonans. Andra tekniker för trådlös laddning använder vanligtvis induktion. – Se också Qi.

[elektrisk ström] [namnbyte] [ändrad 7 juli 2019]